Frösunda

Karta över Frösunda.
Frösunda socken
Frösunda socken är ett varierat område väster om den dalgång som under förhistorisk tid var en del av Långhundraleden. Socknen är ganska långsträckt och har framför allt en jordbrukspräglad karaktär. I söder finns typiska torp som till viss del fortfarande finns kvar, medan det i norr och öster finns stora jordbruksbyar som fortfarande är aktiva. På många platser har bebyggelsen funnits kvar under lång tid. Det syns bland annat genom de många gravfält som ligger nära eller direkt intill flera av socknens byar och gårdar.
Sedan slutet av 1800-talet har Roslagsbanan haft stor betydelse för kommunikationerna i socknen. Järnvägen går genom socknen från Solsta i sydväst, genom den centrala delen där stationshus och godsmagasin finns bevarade, vidare via Rolsta och mot Kårsta.

Kor vid Tarby.
Landskapet
I socknen finns åtminstone sju djurhållare som har nöt och/eller får. Tre av dem driver mjölkgårdar, vilket motsvarar tre av de åtta mjölkgårdar som finns kvar i kommunen.
Frösunda har flera ortnamn med koppling till fornnordiska gudar som fortfarande finns kvar. Exempel är Torsholma, Odenslunda och sockennamnet Frösunda.
I socknen finns flera platser som är intressanta även ur ett nationellt perspektiv, bland annat Helgö och det försvunna Tuna längs Långhundraleden. Dessa platser har stor potential för framtida forskning.
Markägandet har förändrats mycket, framför allt under 1900-talet. Det har bland annat skett genom ägoutbyten och förändringar av ägogränser.

Flygfoto över Frösunda 1999. Fotograf: Sven Sognevik
Kulturmiljöprofil – Frösunda socken
- Varierad dalgångsbygd utmed Långhundraleden, Helgö.
- Frösunda gamla sockencentra, förstärkt genom Roslagsbanans stationsetablering på 1880-talet.
- Småskaligt jordbruk i varierat landskap med många historiska spår.
Gårdar och byar
Gårdar och byar är de minsta delarna i underlaget och kallas också brukningsenheter. Tillsammans bildar dessa gårdar och byar de socknar som finns inom kommunen i dag. Den yta som varje gård eller by omfattar i det tillhörande kartmaterialet bygger på uppgifter från häradskartor från omkring år 1900.
Berg
Berg ligger centralt i Frösunda socken, på en höjd omgiven av åkermark öster om socknens centrum. Sedan slutet av 1840-talet har ägorna varit långsträckta i nord–sydlig riktning. De sträcker sig från en bit öster om socknens centrum och söderut ner mot Stora Benhamras ägor. Gårdsbebyggelsen ligger på en höjd och har gjort det under lång tid. I dag är höjden helt omgiven av åkermark.
Billsta
Namnet är en sammansättning av förleden bill- och efterleden –sta. En av kommunens sju medeltida sätesgårdar.
Byle
Byle är beläget centralt i socknens södra del. Ägofiguren är liten och väl sammanhållen mellan Solsta och Vreda ägor.
Ekeby
Ekeby ligger i södra delen av Frösunda socken. Det är oklart hur Ekeby ägor var avgränsade då gården låg under Lindholmen under historisk tid.
Fågelsunda
Fågelsunda ligger i den nordöstra delen av Frösunda socken. Ägorna är väl sammanhållna. Vid sekelskiftet 1900 gränsade Fågelsunda i norr till Billsta, i sydost till Torsholma och i söder till Rolsta. Tidigare har Fågelsunda även gränsat till Tuna och Åvasta.
Hamra
Hamra ligger i den centrala delen av Frösunda socken. Ägorna är små och nästan kvadratiska och omges till största delen av Vredas ägor. Under historisk tid var Hamra ett torp.
Helgö
Helgö ligger i den östra delen av Frösunda socken. Den östra ägogränsen följer sockengränsen mot Kårsta. Ägogränsen i sydost är också gränsen mellan Seminghundra och Långhundra härader.
