Hjälpmedel:

Vallentunasjön

Täby och Vallentuna kommun genomför tillsammans ett restaureringsprojekt som har målet att återställa den ekologiska balansen i Vallentunasjön.

Åtgärder 2017

För år 2017 planeras en rad olika åtgärder. Det kommer fiskas i sjön i två omgångar. Under våren kommer det ske ett bottengarnsfiske. Till 2017 har vi dubblerat antalet bottengarn, för mer effektiv och större fångst. Under hösten kommer ett notfiske att genomföras. Under året kommer projektet att se över möjligheterna att använda sjövärmeverkets utlopp i centrala Vallentuna för olika sorters pumptester. Tanken är att få bort slam och näringspartiklar från det vattnet. Under våren kommer kontakter etableras med olika aktörer runt sjön som använder sjövatten för bevattning. Tanken från projektets sida är att det eventuellt går att både bevattna och rena sjön samtidigt. Under året kommer vårt miljökontrollprogram, alltså provtagningar av sjön, att fortsätta.

Om projektet

Vallentunasjöns dåliga vattenkvalitet är känd sedan länge. Det dåliga siktdjupet i sjön gör att den inte är särskilt tilltalande för bad och båtliv. Sjön är kraftigt övergödd och fiskebeståndet har därför hamnat i obalans.

Under flera år har Vallentuna och Täby jobbat för att åtgärda vattenkvaliteten, bland annat inom Oxundaåns vattensamverkan. Algblomningen i sjön har orsakats av utsläpp av näringsämnen som kväve och fosfor. Tillförseln av närsalter har minskat så pass mycket att det är meningsfullt att restaurera sjön.

Syftet med restaureringen av Vallentunasjön är att öka möjligheterna för bad- och båtliv samt uppnå en högre biologisk mångfald.

Restaureringsmetod

Fiskarna i sjön domineras av karpfiskar. Genom att fiska bort mört, braxen och annan vitfisk i sjön får alla djurplankton, som äter växtplankton, större chans att överleva.

Det är mängden växtplankton som gör att sjön är så grön.

Rovfiskar som gös, gädda och abborre sorteras ut och släpps tillbaka i sjön direkt. Detta leder till att vi får en klarare sjö, målet är att sjön ska ha ett siktdjup på minst en meter.

Metoden har använts med goda resultat på flera platser i världen. I Sverige har man använt metoden i Finjasjön och Ringsjöarna i Skåne.

Vad har gjorts under perioden 2010 – 2016?

  • Under den isfria perioden 2010 och 2011 genomfördes fisket med hjälp av två trålbåtar. Under 2011 sattes också ett fast fiskeredskap, ett bottenbarn, ut i sjön. Under 2010-2011 beräknades cirka 65% av vitfiskbeståndet ha fångats. Fångsten från trålarna minskade kraftigt under 2011.
  • Under 2012 sattes istället fler bottengarn ut. Under sommarmånaderna utökades fisket i några veckor, med hjälp av större fiskebåtar från Skåne.
  • Under 2013 fortsatte bottengarnsfisket. Under samma år påbörjades en rad olika försök med bassänger i sjön. I bassängerna testades olika miljötillstånd och åtgärder. Det som testades var bland annat muddring och så kallad kemiskt fällning.
  • År 2014 fortsatte bottengarnsfisket. Några fler bottengarn sattes ut detta år jämfört med tidigare år. Det så kallade bassängförsöket fortsatte även under 2014.
  • År 2015 användes både bottengarnsfiske och trålning i sjön. Det genomfördes också en undersökning kring fosforutbytet mellan sediment och vattenmassan i sjön. Under året undersöktes också möjliga källor till näringstillförsel via sjöns tillflöden. Under 2015 startade också ett försök med provpumpning av bottenslam. Detta projekt gjordes i samverkan med Vallentunasjöns fiskevårdsområdesförening. Ett provfiske genomfördes också under året. 
  • Det senaste året, 2016, fiskades det återigen med bottengarn. Under sommaren var trålare ute på sjön igen. Till hösten genomfördes ett kortare fiske med not. Pumpförsöket som startades 2015 avslutades och växtligheten i Kyrkviken dokumenterades med drönare.

Mer information

Vi länkarna i högermarginalen kan du läsa rapporter om fisket, olika undersökningar och om vårt arbete i och omkring sjön.

Sidan granskad den 12 juni 2017