Förhållningssätt

”Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion.” Vision enligt samrådshandling för Översiktsplan 2010-2030.

I Vallentuna kommun finns det fortfarande kvar en mångfald av intressanta spår av hur människan påverkat sin omgivning genom tiderna. Större delen av kommunen är fortfarande en levande landsbygd med aktiva jordbruk. Med den beräknade inflyttningstakten kommer var tredje invånare att vara nyinflyttad om 20 år. Det innebär stora förändringar. Möjligheten att verka för att kulturhistoriska värden tas tillvara i planeringen är stora genom det nya kulturmiljöunderlaget.

Varje plats har sina specifika förutsättningar

Grundläggande för hantering av kulturmiljöer och kulturhistoriska värden i den fysiska planeringen är först och främst en acceptans för att varje plats har sina specifika förutsättningar – varje plats bidrar med sin del till vårt samlade kulturarv. Dessa förutsättningar har sin grund i vad naturen skapat och hur det naturgivna landskapet förändrats över tid, men också i hur människan under olika tider valt och haft möjlighet att dra nytta av naturen.

Karta
Klicka på kartan för att få den större (för att återgå till denna sida igen, klicka på "Bakåt"-knappen).

Exempel på spår

Människans påverkan på sin omgivning har varierat över tid och avsatt en rad olika spår som är mer eller mindre tydliga i landskapet. Ofta är det kombinationen av olika spår som tillsammans vittnar om hur människor levt, verkat och förflyttat sig inom och mellan olika områden. Exempel på spår i landskapet är markanvändningen, administrativa gränser, bebyggelse, vägar, m.m. En del av dessa spår är särskilt registrerade i fornminnesregistret och har ett starkt lagskydd. De spår som människan avsätter har med tiden blivit kraftigare och mer omformande genom t.ex. omfattande markberedning vid byggen, nya vägdragningar och golfbanor.

Lagstiftning

Kulturmiljövården lyder under ett antal lagar och förordningar som verkar för att stärka kulturmiljön. De främsta är: Kulturminneslagen, Plan- och bygglagen samt Miljöbalken. En mer utförlig redovisning samt länkar till dessa hittar du på sidan Lagar och förordningar.

Olika grader av känslighet

På vissa platser är spåren svårare att se och förstå och de är därför mer känsliga för förändringar och nya inslag. De spår som avsatts för länge sedan eller indirekt, som t.ex. stenålderns kvartsavslag eller ständigt skötselkrävande betespåverkad flora, är ofta känsligare än stora och väl synliga anläggningar. Kombinationen av spår, sambanden mellan olika spår och ytorna mellan dessa kan vara känsliga för förändringar, även om förändringar görs i liten skala eller ”anpassas” på annat sätt, som t.ex. ny bebyggelse eller vägsträckningar. I vissa fall är det ett särskilt mönster i bebyggelsen som kan berätta om äldre tider. Ett exempel på detta är de enskilt liggande och enkelt byggda torpen, som hört till en större mer påkostad och utsmyckad herrgård. För alla kulturmiljöer finns en kritisk punkt. När förändringen passerat denna punkt minskar förståelsen av platsen eftersom pusselbitar saknas. En varsam förändring med kulturmiljön som utgångspunkt kan däremot stärka kvaliteterna och stärka en plats identitet och framtida attraktivitet.

 Använd och ta tillvara kulturarvet

Genom att tidigt i den fysiska planeringen utgå ifrån varje plats specifika förutsättningar ökar möjligheterna att ta tillvara kulturarvet som en positiv resurs. Det kan t.ex. göras genom att uppmärksamma de karaktärsdrag som är typiska för ett område (socken) och på den enskilda platsen använda de befintliga spåren och låta dem vara vägledande för nytillskott i området. Namnsättning är också en åtgärd som kan bidra till att de kulturhistoriska kvaliteterna i ett område stärks.

Karta
Klicka på kartan för att få den större (för att återgå till denna sida igen, klicka på "Bakåt"-knappen).

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats