Stöd till unga

För barn och unga med alkohol- och andra drogproblem finns mycket hjälp att få, både från kommunens enhet för stöd och behandling och Maria Ungdom.

Alkohol och andra droger är extra skadligt för personer som fortfarande växer och där hjärnan inte nått full mognad. Det handlar inte bara om risken för skador och sjukdomar. Alkohol och droger försämrar också omdömet och medvetandegraden – det ökar i sin tur till exempel risken för att misshandlas, råka ut för ett sexuellt övergrepp eller en olycka.

Hit kan du vända dig för hjälp

Barn och unga med skadligt bruk eller beroende av alkohol och andra droger kan få olika typer av hjälp av eller via enheten för stöd och behandling i Vallentuna kommun. Du når dem via kommunens kontaktcenter – klicka på länken nedan för mer information om öppettider, kontaktvägar dit med mera.

• Kontakt och öppettider, Vallentuna kommun
• Läs mer om skadligt bruk och beroende

Maria Ungdom hjälper barn, ungdomar och unga vuxna med alkohol- och drogproblem. Där jobbar läkare, sjuksköterskor och andra behandlare. Det finns en Mini-Maria-mottagning, som är en del av Maria Ungdom, i Vallentuna. Du kan nå ungdomssjuksköterska där via telefon 08-123 475 21.

Mer information finns på Maria Ungdoms webbplats.

Gå till Maria Ungdoms webbplats Länk till annan webbplats.

Råd till föräldrar

Som förälder kan du göra en hel del för att hålla ditt barn borta från alkohol och andra droger, bland annat genom att:

• Fråga vart ditt barn ska och med vem. Att fråga är att bry sig. Barn och unga vill att vuxna frågar.
• Prata ihop dig med andra föräldrar. Sätt gemensamma regler för era barn om tider och utgång.
• Vara tydlig med att ditt barn alltid får komma hem. Det är viktigt att ditt barn alltid vågar höra av sig och komma hem även när han eller hon gjort något dumt.
• Inte köpa ut. Olika undersökningar visar att minderåriga ofta får alkohol av närstående vuxna. Stryps den kranen skulle det kunna spela stor roll för att minska ungdomars alkoholkonsumtion.
• Nattvandra. Nattvandring innebär att frivilliga vuxna besöker platser som torg och parker för att hjälpa och öka tryggheten för unga som är ute på helgkvällar. Du kan läsa mer om nattvandring under avsnittet ”Fältgruppen och nattvandring” på denna sida.

Vallentuna kommuns fältgrupp arbetar med att skapa trygghet och förebygga skadligt bruk och kriminalitet bland barn och ungdomar.

Fältgruppen organiserar bland annat nattvandringar i kommunen där frivilliga vuxna besöker platser som torg och parker för att hjälpa och öka tryggheten för unga som är ute på helgkvällar.

Det här gör fältgruppen

Fältgruppen arbetar med att hjälpa och skapa trygghet för barn och ungdomar mellan 12 och 20 år, som går i skolan i Vallentuna kommun och/eller bor här.

• I fältgruppens uppgifter ingår bland annat:
• Uppsökande arbete på offentliga platser där många ungdomar rör sig för att skapa kontakter, jobba förebyggande och erbjuda stöd till barn och unga i riskzonen.
• Samverkan med andra aktörer, som polisen, elevhälsan och Stödcentrum för unga brottsutsatta, för att förebygga sociala problem bland barn och unga.
• Att hålla koll på trender bland ungdomar och lyfta fram frågor och problem till tjänstemän och politiker.
• Att vara ute bland unga, till exempel på skolor, för att prata om ämnen som näthat, alkohol och narkotika.
• Samordna kommunens nattvandring.

Kontakta fältgruppen

Så här når du Vallentuna kommuns fältgrupp:

E-post: faltgruppen@vallentuna.se

Telefon: 070-242 88 81 – det går dock bara att komma i kontakt via detta nummer vissa kvällar och helger.

Vallentuna kommuns fältgrupp på Instagram Länk till annan webbplats.

Barn och ungdomar som upplevt eller bevittnat hot och våld i sin närhet är ofta i behov av särskilt stöd och skydd. Behöver du hjälp ska du kontakta socialsekreterare. Du når dem via kommunens kontaktcenter – du hittar öppettider, telefonnummer dit med mera genom att klicka på länken nedan.

Är situationen akut, kontakta 112.

• Kontakt och öppettider, Vallentuna kommun
• Här hittar du mer information om hot och våld inom familjen

Mobbning innebär att gång på gång trakasseras av någon annan fysiskt eller psykiskt. Blir du utsatt på din skola har rektorn skyldighet att gripa in.

Att systematiskt bli utsatt för nedsättande kommentarer, utfrysning eller våld är olika exempel på mobbning. Är du elev är det viktigt att veta att det finns tydliga regler för hur skolor ska agera om någon blir mobbad eller utsätts för annan kränkande behandling. Varje rektor har ett ansvar för att kränkningar, inklusive mobbning, inte sker på hans eller hennes skola. För att leva upp till det säger lagen att skolor ska arbeta förebyggande och skyndsamt utreda om det kommer till deras kännedom att kränkningar kan ha skett.

Om du eller ditt barn utsatts

Går du i skolan och är utsatt för mobbning, kan du vända dig till en lärare, skolsjuksköterska, kurator eller någon annan du har förtroende för.

Är du vårdnadshavare till ett barn som utsätts för mobbning kan du kontakta den som är ansvarig för klassen, fritidsverksamheten, elevhälsan eller skolans ledning.

Tecken på att ditt barn mobbas

Det finns flera tecken som kan tyda på att ditt barn mobbas. Det kan till exempel handla om att barnet:

• Blir tystare.
• Inte vill träffa kompisar på fritiden utan hellre är hemma.
• Har återkommande huvudvärk eller annan värk.
• Har sämre aptit.
• Har blåmärken och andra skador.
• Blir av med saker, till exempel mobiltelefon eller gymnastikkläder.
• Presterar sämre i skolan.

Mer information om mobbning

På sidan Trygghet och likabehandling hittar du mer information om hur våra förskolor och skolor arbetar förebyggande.

Gå till Trygghet och likabehandling

På Friends webbplats hittar du mer information och råd om mobbning.

Gå till Friends webbplats Länk till annan webbplats.

Nattvandring innebär att frivilliga vuxna är på platser som torg och parker för att hjälpa och öka tryggheten för unga som är ute på helgkvällar.

Med fler trygga vuxna i närheten minskar risken för skadegörelse, missbruk och våld. En nattvandringsgrupp måste bestå av minst två personer, ingen får nattvandra ensam. Nattvandringarna organiseras av Vallentuna kommuns fältgrupp. De sker på lördags- och fredagskvällar under perioderna mars–juni och augusti–november, liksom en del andra kvällar som valborgsmässoafton och halloween.

Nattvandringsbidrag

Är du med i en förening finns möjligheten att nattvandra och samtidigt dra in en extra slant till klubbkassan.

Intresserad av att nattvandra?

Är du intresserad av att nattvandra eller vill få mer information, kontakta fältgruppen i Vallentuna kommun via e-post faltgruppen@vallentuna.se. Du måste vara minst 18 år för att få nattvandra.

För en del elever kan skollivet vara så utmanande att hjälp behövs för att ändra situationen. Då kan skolkuratorn eller skolsjuksköterskan ge stöd.

Barn och ungdomar som har det jobbigt i skolan kan prata med skolkuratorn eller skolsjuksköterskan för att få stöd och hjälp att må bättre.

Även du som är förälder kan kontakta skolsköterskan eller skolkuratorn. Handlar ditt barns problem om själva skolarbetet är det viktigt att du också kontaktar ansvarig lärare.

Centrala närvaroteamet

Hög skolnärvaro är bra för elevers psykiska hälsa och stärker inkluderingen i samhället. Vallentuna kommun har ett centralt närvaroteam som samarbetar med skolan för att öka närvaron hos Vallentunas elever. När fler elever har hög närvaro, uppnår fler gymnasiebehörighet.

