Skolmåltiden fyller 80 år

I år fyller den svenska skolmåltiden 80 år. På Karbyskolan arbetar kökschefen Anna Holm för att varje dag ge eleverna mer än bara mat på tallriken.

Ingen dag är den andra lik i köket på Karbyskolan. Frukost till fritidsbarnen, lunch och mellanmål ska förberedas och serveras. Samtidigt som dagens måltider tillagas pågår redan förberedelserna inför nästa dag. Men arbetet i skolköket handlar om betydligt mer än matlagning, för Anna handlar skolmåltiden lika mycket om trygghet, gemenskap och matglädje som om att servera en god lunch.

– Miljön i matsalen är en del av måltidsupplevelsen och är den inte bra så spelar det ingen roll hur god mat vi lagar. Allt hänger ihop, säger Anna Holm.

Anna betonar vikten av att eleverna känner sig trygga med personalen i skolköket. Matsalen ska vara en plats där eleverna kan äta i en lugn och trivsam miljö. Det är också viktigt att de vågar ställa frågor om vad maten innehåller, inte minst eftersom många elever har behov av specialkost.

Skolmaten har förändrats genom åren

Under sina 26 år i yrket har Anna sett hur skolmaten har utvecklats. När hon började var halvfabrikat vanligare, medan de i dag försöker laga så mycket som möjligt från grunden. Även utbudet av grönsaker har blivit större.

– I dag har vi sju sorters sallad, jämfört med kanske fyra när jag började. Vi vill att barnen ska tycka om maten, men också utmana dem att prova nytt. Skolmaten ser inte likadan ut som för 25 år sedan, säger Anna.

Vid planeringen av skolmåltiderna är målet att maten ska vara god, näringsriktig och hållbar. Samtidigt behöver köket förhålla sig till en budget och stigande livsmedelspriser.

– Det gäller att ha en budget i balans. Med dagens livsmedelspriser kan det vara lite tufft, men jag tycker att vi får rätt förutsättningar av politikerna i kommunen, säger Anna.

En annan viktig del av arbetet är att tillgodose elevernas olika behov och önskemål. Med flera hundra personer att laga mat till är det en utmaning att få maten att falla alla i smaken.

– Det viktigaste är att alla ska gå härifrån nöjda och mätta. Jag har 300 olika smakpreferenser att ta hänsyn till och maten ska helst falla alla i smaken, säger Anna.

Goda matminnen för livet

Utöver att servera näringsriktig mat ser Anna skolmåltiden som en möjlighet att ge eleverna goda matvanor och en grund att stå på inför framtiden. Måltiden är också en viktig social stund där eleverna får möjlighet att umgås med varandra.

– Det är bland det viktigaste vi har i Sverige idag. Alla barn har rätt till en vällagad, god lunch, säger Anna.

Hon betonar att skolmåltiden är särskilt betydelsefull eftersom alla barn inte har samma förutsättningar att få lagad mat hemma. Samtidigt hoppas hon att måltiderna ska ge eleverna positiva minnen som de bär med sig långt efter skolåren.

Genom åren har Anna mött tidigare elever som kommit tillbaka och berättat hur mycket de saknar skolmaten. För henne är det ett tecken på att måltiderna kan lämna avtryck långt efter skolåren.

– När de är fyrtio år ska de ha goda minnen från sin skolmat, säger Anna.