Löfsta
Namnet stavas även med v: Lövsta. Löfsta ligger längst norrut i Frösunda socken. Ägorna bildar ett sammanhängande område och gränsar till Tarby och Billsta i söder.
Namnet består av förleden löv- och efterleden –sta. Det tolkas troligen som en bebyggelse på en plats med mycket lövvegetation.
Löfsta kartlades i stor skala för första gången år 1637 (A9:69). Då fanns det fyra gårdar i byn: tre kronohemman, som ägdes av kronan, och ett skattehemman, som ägdes privat.
De tre kronohemmanen var värderade till 7, 7 respektive 5 öresland. Skattehemmanet var minst och värderades till 4 öresland. Tillsammans värderades byn till knappt 3 markland.
De två största gårdarna sådde omkring 9 tunnor utsäde per år och kunde skörda 18 lass hö vardera. Det mindre kronohemmanet sådde knappt 6 tunnor och skördade omkring 15 lass hö. Skattegården sådde knappt 5 tunnor och skördade 10 lass hö.
Förhållandet mellan åker och äng låg alltså mellan 1:2 och 1:3.
År 1707 gjordes en mätning av Löfstas ägor (A29-13:1). Av beskrivningen framgår att det fanns ett stadgehemman på 4 ½ öresland och tre kronohemman, där örestalen inte anges. Däremot redovisas räntan för varje gård.
Den årliga mängden utsäde verkar ha minskat något och uppgick sammanlagt till 25 tunnor. Höskörden hade däremot ökat med ungefär 20 lass och uppgick till drygt 80 lass.
Kartan visar gårdsbebyggelsens faktiska utbredning samt flera torp och mindre bebyggda platser på ägorna. Ett exempel är Björnboda skatteutjord, som låg i väster och var värderad till 5 öresland.
I slutet av 1980-talet inventerades hagmark på Löfstas ägor och i övergången mot Lövhamra i norr, som ligger i Norrtälje kommun. Här växte bland annat darrgräs, backnejlika, brudbröd, prästkrage, gullviva, nattviol och kattfot.