Har du ett barn med hög skolfrånvaro och vill bryta det mönstret? Då kan du höra av dig till personal på ditt barns skola – de kan i sin tur kontakta Centrala närvaroteamet för stöd och konsultation. Centrala närvaroteamet arbetar tillsammans med barnet/den unga, familjen och skolan för att öka skolnärvaron.

Att uppleva stor sorg, till exempel efter en förälders död, kan vara förlamande. Om du drabbas finns hjälp att få, både från kommunen och regionen.

Barn och ungdomar som drabbas av kris och svår sorg kan få stöd och hjälp från flera olika verksamheter inom Vallentuna kommun.
Enheten för stöd och behandling erbjuder krisstöd till familjer som drabbats av en svår händelse. Går du i skolan kan du också vända dig till din skolkurator eller kommunens ungdomsmottagning om du behöver stöd. Mer information om Vallentuna ungdomsmottagning finns längre ner på denna sida
Du kan läsa mer om krisstöd under avsnittet ”Akut hjälp och jourer” på vallentuna.se.

Gå till sidan om akut hjälp och jourer på vallentuna.se

Du kan också få hjälp att bearbeta din sorg av vårdcentraler och husläkarmottagningar – på många av dessa finns bland annat tillgång till kuratorer och psykologer. Det är Region Stockholm som ansvarar för länets vårdcentraler och husläkarmottagningar.

På den digitala ungdomsmottagningen UMO finns råd och information till personer mellan 13–25 år som sörjer.

Gå till UMO:s webbplats

Förälder till barn i kris

Barn behöver ofta mycket stöd vid svåra krissituationer. Ju yngre barnet är, desto mer hjälp och omtanke behövs i regel för att det ska ta sig igenom en svår tid.
På 1177:s webbplats finns mycket information om sorg hos barn och hur du hjälper ett barn som sörjer.

Gå till 1177:s webbplats Länk till annan webbplats.

Stödcentrum Södra Roslagen ger stöd och råd till dig som utsatts, bevittnat eller misstänks för ett brott. Också anhöriga kan få hjälp.

Stödcentret ligger i Täby och är ett samarbete mellan Vallentuna kommun, Täby kommun, Österåkers kommun, Danderyds kommun, Vaxholms stad och polisen i Stockholm.

• Läs mer om Stödcentrum Södra Roslagen på Täby kommuns webbplats Länk till annan webbplats.
• Boka tid för stödsamtal hos Stödcentrum Södra Roslagen Länk till annan webbplats.

Att ha skilda föräldrar eller en anhörig med beroendeproblematik är ofta tufft för barn och unga. Därför erbjuder Vallentuna kommun hjälp i olika stödgrupper.

Ungdomar som hellre vill ha individuellt stöd kan få det av familjebehandlare på kommunens enhet för stöd och behandling. Du hittar mer information på sidan "Familjestöd och grupper" under avsnittet "Familjestödsamtal" på vallentuna.se.

Gå till sidan "Föräldrastöd och grupper"

Stödgruppen Hoppet

Hoppet är en stödgrupp för barn och ungdomar med anhöriga som har ett skadligt bruk. Det kan till exempel handla om att ha en förälder eller annan anhörig som är beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel.

Hoppet har dels grupper för barn mellan 7–12 år, dels för ungdomar mellan 13–17 år.

Stödgrupperna ses en gång i veckan under ledning av en familjebehandlare och träffarna har olika teman. Genom att gå på Hoppet får du bland annat:

• Redskap för att leva i en familj där föräldrarna har svårt att samarbeta.
• Träning i att själv be om hjälp och kunskap om olika stöd du kan få.
• Träffa andra i en liknande situation som du och dela dina erfarenheter med dem.
• Hjälp att sätta ord på dina känslor.

Anmäl dig till Hoppet

Är du intresserad av att gå med i stödgruppen Hoppet? Kontakta i så fall oss via kommunens kontaktcenter – du hittar öppettider, telefonnummer med mera genom att klicka på länken nedan.

