Ta vara på hästgödslet

Hästgödsel innehåller växtnäringsämnen och bidrar till övergödning av sjöar och hav – samtidigt som värdefulla resurser går förlorade från odlingssystemet.

Sveriges omkring 355 500 hästar producerar runt 3 miljoner ton gödsel per år. I Vallentuna finns det cirka 150 hästgårdar och 1000-1500 hästar. Dessa producerar omkring 3 000 ton gödsel och 11 ton fosfor per år, beräknat med Jordbruksverkets verktyg.

Enskilda hästgårdar kan få stor påverkan på närliggande vattensystem om näringen från hästgödsel letar sig ut till vattendrag och sedan vidare ut till Östersjön.

Hästgödsel är en resurs

Hästavföring innehåller stora mängder av näringsämnena kväve och fosfor. All näring från avföringen kan inte tas upp av växterna i området vid en hästgård. Överskottet rinner av marken och följer med ytvattnet vidare till vattendrag. Läckaget är vanligtvis störst under hösten och vintern då nederbörden är stor och växterna inte tar upp näringsämnen i samma utsträckning.

På och i anslutning till hästgårdar finns flera förhållandevis enkla åtgärder som kan göras för att minska näringsläckage. Nedan finner du information om åtgärder som sammanställts inom projektet BalticSea2020, som syftar till att få till stånd åtgärder som bidrar till en friskare Östersjö.

Webbinarium

Hästhållare kan behöva stöd i sitt arbete med att minska övergödningen och för att använda gödslet som en resurs. Vallentuna kommun sökt och fått statligt bidrag för informationsinsatser riktade till hästgårdar och jordbrukare i Åkerströmmen och Oxundaåns avrinningsområden.

Vi anordnade bland annat ett webbinarium om gödselhantering och parasittryck i juni 2021.

 

Mer information

Hästnäringens satsningar

Flera organisationer inom hästnäringen arbetar med gödsel för att minska övergödningen. Här hittar du information och gott om praktiska råd och tips. 

  • HästSverige om gödselhantering hastsverige.se
  • Hästnäringens nationella stiftelses projekt Skitsmart  hastnaringen.se
  • Nationell strategi för hästföretagande lrf.se
  • Certifiering för hästhållare smak.se
  • Greppa näringen utvecklar rådgivning till hästhållare hösten 2020 greppa.nu 

Jordbruksverket

Jordbruksverket har information för egenkontroll enligt miljöbalken och råd om gödselhantering. Jordbruksverket har även ett beräkningsverktyg för lagring och spridning av gödsel.

Hushållningssällskapet

Hushållningssällskapoet arbetar med projekt där stallägare och lantbrukare i samverkar kring användandet av hästgödsel. Syftet är att bidra till ökat kretslopp genom att hästgödseln används och sprids på åkrarna.

Vetenskapliga undersökningar

Bland andra lantbruksuniversitetet SLU och organisationen Baltic Sea 2020 har undersökt näringsläckage från hästhållning.

Möjliga åtgärder

Daglig mockning

Den viktigaste och enklaste åtgärden är att samla in hästgödslet och förvara det på en tät gödselplatta. Gödslet bör sedan återföras till åkermark där näringen kan sättas i kretslopp. Det är viktigt att även samla in gödsel från rasthagarna. Vid mockning av stora hagar kan en muck-truck, en skottkärra med motor, underlätta arbetet. 

Fosforläckaget från en hästgård halveras om hagarna mockas dagligen och gödsel lagras på ett säkert sätt tills det återförs till åkermark.

Markstabilisering och dränering

Hästar trampar ofta sönder marken med sina hovar. Trasiga markskikt släpper lätt ifrån sig näring och kan inte binda in ny näring i växter. Det är viktigt att se till att dräneringen är god och förstärka marken vid grindar och utfodringsplatser där hästarna vistas mycket. Om hästarna har tillräckligt stora ytor så slits inte marken lika hårt.

Genom att minska markslitage kan uppemot 15 % fosfor hindras från att läcka ut till vattendrag.

Skyddszoner och svackdiken

Omkring hälften av den näring som ändå läcker, trots mockning och
markstabilisering, kan fångas upp om ordentliga skyddszoner anläggs i anslutning till diken och vattendrag. Växtligheten i skyddszonerna tar upp näringen. Det är också viktigt att se till att hästarna hålls borta från diken med hjälp av stängsel.

 

Dikesvatten från hästgården kan ledas in i ett så kallat svackdike, genom en kalkbädd som binder mycket av den kvarvarande fosforn som finns i löst form i vattnet.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats