Hjälpmedel:

Frågor och svar

Här samlar vi frågor och svar och kommer att fylla på sidan regelbundet. Till höger hittar du också länk till webbsändningen av mötet om paviljongerna vid Ekebyvägen, varifrån många av nedanstående frågor och svar samlats nedan.

Vi har delat in frågorna och svaren i olika områden:

 

Integration

Hur kan vi som bor här i Vallentuna hjälpa till att integrera de ensamkommande?

Ett bra sätt är att fundera över hur man själv hade velat bli mottagen om man flyttade till ett annat land. Till exempel att människor är nyfikna och tar emot grannar på ett välkomnande sätt. Kommunen planerar för olika projekt och integrationsinsatser där organisationer, kyrkor och övriga delar av civilsamhället kan hjälpa till i integrationsarbetet tillsammans med kommunen. Det finns också flera aktivitetsgrupper som arbetar aktivt med integration av framförallt ensamkommande barn. På vår webbsida är det även möjligt att få mer information om hur du som invånare kan hjälpa till kommer vi lägga ut mer information om hur du som invånare kan hjälpa till, håll utkik där.

Hur gör man för att bli mentor för ett ensamkommande barn?

Det finns en möjlighet att åka ut till boenden för ensamkommande barn och presentera sig och ta kontakt. Prata med föreståndare och personal om hur det är möjligt att bli delaktig och hur man kan hjälpa till. Det finns även olika aktivitetsgrupper (se fliken Så kan du hjälpa) som samlar sig i olika områden i kommunen för att hitta på sysselsättningar för och tillsammans med nyanlända. Några av dessa har vi i kommunen kontakt med för att kunna vägleda intresserade vidare dit. De här ungdomarna har ju gode män och personal och socialsekreterare runt omkring sig men ett socialt nätverk är jätteviktigt för de här ungdomarna för att integreras i kommunen.

Hur ser integrationen ut på sikt?

Kommunen har arbetat fram en handlingsplan som ska revideras varje år. En strategisk integrationsplan kommer också att tas fram där vi ser över hur olika aktörer och förvaltningar i kommunen ska jobba med integrationsfrågan. Planen kommer vi visa upp så fort den är klar. Där kommer till exempel samarbete med civilsamhället vara en viktig del.

Vilken är den bästa modellen för en lyckad integration?

För att lyckas med integration är det väldigt många delar som måste fungera, både i kommunens verksamheter och i det som sker ute i samhället. Bland annat handlar det om arbeten, samhällsinformation, sociala nätverk, språkinlärning och så vidare. Kommunen jobbar med det här själva och tillsammans med frivilliga organisationer och nätverk. Vi arbetar också för en mångfald av inslag från olika verksamheter i integrationsarbetet, till exempel från barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen etc. Genom att samarbeta över förvaltningsgränser och tillsammans med civilsamhället skapar vi förutsättningar för en lyckad integration.

Trygghet och säkerhet

Hur jobbar kommunen med trygghet och säkerhet?

Vallentuna ska vara en trygg och säker kommun att vistas i – det är kommunens policy. Rent generellt går vi inte ut med detaljer som rör vårt säkerhetsarbete. Om vi röjer våra planer kan det påverka vårt arbete samt säkerheten för de boende.

Tryggheten i vårt samhälle börjar med att vi erbjuder en bra mödravård och barnavård, bra förskolor, och att det sker i kommunikation med föräldrar. Från kommunens sida försöker vi skapa så bra förutsättningar som möjligt för trygghet, allt från den fysiska planeringen av vår miljö till att se till att så få som möjligt begår dumma saker mot någon annan. Helt enkelt skapa så bra förutsättningar som möjligt för säkerhet och trygghet. Finns det behov av att bevakning genomförs på vissa platser vid vissa tidpunkter så är det också ett alternativ – exempelvis vid speciella evenemang. Polisen har också en stor roll i att skapa trygghet, och vi försöker arbeta så mycket som möjligt tillsammans med dem för att skapa en trygg och säker miljö. Det är allas vårt ansvar att skapa trygghet för varandra.

Hur hanteras säkerheten utifrån risk och sårbarhetsanalys?

Tillsammans med våra samarbetspartners – bland annat polisen, brandförsvar och berörda förvaltningar - gör vi en analys och tittar vilka eventuell problem som finns. Till exempel hur det ser ut i området och vilka som bor i närheten.

Hur kan vi hjälpa att dessa barn ska kunna känna sig trygga i vår kommun?