Kontakt och öppettider, Vallentuna kommun

Stödgruppen Min värld

Min värld är en stödgrupp för barn i åldern 7–12 år med skilda eller separerade föräldrar.

När föräldrarna går skilda vägar kan de få tuffa konsekvenser för ett barn – man kan känna sig ledsen, arg, hjälplös eller klandra sig själv för det som hänt. Kanske tvingas barnet flytta eller byta skola. Den som är med i Min värld får hjälp och stöd för att må bättre och hantera en svår situation. En viktig del är att man får möjlighet att prata och dela erfarenheter med andra barn med liknande erfarenheter.

Anmäl dig till Min värld

Min värld leds av familjerätten i Upplands Väsby kommun, men den är också öppen för dig som bor i Vallentuna. Intresseanmälan för att vara med i stödgruppen görs på Upplands Väsby kommuns webbplats.

Gå till Upplands Väsby kommuns webbplats Länk till annan webbplats.

Observera att båda föräldrarnas godkännande behövs för att barnet ska kunna delta. Innan den första Min världs-sammankomsten vill dessutom gruppledarna träffa varje barn enskilt tillsammans med minst en förälder/vårdnadshavare för att berätta om sig själva, visa lokalen och materialet som används. Detta för att minska eventuell oro för att vara med i gruppen.

Tidigt stöd hjälper barn och ungdomar på grundskolan som visar tecken på normbrytande beteende att bryta utvecklingen och hamna på rätt väg.

Om tidigt stöd

Tidigt stöd är en samordnad insats där stöd ges från flera olika håll. På så sätt blir hjälpen så heltäckande som möjligt.

Vilka verksamheter som samverkar beror på barnets och familjens specifika behov. Det kan till exempel handla om:

• Socialtjänstens enhet för stöd och behandling
• Skolan
• Ung fritid
• Polisen
• Sjukvården

Tillsammans gör alla inblandade en gemensam planering. Både vårdnadshavaren och barnet är i hög grad med i planeringen.

Olika typer av stöd

Barnet och familjen kan få flera olika typer av stöd, till exempel:

• Stödsamtal med barnet
• Föräldrastöd
• Anpassningar i skolmiljön
• Hjälp med att hitta en meningsfull fritid

Frivilligt, kostnadsfritt och inga journaler

• Tidigt stöd är en frivillig insats. Vill du och ditt barn avsluta den kan ni göra det närsomhelst.
• Tillfälligt stöd är kostnadsfritt.
• Samordnarna för tidigt stöd för inga journaler och barnet blir inte ett ärende för socialtjänsten inom ramen för insatsen.

Vem kan få tidigt stöd?

Barn och unga som går i grundskolan, är folkbokförda i Vallentuna kommun och har en eller flera av olika risker kan få tidigt stöd. De olika riskerna är:

• Bekymrande beteende. Det kan till exempel handla om aggressivitet, trots, lögner, rymningar och brist på empati.
• Sköter inte skolan. Barnet skolkar eller gör inte vad som förväntas under skoltid.
• Kompisar med dåligt inflytande. Barnet har problematiska kamratrelationer eller umgås med personer som har en negativ påverkan.
• Brottslighet och riskfyllda miljöer. Barnet har begått eller misstänks för mindre brott. Det kan också handla om att barnet rör sig i riskfyllda miljöer där kriminalitet kan förekomma eller har en liberal syn på brottslighet eller extremism.
• Alkohol och droger. Barnet dricker alkohol regelbundet, har använt droger, har en drogliberal syn eller umgås i kretsar där en sådan inställning finns.
• Brist på meningsfull fritid. Barnet saknar meningsfull fritid och vistas på olämpliga platser vid olämpliga tider.

Informationsmöte

Vid den första träffen, informationsmötet, får du som vårdnadshavare veta mer om vilket stöd ditt barn och ni som familj kan få.

Vi pratar igenom barnets situation och skapar en bild av hur läget ser ut just nu. Dessutom undersöker vi om det finns andra verksamheter eller viktiga vuxna som kan hjälpa till och vara en del i samverkan kring barnet.

Efter informationsmötet får ni ta ställning till om ni vill ha fortsatt tidigt stöd.

Samtycke och sekretess

Vill ni ha fortsatt tidigt stöd efter informationsmötet, behöver sekretessen mellan de olika verksamheterna brytas för att de ska kunna samarbeta. För att sekretessen ska kunna brytas krävs:

• Om barnet är under 15 år måste vårdnadshavare godkänna att sekretessen hävs.
• Är barnet 15 år eller äldre kan han eller hon själv godkänna att sekretessen hävs.

Nätverksträffar

Om ni vill fortsätta att ha tidigt stöd efter informationsträffen och sekretessen hävts, har ni rätt till max tio nätverksträffar. Kommunens samordnare bjuder in till mötena. Vilka som är med på nätverksträffarna varierar beroende på problematik, behov och önskemål från barn och vårdnadshavande. Kommunens samordnare för tidigt stöd och barnets vårdnadshavare ska alltid vara med. Barnet ska också vara med om ålder och mognad tillåter det. Representanter från olika verksamheter bjuds in baserat på barnets behov – det kan till exempel handla om representanter från Ung fritid, polis, skola och sjukvård.

Under nätverksträffarna görs en gemensam planering utifrån dessa frågor:

• Vilka utmaningar och problem finns runt barnet (riskfaktorer)?
• Vad fungerar bra i barnets liv (skyddsfaktorer)?
• Vad behöver hända framöver?
• Vem gör vad och när ska det vara klart?

Arbete mellan nätverksträffarna

Mellan nätverksträffarna arbetar varje verksamhet utifrån vad planeringen säger att den ska göra. Barnet och vårdnadshavaren kan också få annat stöd mellan mötena, nämligen:

• Stöd- och motiverande samtal med barnet
• Samtalsstöd till dig som är vårdnadshavare

Så söker du tidigt stöd

Det finns tre olika vägar om du vill söka tidigt stöd:

• Kontakta kommunens samordnare för tidigt stöd. Du hittar kontaktuppgifter längre ner på denna sida.
• Fyll i en intresseanmälan. Du hittar länk till intresseanmälan om tidigt stöd under “E-tjänster” längre ner på denna sida.
• Via skolan. Ibland kan ditt barns skola föreslå tidigt stöd. Om ni tackar ja, kontaktar skolan kommunens samordnare som i sin tid bokar in ett informationsmöte.

Kontakt

Kontakta Vallentuna kommuns samordnare för tidigt stöd via e-post:

alexandra.nordstrom@vallentuna.se

mattias.friberg@vallentuna.se

Du kan också nå samordnare via kommunens kontaktcenter – klicka på länken nedan för mer information om telefonnummer, öppettider med mera.

Kontakt och öppettider, Vallentuna kommun Länk till annan webbplats.

Vallentuna ungdomsmottagning ger bland annat vård och råd inom områdena sex, relationer och psykisk hälsa till ungdomar mellan 12–22 år.

Det här kan du få hjälp med

Vallentuna ungdomsmottagning kan till exempel hjälpa dig som:

• Behöver prata med någon om du känner dig nedstämd eller stressad.
• Behöver prata med någon om sex, relationer eller könsidentitet.
• Vill testa dig för könssjukdom eller graviditet.
• Vill ta ett gratis akut p-piller.
• Vill hämta gratis kondomer eller mensskydd.
• På mottagningen arbetar barnmorskor och kuratorer. Det finns också tillgång till gynekolog och venereolog vid behov.

Vallentuna ungdomsmottagning är både HBTQI- och funkisdiplomerad för att kunna ge bästa möjliga hjälp till de som vänder sig till oss, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller funktion.

Alla som jobbar på Vallentuna ungdomsmottagning har tystnadsplikt.

Läs mer om Vallentuna ungdomsmottagning Länk till annan webbplats.