Landsbygdsstrategi

Vallentuna kommun ska under 2021 arbeta fram en landsbygdsstrategi. En landsbygdsstrategi ger kommunen ramarna och verktygen för att kunna arbeta vidare med det som är viktigt för landsbygdens utveckling.

Strategin syftar till att ange långsiktiga avsikter inom landsbygdernas utveckling. Den ska innehålla övergripande mål och inriktning och kommer att antas av Vallentunas kommunfullmäktige. I Sverige, och även i Vallentuna finns olika landsbygdsområden, därför används ordet landsbygder.

Enkäter och dialoger om landsbygdens förutsättningar

För att starta upp arbetet med landsbygdsstrategin bad vi boende, föreningar och företagare att besvara en enkät gällande förutsättningar, tankar, idéer och inspel om vad som är viktigt för Vallentunas landsbygds utveckling. Vi bjöd även in kommunens föreningar till ett digitalt dialogmöte. Nedan hittar du sammanställningar av vad som framkommit i enkäter och dialoger.

Vad händer nu?

När vi har gått igenom allt material som kommit in kommer våra förtroendevalda att besluta om vilka inriktningar landsbygdsstrategin ska innehålla. Under hösten 2021 kommer vi att bjuda in till dialogmöten i form av webbinarier inom de olika inriktningarna, där vi kommer att diskutera hur vi tillsammans kan arbeta inom de olika inriktningarna/ämnesområdena.

 

Sammanfattning av enkätsvar

Vallentuna kommun har under våren 2021 haft ett flertal dialoger om landsbygdsstrategin. Tre olika enkäter har funnits tillgängliga att svara på. En för privatpersoner och föreningar, en för företagare och en enkät har suttit uppe på ungdomsgårdarna i kommunen. Utifrån pandemin har dialogen anpassats och varit digital.

Vi har fått in över 400 svar i enkäterna. Enkäten har spridits via annons i lokaltidningarna, näringslivskolumnen i lokaltidningen, Facebookannonser, separata utskick till föreningar via kommunens föreningsregister samt utskick och dialog via våra kommunala råd.

I denna sammanfattning redovisas svaren väldigt kortfattat, inga vidare analyser har gjorts utifrån var personen bor eller åldersspann. Alla respondenter har inte heller svarat på alla frågor. Alla enskilda svar redovisas inte. Denna sammanfattning är direkt tagen från de svar som inkommit till kommunen.

En del av de frågor som lyfts i enkäten har kommunen begränsad rådighet kring, exempelvis kring kollektivtrafik, statliga-, och eller privata vägar m.m.

Geografisk spridning

Det har varit en stor spridning på enkäten och vi har fått in svar från alla delar av kommunen, framför allt från boende i Markim, Kårsta, Frösunda, Ekskogen, Brottby och även från ett stort antal mindre byar på landsbygderna. Även boende i exempelvis centrala Vallentuna, Bällstaberg, Kragstalund och Ormsta har svarat på enkäten.

Ålder och kön

Det är cirka 64 % kvinnor och 27 % män som har svarat på enkäten samt 9 % som har angett att det är oväsentligt. Åldersspannet är blandat. Drygt 50 % som har svarat är mellan 41-65 år gamla, 29 % är mellan 25-40 år, 16 % är mellan 65-79, 2 % är mellan 18 och 25, 1 % är mellan 13-17 år samt 1 % är över 80 år.

Enskild dialog förs och ska även föras via de kommunala pensionärsrådet samt kommunala funktionshinderrådet.

I den enkäten som har gått ut till enbart ungdomar har vi fått 14 svar och i den enkäten som gått ut till företagare är det 18 som svarat.

Det är 14 föreningar som har valt att svara på enkäten. Ett flertal av dessa föreningar har även varit representerade på dialogmötet.

Hur trivs du i ditt närområde?

Av de som har valt att svara svarar 35 % att det är fantastiskt att bo där de bor, en väldigt låg andel svarar att de trivs dåligt. Medelvärdet på svaren är 8,37 av 10.

Det som gör att respondenterna trivs i sitt område är gemenskap, natur, kulturlandskapet, lantligt, öppna landskap, levande lantbruk, möjlighet att ha djur, lugnet, trygghet, goda kommunikationer, engagerad bygd, aktiva föreningar, närheten till exempelvis Stockholm, Roslagsbanan m.m

Det som gör att respondenterna inte trivs är trafik, avsaknad av cykelbanor, avsaknad av service (men beskrivs inte som ett problem av alla), buller från exempelvis Arlanda och ökad fordonstrafik och tung trafik, bristfälliga lokala kommunikationer m.m.

Känner du dig trygg i ditt näromåde?

Av de som har valt att svara så är det 46 % som svarar att de är trygga i sitt närområde. Antalet som har svarat att de känner sig otrygga är låg. Medelvärden är 8.77 av 10.

Det som gör att respondenterna känner sig trygga i sitt närområde är framförallt på grund av god grannsämja, vissa nämnder enskildhet och att de flesta känner till varandra i bygden samt att det är lite genomfartstrafik samt att det generellt är låg brottslighet.

I relation till otrygghet lyfts ofta höga hastigheter och tung trafik. Infartsparkeringarna upplevs också som otrygga, och platser med dålig belysning. Ett fåtal lyfter dock otrygghet i relation till inbrott och skadegörelser.

Kvaliteter på landsbygderna

Många lyfter närheten till natur, Roslagsbanan, grannar, hembygdsföreningarna, motionsspår gemenskapen, engagemang, naturområden, levande landsbygd, vackra miljöer, höga kulturmiljövärden, kyrkorna, skolor, historia, skogen, promenadstråk, enskildheten, ostörd natur och aktiva föreningar som kvaliteterna med sitt närområde.

Utmaningar

Trafik och bristande infrastruktur, bristande kollektivtrafik, höga hastigheter, vinter och snöröjning, bilberoende, trafiksäkerhet, dålig uppkoppling, inga vägskyltar, att få till fler fritidsaktiviteter, behov av samlingsplatser, bristande service (allt från post, kommunal närvaro till lokaler).

Att bo kvar på Vallentunas landsbygd i framtiden

Cirka 39 procent svara att de absolut kommer bo kvar på Vallentunas landsbygd om 10 år, 2 % svarar att de absolut inte kommer bo kvar. Medelvärdet är 8.00 av 10.

De flesta är positiva till att bo kvar, även om livet förändras över tid, men det är viktigt för många att landsbygden fortsätter få vara landsbygd, att möjligheten att ha nära till natur och möjligheten att exempelvis hålla häst finns kvar. Skolan lyfts också som en viktig service som bidrar till att fler vill stanna kvar. Även i denna del lyfts trafiken, och att en ökning av trafiken, speciellt tung trafik och höga hastigheter gör att trivseln på platsen minskar.

Framtiden - Hur ser Vallentunas landsbygder ut om 10 år?

Fler har bosatt sig på landsbygderna samtidigt som att landsbygdskänslan bibehålls, och mer service och framför allt utvecklade skolor i de mindre orterna. Flera beskriver också att det om tio år finns ett utbyggt gång- och cykelvägnät samt en förbättrad trafiksituation och fler kollektivtrafikavgångar, kanske både via mindre elbussar och fler avgångar på Roslagsbanan. Det finns också kvarboende och äldreomsorg för äldre samt fiber till alla.

Ett aktivt jord- och skogsbruk som fortsätter bygga kulturlandskap ökad besöksnäring samt att områden tillgängliggörs för friluftsliv och kulturupplevelser lyfts finns också med i fleras drömbilder. Ett flertal lyfter också affärer med lokala råvaror, fler gårdsbutiker och fler evenemang på somrarna. Det aktiva föreningslivet blomstrar.

Samtidigt som många lyfter behovet av att landsbygden får växa varsamt och möjligheten till att få stycka av tomter måste finnas, så lyfter andra att landsbygden inte ska exploateras.

Engagemang

Vid frågan "Känner du att det finns ett stort engagemang för att utveckla ditt närområde" är medelvärdet 6 av 10. Cirka 14 % svarar att det är ett stort engagemang, det är fler som har avgett ett positivt värde (mellan 5-10).

Hembygdsföreningarnas och bygdegårdsföreningarnas engagemang lyfts mest i enkäten, men även exempelvis församlingar, idrottsföreningar, vägföreningar, 4H, syföreningar, stiftelser, handlare och företagare, grannsamverkan och andra engagerade individer lyfts också. Många lyfter också behov av och hur mycket olika fritidsaktiviteter och evenemang uppskattas.

Det är också en stor andel av respondenterna som fortsatt kan tänka sig att vara med och utveckla och engagera sig i landsbygdsutvecklingen. Det är framför allt frågor som rör ungas fritid, trygghetsfrågor, äldre, fiber, grannsamverkan, miljö, matmarknader naturen och idrotten som sticker ut.

Kommunens roll

Vid frågan "Vad ser du att kommunens roll är i arbetet med landsbygdsutveckling?