Vi kan alla börja med att bemöta barnen välkomnande och med nyfikenhet. Vi kan också alla engagera oss, i olika föreningar eller på annat sätt. Ju mer de känner sig välkomna och ju mer de känner att de har personer att kontakta - eller som visar hur det funkar i Sverige och Vallentuna - desto tryggare blir de.

Skolgång och arbete

Hur skapas platser för nyanlända i Vallentunas skolor och hur går skolgången till?

Nyanlända elever i grundskolan placeras på alla grundskolor i Vallentuna. Vi förbereder också fler lokaler så att vi har beredskap att ta emot fler elever som förväntas komma. En del av det statliga bidraget som kommunerna får för att ta emot ensamkommande barn går till skolans verksamheter. Skolorna har skapat en struktur och en organisation för mottagandet av ensamkommande, och även för att underlätta språkinlärning och integration.

Elever som åldersmässigt är grundskolelever går i grundskola. Elever i gymnasieålder skrivs in på gymnasiet och går där en språkintroduktion första tiden tills de har kunskaper, bland annat i svenska, för att kunna gå i ett nationellt program.

Hur ska de nya invånarna få jobb i vår kommun?

Vi ska börja med att jobba från första stund med att integrera våra nya invånare. Och även se till att personerna träffar arbetsförmedlingen i ett tidigt skede, som sköter en hel del av det arbetet tillsammans med kommunen. Vi har en framgångsrik arbetsmarknadsavdelning i kommunen och det arbete de gör ska vi applicera även på de flyktingar som kommer hit – så att de kan hamna i arbete.

Hur ska ni bemöta arbetslösheten i Sverige och Vallentuna?

Det finns många projekt på riksnivå. På lokal nivå har vi väldigt bra verksamhet på kommunens arbetsmarknadsavdelening (AMA).

Boenden

Vad betyder den nya lagen om bosättning för nyanlända?

I mars 2016 beslutade riksdagen att kommunerna måste ordna med bosättning för de nyanlända med upphållstillstånd som kommunen blivit anvisad.

Den nya lagen kommer att kräva att kommunerna planerar in mottagandet av nyanlända i bostadsförsörjningen. Intentionen är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt ska erbjuda nyanlända som omfattas av anvisning permanenta bostäder.

http://www.regeringen.se/artiklar/2016/02/fragor-och-svar-om-lagen-om-mottagande-av-vissa-nyanlanda-for-bosattning/

Var planeras boenden för flyktingar?

I situationen som råder utreder kommunen hela tiden platser för boenden till nyanlända och ensamkommande flyktingbarn. Kriterier är att det ska vara nära skolor, kommunikationer, service och sociala nätverk. Det innebär att de flesta tätorter inom kommunen är aktuella. Privatpersoner har också möjlighet att hyra ut sina bostäder genom kommunen till nyanlända. Kommuner som vill placera ensamkommande barn och ungdomar utanför sin egna kommun kan i nuläget göra så utan att kommunen gett tillstånd. Vallentuna kommun delar ansvaret med andra kommuner att lösa flyktingfrågan. Under 2017 tar Vallentuna emot 134 nyanlända.

Migrationsverket kan köpa upp platser/boenden av privata aktörer. Uppgifter om var asylboenden (boenden i väntan på kommunplacering) planeras eller finns är sekretessbelagda hos Migrationsverket. Kommunen informeras endast i syfte att kunna förbereda bland annat skolgång.

Vad är kriterierna för mark till paviljonger?

Ett av kriterier vi har är att kommunen först och främst ska äga marken - vi ska inte köpa mark för att sätta upp tillfälliga boenden. Det skulle göra flyktingmottagandet dyrare. Det är mer effektivt att använda mark som kommunen redan äger. Marken måste kunna bebyggas snabbt och vara planlagd för boende och inte för t ex park/natur eller industrier. Den måste också ligga nära service och skolor samt inte för långt till kommunikationer. Det ska vara möjligt att ansluta vatten och avlopp, nära el- och telenät samt det ska vara någorlunda platt mark så att det är lätt att bebygga den.

Kommer det bli en bättre dialog med närboende inför kommande boenden?

Att göra informationen tydligare, bättre, snabbare, nå ut till fler är sådana frågor som kommunen jobbar med hela tiden. Det är viktigt att man som invånare i kommunen ska känna sig trygg i sin tillvaro.

Kan boenden komma att stå outnyttjade? Vad händer med paviljonger som inte används?