Ägorna är väl sammanhållna och nästan kvadratiska. I norr, mot Näs och Torsholma, ligger ägogränsen relativt lågt och följer landskapets lägre delar. De högsta höjderna finns strax norr om gårdens bebyggelseläge och når 35 meter över havet.
Gårdsbebyggelsen ligger längst i söder, knappt 15 meter över havet. Därifrån är den riktad söderut mot Helgösjön och fornborgen, som ligger rakt över det tidigare sundet.
Lilla Luttergärde
Lilla Luttergärde var ett avgärda hemman som låg mellan Stora Luttergärdes och Torsholmas ägor, centralt i Frösunda socken. Gården kallades också Norrtorpet, vilket framgår av en karta över Stora Luttergärde. Ägorna var väl sammanhållna och låg insprängda mellan marker som tillhörde Näs och Torsholma. Det var från dessa som Lilla Luttergärde var avgärda.
Läs mer om Lilla Luttergärde här.
Stora Luttergärde
Stora Luttergärde ligger i västra delen av Frösunda socken.
Läs mer om Stora Luttergärde här.
Löfsta
Löfsta ligger i den allra nordligaste delen av Frösunda socken. Ägorna är väl sammanhållna och gränsar till Tarby och Billsta i söder.
Näs
Näs ligger i den centrala delen av Frösunda socken och gränsar till Torsholma, Vreda, Rolsta och Helgö. Näs ägor har varit uppdelade på tre olika platser i socknen och har legat blandade med Torsholmas ägor. Näs och Torsholma har haft samma ägare.
Odenslunda
Odenslunda ligger centralt i norra delen av Frösunda socken. Ägofiguren är ganska liten och väl sammanhållen.
Prästgården
Prästgården ligger i den centrala delen av Frösunda socken. Frösunda kyrka ligger i den sydöstra delen av Prästgårdens marker. Prästgårdens ägor är uppdelade i två skiften. Den västra delen består av höglänt utmark, medan inägorna finns i den östra delen. Även Klockargården, som ligger söder om kyrkan, har legat på Prästgårdens mark.
Raknö
Raknö ligger i den allra östligaste delen av Frösunda socken, strax sydväst om Ekskogens station. Ägorna är mycket små och har en V-form.
Den östra gränsen är både sockengräns mot Kårsta och häradsgräns mellan Seminghundra och Långhundra härader. Ägogränserna i både väster och öster följer vattendrag.
Den västra ägogränsen följer ett vattendrag som kommer från Hederviken i Närtuna och rinner vidare ner i Helgösjön. Den östra ägogränsen följer Lillån, som rinner från sjön Sparren i Rö socken vidare genom Helgösjön och Vada på sin väg mot Östersjön.
Rolsta
Rolsta ligger i den östra delen av Frösunda socken. Ägorna är väl sammanhållna och gränsar i öster mot Kårsta socken.
Skrävsta
Skrävsta ligger i den nordvästra delen av Frösunda socken. Liksom grannbyarna Tarby och Åttesta i norr har Skrävsta en något långsträckt ägofigur i öst–västlig riktning.
Solsta
Solsta ligger i sydvästra delen av Frösunda socken.
Stolp-Ekeby
Stolp-Ekeby ligger centralt i den västra delen av Frösunda socken. I väster gränsar Stolp-Ekeby till Viggeby och Lundby i Orkesta socken. I sydost gränsar det till Solsta och Vreda och i norr till Prästgården och Luttergärde. Ägorna är väl sammanhållna. Inägorna ligger i öster och i ett stråk längs vägen västerut, medan utmarken ligger i nordväst.
Sunnanå
Sunnanå var ursprungligen ett torp som anlades på Vredas ägor och tillhörde Uppsala akademi. Det nuvarande Sunnanå ligger en bit längre söderut än det första bebyggelseläget, som låg alldeles intill vattendraget. Därifrån kommer sannolikt namnet Sunnanå, eftersom platsen låg direkt söder om ån.
Det ursprungliga torpet måste ha legat ganska lågt, omkring 10 meter över havet. På höjden strax söder om det gamla bebyggelseläget finns en enstaka stensättning, RAÄ 20:1, norr om det nuvarande bebyggelseläget.