Ett flertal lyfter behovet av nätverksskapande och bidra med resurser samt genom mer närvaro, kontinuerlig dialog med boende, föreningar och företagare och på så sätt lyfta människor med kreativa idéer. Andra lyfter behovet av att säkerställa säkra trafiksituationer, cykelvägar skyltar, fiber och påverka en förbättrad infrastruktur och mer kollektiva färdmedel. Att möjliggöra för boende på landsbygden är det också flera som påtalar samt arbeta för att ha kvar aktiva lantbruk.

Skola och behovet av skolskjuts, trygghetsfrågor, äldreomsorg och service, utvecklingen av tätorterna samt att lyfta det unika i varje socken samt stärka orterna som servicepunkter lyfts också och att det unika i varje socken lyfts särskilt.

Företagsenkäterna

De flesta som svarat på enkäten som riktats till företag bedriver ett lantbruk. De flesta har varit aktiva på Vallentunas landsbygd i över 25 år. Fördelarna med att verka på Vallentunas landsbygd beskrivs som den attraktiva naturen och närheten till Stockholm och närheten till marknaden. Utmaningarna beskrivs främst som att förståelsen för lantbruket är låg, dåliga vägar, bristande samhällsservice såsom postgång och kollektivtrafik samt att utveckling av exempelvis infrastruktur eller bostäder inte bör ställas i relation till exempelvis kulturlandskap.

Ett flertal lyfter behovet av att föra bra samtal och dialog gällande förändringar i olika skeden samt samarbete med olika företagare samt behovet av att minska generell byråkrati samt öka kunskapen om landsbygdsföretagarnas villkor och problem.

Många av de företagare som har valt att svara på enkäten beskriver att de har ett flertal evenemang som lockar besökare varje år och har en stor mångfald i produkter som de kan leverera till närområdet.

Ungas perspektiv

De flesta svarande bor i Brottby, men även andra delar i kommunen representeras. De flesta som svarat är mellan 13-14 år. De flesta som har svarat upplever att de trivs jättebra där de bor, medelvärdet är 9.14 av 10. De flesta nämner att de känner sig trygga där de bor, en del tycker att det fungerar bra att åka kollektivt, medan andra är beroende på av att få skjuts till sina fritidsaktiviteter. Nästan alla tycker om platsen där de bor och ett flertal vill hellre bo på landsbygden än i exempelvis Vallentuna tätort.

Vid frågan om de tror att de kommer bo på Vallentunas landsbygd om 20 år är medelvärdet 5.45 av 10. Ett flertal av respondenterna tycker att det finns ett engagemang för landsbygden.

Sammanfattning av dialogmöte

Under dialogmötena deltog sammanlagt cirka 20 personer och som representerade cirka 15 föreningar.

Mötet inleddes med en kort sammanfattning av vad som då hade lyfts i enkäten, både kopplat till landsbygdens kvaliteter samt utmaningar och möjligheter

Kvaliteterna: (närhet till E18, service, Roslagsbanan m.m), grönområden, gårdsbutiker, skogen, levande lantbruk, fin omgivning, fina motionsspår och friluftsliv, lugnet och hästar)

Utmaningar och möjligheter: cykelinfrastruktur och trafiksäkerhet, kollektivtrafik och busshållplatser, buller, hastigheter, tung trafik och bilberoende, utbud av service (både offentlig och kommersiell, exempelvis post, bankomat och apotek), känsla och oro kring exploatering och byggnationer i relation till landsbygdens kvaliteter, känslan och oro över att offentlig service ska försvinna och lägga ner, skapa möjligheter för lokalt engagemang samt ha en levande och närvarande dialog samt förstå invånarnas utmaningar.

Under workshopen fick deltagarna diskutera utifrån frågeställningen "Vad behövs för att skapa de bästa förutsättningarna för människor och idéer att växa på Vallentunas landsbygder?" Efter det ombads de prioritera samt diskutera mål.