Risken att dessa boenden kommer att stå outnyttjade ses som minimal då Vallentuna kommer att fortsätta att bli anvisade nyanlända under överskådlig tid enligt "Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning". Paviljongerna ifråga hyr kommunen under en period på fem år. Skulle det vara så att paviljongerna inte nyttjas så kommer dessa att nedmonteras.

Hur gör jag för att överklaga placering av paviljonger?

Vi befinner oss i en situation som kräver att vi snabbt tar fram bostäder åt dessa personer. Det innebär att vi måste ta i anspråk den kommunala mark där vi bedömer att det finns möjlighet att få bygglov med stöd av plan- och bygglagen.

Om du vill överklaga beslut från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Vallentuna kommun ska du adressera överklagandet till Länsstyrelsen i Stockholms län. Överklagandet ska också skickas eller lämnas till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Vallentuna kommun. Du måste överklaga inom tre veckor efter det att beslutet har publicerats i Post- och Inrikestidningar.

http://www.vallentuna.se/sv/Bygga-bo-och-miljo/Bygga-nytt-andra-eller-riva/Bygglovsprocessen/Att-overklaga-ett-beslut/

När väntas besked från Länsstyrelsen gällande överklagandet?

Länsstyrelsen svarar bäst själva på frågor om handläggningstid, så där får vi hänvisa till dem. Yrkanden om inhibition, dvs. beslut om eventuellt krav på att upphöra med exempelvis markarbeten, brukar dock hanteras snabbt.

Vem kommer att behöva betala för en rivning av bygget om Länsstyrelsen beviljar överklagandet, och vad väntas i så fall den totala kostnaden bli (påbörjat mark- och byggarbete+rivning)?

Kommunen svarar för samtliga kostnader för uppförande av tillfälliga bostäder. Det finns inga uppgifter eller beräkningar gällande eventuella återställningskostnader.

Hur påverkas huspriserna/värdet av att det byggs ett boende för flyktingbarn?

Vad som bestämmer huspriserna/värdet på en bostad är marknaden och därför är det svårt för oss som kommun att svara på frågan utan att spekulera. Här nedan finns två artiklar om vad mäklare i Södertälje och Fagersta har för erfarenheter just kring hur olika typer av boenden påverkar huspriserna i dess närhet.

https://www.byggahus.se/ekonomi/hur-faktorer-omgivningen-paverkar-husets-varde

http://fagersta-posten.se/nyheter/fagersta/1.2919450-maklare-marknaden-paverkas-inte

Omsorg och stöd

Har de ensamkommande barnen tillgång till vuxna och stöd?

Ungdomarna har flera vuxna personer omkring sig som stöd på olika sätt. På de HVB-hem där de bor finns det vuxna personer, alltså personal, dygnet runt. Varje barn har också en "god man", en person som stöttar och företräder dem juridiskt. Gode mannens uppdrag är att vara i vårdnadshavares och förmyndares ställe.

Alla barnen har dessutom en egen socialsekreterare. Varje ensamkommande flyktingbarn utreds individuellt av denna där deras behov tillgodoses, enligt socialtjänstlagen – liksom alla placerade barn och ungdomar i Sverige. Anledning till barnavårdsutredningen är att de inte har en vårdnadshavare och att de är under 18 år.

Vad innebär begreppet ensamkommande flyktingbarn?

Barnkonventionen artikel 1 definierar att alla som under 18 år är ett barn. Undantaget från regeln är om det finns specifik lagstiftning i barnets hemland om anger att ett barn kan bli myndig tidigare.

FN definierar att en flykting är en person "som flytt sitt land med anledning av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet. Migrationsverket gör åldersbedömningen. Ofta är det unga pojkar som kommer hit, eftersom många familjer inte vågar skicka iväg sina döttrar på en osäker flykt från hemlandet genom Europa.

Hur ser en dag ut för de ensamkommande barnen på ett boende?

En vanlig dag är att de stiger upp och går till skolan, där de bland annat lär sig det svenska språket. När de kommer hem så har de ofta olika aktiviteter, till exempel någon sport eller så träffar de kompisar och gör sånt som alla ungdomar gör. Vissa ungdomar kan tycka det är jobbigt att gå ut, och då jobbar vi med att de ska våga i större utsträckning. Vi har samarbete med föreningar och övriga civilsamhälle när det kommer till aktiviteter. Ofta jobbar ungdomarna också med läxorna på kvällstid, där till exempel röda korset och ABF hjälper till.

Är personalen på Vårljus utbildade i psykisk ohälsa?

En stor del av personalen på Vårljus är utbildade för att hantera psykisk ohälsa, till exempel socionomer och behandlingsassistenter. En stor del av personalen inom Vårljus har också lång erfarenhet av att arbeta professionellt med psykisk ohälsa, även om alla inte har en formell utbildning inom området.

Vad händer med barnen efter att de fyllt 18 år?

Om barnen har uppehållstillstånd har kommunen ansvar tills dess att de fyller 21 år - om de har behov av det. Socialtjänsten gör en bedömning om ungdomen har behov av ett boende med stöd eller att bo kvar i sitt familjehem. Den möjligheten ska man ha till dess att man går ut gymnasieskolan. Om personen har behov av stöd får vi också ersättning från statliga myndigheter till dess att barnet fyller 21 år. Om barnet inte har uppehållstillstånd, men är asylsökande, gäller vårt ansvar fram till 18 års ålder.

Hur många flyktingar kommer det till Sverige och Vallentuna?

De personer som blir utplacerade i kommunerna har redan fått uppehållstillstånd och bor på Migrationsverkets anläggningsboenden för asylsökande. Antalet anvisade personer i kommunerna har gjorts utifrån uppgifter om tidigare mottagning, dialoger med kommuner och Arbetsförmedlingens bosättningshandläggare samt med hänsyn till planeringen för den totala årliga flyktingkvoten. Migrationsverket planerar för att cirka 28 000 människor söker asyl under 2017. I Vallentuna tar man emot 134 nyanlända under 2017.

För de kommande år vet man inte exakt hur många som kommer att få uppehållstillstånd i Sverige, men antalet som vi har för planering är baserade på Migrationsverkets prognoser för kommande år. Dessa prognoser görs utifrån läget i olika orosområden som är drivkrafter för att människor flyr, resvägar till Europa, samt förändringar i asylpolitiken i EU länderna. (För mer information om hur Migrationsverket sammanställer prognoser, se följande länk:

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Fokusomraden/Prognoser.html

Ensamkommande flyktingbarn har flyttat in i ett boende i Åkersberga. Vallentuna kommuns socialtjänst är ansvarig och kommunen är anvisningskommunen. Varför bor de i Åkersberga?

Vallentuna kommun har skrivit avtal med ett boende i Åkersberga eftersom det inte finns tillräckligt med boende i Vallentuna för att tillgodose behovet. Ansvaret för ungdomarna ligger fortfarande på Vallentuna kommun.

Ekonomi

Hur finansierar Vallentuna kommun boenden för ensamkommande flyktingbarn? Kommer detta att påverka skattesatsen/kommunal välfärd?

Skattesatsen i Vallentuna kommun bestäms av politikerna. Vallentuna kommun är enligt lag skyldig till att ordna med bosättning för nyanlända som kommunen blir anvisade, se "Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning". För att kommunen ska klara detta ekonomiskt så tillkommer också statlig ersättning, mer info finns till exempel på:

http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/Sv/manniska-och-samhalle/integration/mottagning-och-etablering-av-nyanlanda/Pages/statlig_ersattning.aspx

Vilken ekonomisk ersättning får de nyanlända som kommer till kommunen?

De som bli anvisade till vår kommun har precis som alla andra i samhället olika förutsättningar och det är dessa förutsättningar som styr vilka insatser som eventuellt sätts in. De som behöver ekonomiskt stöd får detta i första hand av försäkringskassan genom arbetsförmedlingen, en så kallad etableringsersättning. Nyanlända har rätt till etableringsinsatser från Arbetsförmedlingen under två år och då också rätt till den så kallade etableringsersättningen. Ersättning får de som deltar i aktiviteterna som arbetsförmedlingen arrangerar.

Precis som alla andra som bor här har de även rätt till försörjningsstöd från kommunen, mer om detta kan du läsa om här: http://www.vallentuna.se/sv/Omsorg-och-hjalp/Ekonomi-socialbidrag/Socialbidrag-ekonomiskt-bistand/

Utöver detta får även kommunen statsbidrag som täcker eventuella utgifter i samband med mottagandet och integrationen. Mer om detta kan du läsa här: http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Statlig-ersattning.html

Vad kostar paviljongerna?

Cirka 2-2,5 miljoner per år enligt ett överslag på fem år. Det inkluderar kostnader för etablering, bygglov och själva modulhyran.

Sidan uppdaterad den 15 september 2017