Goda studieresultat för nyinvandrade elever i Vallentuna

Svenskt Näringsliv har nyligen publicerat en rapport där de undersökte nyinvandrade elevers studieresultat ("Kampen mot klockan, en undersökning av invandrade grundskoleelevers prestationer", januari 2019).

Syftet med undersökningen var att identifiera vilka faktorer som leder till goda resultat för gruppen nyinvandrade elever. I undersökningen lyfts arbetet inom Vallentuna kommuns skolor fram som framgångsrikt.

Med nyinvandrad menas att eleven har kommit till Sverige under de senaste fyra åren, dessa elever har alltså haft fyra år eller ännu mindre tid på sig att uppnå behörighet till gymnasiet. Studieresultaten mäts i undersökningen som andelen behöriga elever till yrkesprogram på gymnasiet* samt elevernas meritvärde. Behörighet till yrkesprogram är viktigt för den enskilde individen eftersom gymnasiestudier ger möjlighet till jobb och inkomst eller fortsatta studier.

I undersökningen konstateras att det inte är särskilt förvånande att antal år i svenska skolan spelar en avgörande roll för studieresultaten. De nyinvandrade eleverna behöver snabbt lära sig svenska, oftast även engelska, samt få kunskaper i samtliga ämnen i grundskolan. Mot bakgrund av detta har Vallentuna kommun goda resultat, 92 % av de nyanlända eleverna har uppnått grundläggande behörighet till yrkesprogram på gymnasiet. Detta innebär att behörigheten är densamma som för elever som bott i Sverige hela livet eller som kommit tidigt under grundskolan. Meritvärdet i Vallentuna för gruppen nyinvandrade ligger på 218 och för samtliga kommuner är genomsnittet 136. I jämförelse med övriga kommuner ligger båda dessa värden högt.

Antalet nyinvandrade elever i Vallentuna är dock ganska lågt, 10 nyinvandrade elever läsåret 2017/2018. Det är relativt få nyinvandrade elever i en tredjedel av de 212 kommuner som ingår i undersökningen. För Vallentunas del kan detta innebära att varje enskild elevs prestation har stor påverkan på det totala resultatet. Flest nyinvandrade elever finns i storstadskommunerna, Stockholm, Göteborg och Malmö.

I rapporten konstateras att det är stora skillnader mellan olika kommuner vad gäller nyinvandrade elevers studieresultat. Totalt i Sverige är det endast 29 % av nyinvandrade elever som i slutet av årskurs nio har uppnått behörighet till gymnasiets yrkesprogram. För alla elever i årskurs nio är det 90 % som är behöriga. Det är ingen skillnad i behörighet mellan de som är födda i Sverige och de elever som har kommit hit tidigt under grundskolan.

Flera orsaker till Vallentunas goda resultat lyfts fram i rapporten, bland annat att det finns en fungerande styrkedja från politiker och tjänstemän till skolledare och lärare. Höga förväntningar på att eleverna ska lyckas är en annan framgångsfaktor som nämns. Att SYV, studie-och yrkesvägledning, inkluderas tidigt i mottagandet lyfts också fram. På så sätt får eleverna en bild av vad som behövs för att de ska kunna nå sina mål. Vallentuna hade tidigare ett system med centralt organiserade förberedelseklasser. Denna organisation förändrades 2017, nu tas eleverna emot av sin hemskola och ingår i den ordinarie klassen. En annan lyckad metod som Vallentuna arbetar med är fjärrundervisning. De nyanlända eleverna får på detta sätt tillgång till kompetent personal som kan stötta med modersmål och studiehandledning. En slutsats från rapporten är att goda exempel bör spridas mellan kommuner och skolor.

*För att uppnå behörighet till yrkesprogram krävs godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt ytterligare fem ämnen.