De prioriterade frågorna var enligt deltagarna på mötet:

  • Infrastrukturfrågor (såsom cykelvägar, trafiksäkerhet, hastigheter m.m.)
  • säkerställa service på lång sikt,
  • basnäringarna och värna om småskaligt jordbruk och livsmedelsproduktion
  • ta tillvara på det speciella läget så nära Stockholm
  • Närheten till och utveckling av rekreation, friluftsliv och besöksnäring
  • kollektivtrafik och fungerande tågtrafik,
  • skolskjuts
  • fungerande grundskola med utvecklad inriktning,
  • fiber för alla,
  • lokal matkultur- produktion och konsumtion,
  • ett levande föreningsliv och anläggningar,
  • samverkan och samarbetsformer mellan kommun och föreningar samt mellan föreningar, företagande och kontorsmöjligheter på bygden
  • förutsättningar för företagsetableringar
  • Kontorslokaler och kontorshotell
  • förståelse för de olika orterna som finns i kommunen
  • stimulans för ungdomar
  • Kontinuerliga möten och bättre kommunikation och lösningsorienterat sätt
  • Ha en kontaktperson.
  • Kunskap och stöttning kring projekt- från idé till mål
  • Kommunal samhörighet i hela kommunen
  • Värna om småskalighet

SWOT och stategiverkstad med Upplandsbygd lokalt ledd utveckling

Den 4 maj anordnade Vallentuna kommun en SWOT- och strategiverkstad tillsammans med Upplandsbygd lokalt ledd utveckling. Under kvällen diskuterades styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Närvarande var förtroendevalda och tjänstepersoner samt ett flertal föreningar, sammanlagt närmare 30 deltagare.

Styrkor

Som styrkor på Vallentunas landsbygd lyfts närheten till staden och utvecklingen av Roslagsbanan och att det finns ett generationer av företagare och entreprenörer med stort lösnings- och samarbetsfokus på landsbygden. Det finns goda förutsättningar för ett hållbart samhälle med bördig jord och möjlighet till unika upplevelser till närproducerade livsmedel och produkter. Kommunen har ett starkt föreningsliv och människor som håller ihop samhället och bygger upp en stark förankring och stolthet till platsen/socken. Kommunen har många möjligheter med vandringsleder, såsom Roslagsleden och Pilgrimsleden och en fantastisk natur. Det finns många människor som drivs av viljor, företagare, gårdar, lokal biograf, många musiker, gårdsbutiker, församlingshem, bygdegårdar och en stor drivkraft i de mindre samhällena.

Svagheter

Svagheterna på Vallentunas landsbygd består enligt diskussionen kring processer och tillstånd som behövs för att bedriva vissa verksamheter. Intressekonflikter som uppstår mellan exempelvis cyklister och bilburna på smala och krokiga vägar samt bristande infrastruktur och trafiksäkerhet, framför allt i relation till om verksamheterna ska utvecklas. Tröghet i systemen. Kollektivtrafik, trafiksäkerhet samt att det finns ett behov av en utvecklad kontakt mellan stad och land, behov av att gå vidare och se till nya ambitioner. Det är sämre kommunikationer i den västliga delen av kommunen, samt svårt att ta sig från öst till väst.

Som svagheter beskrivs också storrationaliseringen, och att det är stora markägare och förvaltare med mycket arrendatorer som då inte har samma känsla till markägandet. Riksintressepreciseringen av Arlanda beskrivs som en svaghet, men är också ett hot.

Möjligheter

Möjligheterna beskrivs som att genom att kunna verka mer digitalt finns möjligheter att bo var som helst samt att möjligheten i sig är Vallentunas strategiska läge och närheten till Arlanda. Det finns stora möjligheter med friluftsliv och rekreation, ridleder vandringsturism, men det måste också göras i relation till förutsättningarna på plats och att någon kan ta hand om det som skapas samt till enskilt markägande. Möjligheterna i att vi bygger ett samhälle tillsammans, där natur och kultur är viktiga byggstenar, kontinuerlig dialog och medvetenhet om en hållbar landsbygd är en annan byggsten

Landsbygderna kan också stå för livsmedelsförsörjning vid kris, ursprungsmärkning och marknadsföring av vad som produceras är också en möjlighet. Locka unga entreprenörer genom innovativa lösningar såsom exempelvis ekobyar lyfts också. Kring möjligheterna lyfts också samarbete mellan jordbruket och skolor, där bra utbyten kan skapas och att skolorna är navet för bygdeutvecklingen.

Hot

Närheten till staden beskrivs också som ett hot, tillsammans med intressekonflikter och okunskap om exempelvis lantbruket, och då framför allt kopplat till miljö. Att internationella företag tar över, exempelvis genom mjölk från Danmark och senap från Polen. Utifrån möjligheterna med en ökad besöksnäring finns hoten i att det blir skräpigt samt tipping av soppor. Likaså att det är viktigt att infrastrukturen behöver utvecklas för att kunna hantera utveckling, så kan utveckling av infrastruktur påverka exempelvis kulturmiljö.

Den dåliga återväxten i föreningslivet beskrivs som ett hot samt att en del boenden på landsbygden inte väljer att använda den lokala servicen såsom skolor, butiker etc.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats