Mobbning

Mobbning är när någon systematiskt trakasserar en annan person fysiskt eller psykiskt. Mobbning betyder att man utesluts ur kamratkretsen, blir illa behandlad och förtrycks. Mobbning är ingen engångsföreteelse utan en systematisk kränkning av en person. Mobbning kan vara allt ifrån att bli kallad nedsättande saker till att bli utsatt för våld. Det har även blivit vanligare att mobbning sker via e-post eller sms. Mobbning kan också vara att bli utfryst.

Tecken på mobbning:

  • Barnet blir tystare
  • Barnet berättar inte vad som händer i skolan
  • Kompisar följer inte med hem
  • Barnet slutar umgås med barndomskompisar
  • Barnet vill inte träffa kompisar på fritiden utan vill hellre vara hemma
  • Barnet får en helt ny umgängeskrets. Ofta i en annan ort än skolan eller den plats barnet blir mobbat på
  • Återkommande huvudvärk och annan värk
  • Vredesutbrott
  • Sämre aptit
  • Mardrömmar
  • Blåmärken och andra skador
  • Olika saker försvinner, till exempel mobiltelefon, klocka eller gymnastikkläder
  • Sämre studieresultat

Att motverka mobbning och annan kränkande särbehandling är en viktig uppgift för skolan. Det finns tydligt beskrivet i skollagen hur de vuxna i skolan ska agera om någon blir mobbad eller utsätts för kränkande behandling. I skolans likabehandlingsplan beskrivs rutiner för arbetet. Arbetet sker både genom förebyggande åtgärder och genom att ingripa när något händer. Varje rektor har ansvar för att mobbning och kränkningar inte sker i skolan.

Vänd dig till en vuxen om du är utsatt för mobbning

Om du eller någon du känner är eller har varit utsatt för mobbning eller kräkningar ska du vända dig till en vuxen för att få hjälp. Det kan vara en lärare, sjuksköterska, kurator eller någon annan som du har förtroende för. Du kan också prata med någon kamratstödjare, om det finns på din skola. Om du är vårdnadshavare och ditt barn utsätts för mobbning eller kränkande behandling kan du kontakta den som är ansvarig för klassen, fritidshemsverksamheten, elevhälsan eller skolans ledning.

Vad är Barnkonventionen?

Barn­konven­tionen är ett rätts­ligt bindande inter­nationellt avtal som slår fast att barn är indi­vider med egna rättig­heter, inte för­äldrars eller andra vuxnas ägo­delar. Sverige antog barnkonventionen 1990. Barnkonventionen inne­håller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grund­läggande prin­ciper som alltid ska be­aktas när det handlar om frågor som rör barn:

  • Alla barn har samma rättigheter och lika värde
  • Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn
  • Alla barn har rätt till liv och utveckling
  • Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad

Om Barnkonventionen på UNICEF:s webbplats

 

Barnkonventionen blir svensk lag

Den 13 juni 2018 röstade Sveriges riksdag ja till att göra barnkonventionen till lag. Barnkonventionen kommer att bli inkorporerad i svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020. Dessutom har man även beslutat om fortsatt transformering av barnkonventionen i andra lagar, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats