Studiebesök på tre av Vallentunas lantbruk

Vad har Kårsta, Brottby och Frösunda gemensamt? Här finns Backa, Tarby och Morsta Gård som producerar mjölk, kött, ägg och spannmål. En dag i slutet av september 2025 gav sig Vallentuna kommuns förvaltningschefer, kommundirektören och kommunstyrelsens ordförande iväg för studiebesök på de tre lantbruken.

Först ut på agendan var Marcus Wahlström på Morsta gård. Han har bland annat spannmålsproduktion och entreprenad som inkomstkälla, och arrenderar gården för detta allt sedan 2009. Det är dock inte bara Morsta som Marcus driver, utan även jordbruk vid omkringliggande gårdar som Söderhall, Spångberga med flera.

Bild: Marcus Wahlström berättade om Morsta gård.

Marcus kunde berätta att en arbetsmånad består av cirka 400 arbetstimmar, att lantbruk mest av allt är ett sätt att leva. Med 600 hektar att tröska varje sommar och snöröjningsentreprenad om vintern, för att nämna några arbetsuppgifter, blir det så.

Spannmålssilo försvinner

Utmaningar då? Ett av dem är moderna traktorer som är så komplexa att lantbrukare inte själv längre alltid kan laga dem. Ibland går de sönder mitt i skörden och då kan en reparation dröja flera dagar i ett väldigt tidskritiskt skede.

Ett annat problem vid horisonten är att efter skörden 2027 kommer Lantmännen stänga sin spannmålssilo i frihamnen i Stockholm. Spannmålsbönder som Marcus kommer då vara hänvisade till Lantmännens spannmålsanläggning i Hargshamn, Östhammar. Det kommer att ta betydligt längre tid att frakta spannmål dit än till frihamnen.

Just den här utmaningen delar Marcus med Karin och Johan Lindgren på Backa gård. I stället för fyra lastbilar med spannmål till frihamnen blir det två till Hargshamn på samma tid.

Bild: Backa gård producerar mjölk i massor.

Som tänkbar lösning på den nerlagda silon i frihamnen nämns att ha en silolösning i norra Storstockholm att dela på, där spannmålet kan lagras utan att det förstörs av väder och vind.

900 ton mjölk

Johan berättar att det är något enklare att vara mjölkbonde idag än för sju år sedan. Då låg ersättningen på 2,3 kronor per liter, idag ligger den på cirka sex till sju kronor beroende av mjölkens kvalitet.

Karin och Johan har idag runt 120 kor, som tillsammans producerar cirka 900 ton mjölk (cirka 900 000 liter) per år. Med några barn som står i begrepp att axla nästa generations mjölkbonderoll står familjeföretaget bland annat inför investeringar i ny ladugård, en utgift som kanske landar på cirka 20 miljoner.

Rörande foder till korna är familjen Lindgren så gott som självförsörjande, bland annat genom egen odling av fodermajs.

Dagens studiebesök avslutas med Tarby gård i Frösunda där Fredrik Andersson och Marianne Holmström driver ägg- och köttproduktion, samt entreprenad. Dessutom hyr de ut betesdjur, säljer köttlådor direkt till kunder och har gårdsbutik med egen senap, korv- och hamburgerbröd.

4 000 värphöns

När det kommer till värphöns så är besättningen förhållandevis liten. 4 000 stycken att jämföra med cirka 20 000 höns som större gårdar för äggproduktion har. Fredrik berättar att han och Marianne startade gården för 25 år sedan, med två tomma händer. Första året var intäkterna cirka 100 000 kronor för spannmål. Idag omsätter företaget 8-9 miljoner.

Bild: Fredrik Andersson berättade om det nybyggda stallet.

Fredrik och Marianne visar bland annat upp ett nybyggt stall som delvis bygger på egna idéer och som sörjer för rationell renhållning. Ett stall som kostat cirka 3 miljoner att uppföra vilket är lite pengar i sammanhanget. Enligt Fredrik så är det viktigt att stallet medger att maskiner effektivt kan sköta den basala djurskötseln. Då blir det mer ork och tid över för ett kvalificerat omhändertagande av djuren.

Utmaningar? Finns även för Tarby gård. Bland annat att återkommande, längre strömavbrott ställer till det för verksamheten och markexploatering i anslutning till Tarby gård riskerar att störa arbetsron.