Kårsta socken
Klicka på kartan över Kårsta socken för att få den större (för att återgå till denna sida igen, klicka på "Bakåt"-knappen).
Kårsta socken karaktäriseras naturgeografiskt av dalgångsbygd i väster och skogsbygd i öster. Bebyggelsen har historiskt framförallt utgjorts av större byar med fler gårdar än vad som är vanligt i Mälardalen. I Kårsta har byarna bestått av 4-5 gårdar mot Mälardalens byar med i allmänhet två till tre gårdar. Kårsta by har varit socknens största by med fem gårdar. Sett till den medeltida skattekraften såsom den avspeglas i antalet markland framgår att Kårsta utgjort en socken som tidigt kunde försörja många människor. Även sett till antalet brukningsdelar under 1700- och 1800-talen har Kårsta utmärkt sig med förhållandevis många brukningsdelar och flera byar storskiftades tidigt, redan på 1750-talet. Byarna kunde ha upp till 10 olika brukningsdelar före stor- och laga skiftesreformerna vilket präglat bebyggelsens utseende.
Boskapsskötsel har varit viktigt för försörjningen länge i socknen och här finns förhållandevis många djurhållare kvar än idag med både nötkreatur och får. På två av gårdarna produceras fortfarande mjölk (september 2008). Djurbesättningarnas storlek har stor spännvidd, från några enstaka djur till över 200. Den största arealen betesmark i kommunen som hävdas med stöd av miljöersättning finns i Kårsta.
Förindustriell produktion av salpeter drevs vid Röby. Det finns dokumenterat redan i 1630-talets kartmaterial. Här har även funnits många vattenkvarnar som t.ex. vid Mälsta, Ekskogen, Backa och Röby. Här finns marknamn kvar som berättar om kvarnverksamheten. I Broby, nära Roslagsbanan, fanns ett av kommunens tegelbruk.
Då Roslagsbanan invigdes och Ekskogens, respektive Kårsta station öppnades för trafik inleddes etablering av bebyggelse med en annan försörjningsbas än jord- och skogsbruk. Kårsta station anlades i södra änden av Backa gårds ägor, men de första tomtavstyckningarna och nya enbostadshusen tillkom på Rickeby ägor. I och med detta växte ett av kommunens stationssamhällen fram. Numera utgör Kårsta ändstation på Roslagsbanans Vallentunadel, som tidigare gick ända fram till Rimbo och den äldre bebyggelsen har förtätats något. I det som idag utgör Kårsta samhälles utkanter finns bostadsområden med under senare delen av 1900-talet tillkommen bebyggelse med säregen form och färgsättning.
Utsikt över Kårsta kyrka och Kårstaby 1958. Fotograf: AB Flygtrafik
Kulturmiljöprofil – Kårsta socken
- Dalgångsbygd i väster och skogsbygd i öster.
- Stora och folkrika byar etablerade under förhistorisk tid i höjdlägen utmed dalgången.
- Pendlarbygd med Kårsta och Ekskogens stationssamhällen utmed Roslagsbanan samt E18 i socknens östra del. Starkt lokalt engagemang.