Tarby
Tarby ligger i den nordvästra delen av Frösunda socken. I norr gränsar Tarby mot sockengränsen till Skepptuna, i söder mot Åttesta, i nordost mot Lövsta och i öster mot Billsta. Ägorna är långsträckta i öst–västlig riktning, med inägorna centralt och utmarken i väster. Den historiska åkermarken låg norr om ängsmarken.
Torsholma
Torsholma ligger mitt i Frösunda socken, strax norr om Prästgårdens ägor. Torsholma har haft mark på flera platser i socknen. Tillsammans med Näs bildar Torsholma en sammanhängande ägofigur som sträcker sig från sockengränsen i väster till sockengränsen i öster.
Vreda
Vreda ligger centralt i Frösunda socken. I väster gränsar Vreda till Prästgården, i norr till Torsholma och Näs, i nordost till Helgö och i öster till Berg. I söder sträcker sig ägorna ner mot sockengränsen till Vada och Stora Benhamra. I sydväst ligger Byle och Solsta, och i väster gränsar ägorna även till Stolp-Ekeby.
Ägofiguren är långsträckt i nord–sydlig riktning och sträcker sig från sockengränsen mot Vada i söder upp mot Torsholma i norr, där Roslagsbanan svänger mot nordost.
Vid sekelskiftet 1900 var Vredas ägor uppdelade på två olika platser, eftersom Hamra låg mellan och skilde de två delarna åt.
Åttesta
Åttesta ligger i norra delen av Frösunda socken.
Åvasta
Åvasta ligger i norra delen av Frösunda socken.
Förändring på mark
Den centrala delen av Frösunda socken är utpekad som riksintresse för kulturmiljö, K 75. Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska riksintressen skyddas från påtaglig skada.
Skydd
Kring kyrkan finns sedan 1969 ett förordnande om skydd för landskapsbilden enligt § 19 i den tidigare naturvårdslagen. Enligt 9 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken ska detta förordnande anses vara meddelat med stöd av motsvarande bestämmelser i miljöbalken (1998:808).
I ett jordbrukslandskap som Frösunda socken bör biotopskyddsförordningen, 7 kap. 11 § miljöbalken, beaktas. Den innebär att det är förbjudet att ta bort småbiotoper i landskapet, till exempel öppna diken, åkerholmar och alléer.
I Frösunda har regionala intressen för kulturmiljö pekats ut: 22:01 och 22:04.
Landskap
Frösunda har många tydliga exempel på övergångar mellan slätt och dalgångar och mellan dalgångar och skogsbygd. Det skapar ett varierat och mosaikartat landskap.
I sådana områden kan det vid första anblicken verka som att ny bebyggelse kan placeras nästan var som helst utan att områdets kulturhistoriska värden påverkas. Ofta är det ändå så att även en begränsad nyetablering av bebyggelse kan påverka och kraftigt förändra det historiska mönstret för markanvändning, bebyggelse och hur människor rör sig i landskapet. Det kan också bidra till en oönskad uppdelning av landskapet.
Ny bebyggelse kan dessutom göra det svårare att bedriva jordbruk, särskilt jordbruk med djurhållning.
Rekomendationer och riktlinjer
Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika stora förändringar i sin närhet. Hur stort avstånd som behövs till de exempelområden som visas på kartan beror på landskapet, vad som redan finns i miljön och vilken karaktär och storlek det nya tillskottet har.
Antikvarisk expertis anlitas i ärenden som berör dessa exempelområden:
- Mycket höga kulturhistoriska kvaliteter-exempelområden:
Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena är mycket känsliga och sårbara. Även små förändringar kan göra det svårare att se och förstå vår historia. Förändringar ska därför göras med stor hänsyn till de förhållanden som redan finns, till exempel den pågående markanvändningen och bebyggelsemönstret. - Höga kulturhistoriska kvaliteter-exempelområden:
Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena är känsliga. Vid förändringar bör man ta hänsyn till den befintliga miljöns skala, bebyggelsemönster, bebyggelsens proportioner, material, utformning, konstruktion, färgsättning med mera.