Möt fältassistenterna Rebecca och Nathalio
Fältgruppens uppgift är att finnas i de miljöer där ungdomar rör sig, för att skapa trygghet, förebygga missbruk och kriminalitet, samt vara ett stöd för ungdomar som befinner sig i riskzon. Målgruppen är ungdomar mellan 12 till 20 år som går i skolan eller är bosatta i Vallentuna kommun.
Men hur är det egentligen att jobba i vår fältgrupp? Idag ska du få träffa två av våra fältassistenter, Rebecca och Nathalio!
Berätta - vad innebär det att jobba som fältassistent?
Nathalio: När jag förklarar fältassistentyrket brukar jag säga att det är som många ungdomsarbeten i ett. Ena dagen kan vi hålla lektioner om olika ämnen som näthat, svartsjuka är inte romantiskt eller ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). Andra dagen kan vi vara ute och spela fotboll med en grupp ungdomar till att ha temadagar där vi exempelvis har en föreläsning/genomgång för kuratorerna i Vallentunas skolor. Sen har vi vårt uppsökande arbete. Det innebär att vi försöker finnas på offentliga platser där många ungdomar rör sig. Är det exempelvis många ungdomar i Vallentuna centrum en kväll, då försöker vi också hålla oss där den kvällen. Vårt arbete är väldigt socialt och en viktig del i arbetet är att bygga och upprätthålla goda relationer till ungdomarna.
Rebecca: Vissa ungdomar träffar vi regelbundet, andra mer sällan. När vi möter nya ungdomar försöker vi alltid ta kontakt och berätta vilka vi är – att vi finns här för att se till att alla mår bra och för att erbjuda stöd om någon behöver det. Vi har vårt kontor på fritidsgården Mega, där dörren alltid står öppen för den som vill titta in och säga hej. Samtidigt är vi ofta ute och pratar med ungdomarna som besöker fritidsgården.
Rebecca: Som fältassistent är det även viktigt att hålla koll på trender och rörelser bland ungdomarna i kommunen och vi deltar i många olika typer av samverkansmöten. Det kan exempelvis vara möten med polisen, socialtjänsten, elevhälsan eller Stödcentrum för unga brottsutsatta. Vi möter även fältassistenter från andra kommuner för att dela lägesbild med varandra. Ungdomar rör sig hela tiden och rör sig även mellan våra olika grannkommuner, så det är väldigt bra att kunna hjälpas åt över kommungränserna.
Nathalio: Vi samordnar även nattvandringen här i kommunen. Många unga som är ute kvällar och nätter saknar trygga vuxna. Att nattvandra är ett viktigt sätt att öka tryggheten i kommunen och vi har både föreningar och privatpersoner som är ute och nattvandrar.
Vad fick er att söka hit till Vallentuna kommun?
Rebecca: Jag hade jobbat inom kriminalvården i åtta år och kände att jag ville göra något helt annat. Jag ville gärna få möjlighet att jobba förebyggande. Då såg jag att Vallentuna kommun sökte en fältassistent på heltid. Jag vet att det kan vara svårt att få de här jobben, men jag sökte och fick tjänsten, vilket jag är jätteglad för! Hösten 2023 började jag som fältassistent här på Vallentuna kommun och jag uppskattar att jag har fått möjlighet att göra många olika saker och utvecklas i min roll. Nu under 2025 delar jag och en kollega på samordnaruppdraget för fältassistenterna, medan vår ordinarie samordnare är föräldraledig.
Nathalio: När jag studerade socialpedagogik med inriktning ungdom och missbruksvård på Linnéuniversitetet i Växjö så tillbringade jag mycket av min lediga tid här i Vallentuna. Jag ville gärna kombinera min utbildning med ett jobb, så jag sökte och fick jobb som sommarvikarie inom socialpsykiatrin här i Vallentuna kommun. Sommaren 2023 jobbade jag både på Alléns stödboende och boendestödet och jag fortsatte sen under hösten som timvikarie. Sommaren 2024 tog jag examen inom mitt program och fick möjlighet att börja som timvikarie i fältgruppen. Efter en tid fick jag ett längre vikariat och sedan september 2025 är jag tillsvidareanställd fältassistent.
Vad uppskattar ni med jobbet som fältassistent?
Rebecca: Jag gillar att jobbet är väldigt varierande. Vi har alltid en grundplan för dagen, men behöver samtidigt vara flexibla och kunna planera om. Ringer exempelvis en skola som verkligen behöver vår hjälp att exempelvis prata med några elever eller en klass, så ser vi till att prioritera om så vi kan åka ut till skolan. Det som ger mest energi är den fina kontakten vi får med väldigt många ungdomar – och att få höra kommentarer som "Åh, nu kommer fältarna!". Det blir man såklart väldigt glad av.
Nathalio: Jag håller med Rebecca. Det finns en form av glädje i att arbeta med ungdomar som man inte hittar någon annanstans. Jag uppskattar både glädjen jag får av det här arbetet men också att det är så oförutsägbart och spontant att arbeta med ungdomar.
Finns det någon händelse som påmint er om vilket meningsfullt arbete ni har?
Rebecca: Jag hade bara jobbat i någon månad när en vårdnadshavare kontaktade mig om sin son. Hon var orolig över att han var på väg åt fel håll. Både socialtjänsten, polisen och vi fältare blev inkopplade. Vi kände inte ungdomen där i början och då var det framförallt ungdomens vårdnadshavare som vi stöttade. Vi hade en jättefin samverkan med vårdnadshavaren och det blev bra för den här ungdomen. En tid efter att vi hade hjälpt familjen träffade jag på den ena vårdnadshavaren spontant i samband med ett skolbesök och hon var så tacksam över all hjälp.
Varför ska man vara fältassistent just i Vallentuna kommun?
Rebecca: Jag kommer ihåg tyckte jag att alla var väldigt trevliga när jag började jobba här i Vallentuna – och de är de fortfarande. Alla är väldigt hjälpsamma och man känner att alla vill mot samma mål, att jobba förebyggande för ungdomarnas bästa. Det är verkligen en styrka.
Nathalio: Jag uppskattar även att det är lätt att nå varandra inom kommunen. För oss fältare är det jätteviktigt att snabbt kunna länka vidare någon som behöver hjälp. Att det finns en fin gemenskap och samarbete internt i kommunen, det är hur viktigt som helst i vårt arbete.
Nathalio: Gillar man att träffa människor, vara social och ha ett jobb där ingen dag är den andra lik, då tror jag verkligen att man skulle trivas som fältassistent. Jag har svårt att se att någon inte skulle tycka att det är roligt – jag har nog aldrig hört någon säga det!