Riksintresset Kårsta, K 76


Klicka på bilden för att se en större karta. Klicka på "bakåt-knappen" för att komma tillbaka

Området ligger i sin helhet i centrala delen av Kårsta socken och omfattar större delen av den dalgång där de historiska inägorna till byarna Mälsta, Broby, Kårstaby, Rickeby och Backa gård ligger. Roslagsbanan går genom området.

Området karaktäriseras genomgående av förhållandevis stora byar. Intill flera av de historiska bytomterna finns gravfält från företrädesvis yngre järnålder vilka indikerar mycket lång kontinuitet avseende bosättning och försörjning genom jordbruk i området såväl som i varje enskild by.

Ekskogens gård är idag en ifrån den i övrigt agrart präglade bebyggelsen i området arkitektoniskt avvikande byggnad. Även Backa gård utmärker sig genom huvudbyggnaden som uppfördes på 1840-talet i tidstypisk empirestil. Ingen av dessa gårdar har dock tillhört adeln utan har varit självägda av vanliga skattebönder. Ekskogen har tillhört Mälsta by och Backa låg länge i ägoblandning med den numera ödelagda byn Röby.

Mälsta i södra delen av området utmärker sig som en av socknens och kommunens folkrikaste byar under 1700- och 1800-talen med tio brukningsdelar. Här fanns en tid även fyra skvaltkvarnar. Broby har bestått av tre gårdar och här har det efter Roslagsbanans tillkomst funnits ett tegelbruk och en ångkvarn vilket visar betydelsen av järnvägen i bygden.

Kårstaby har bestått av fem gårdar, vilket är flest gårdar i socknen till antalet, men sett till det medeltida örestalet var kyrkbyn en medelstor by i socknen. Det som är speciellt med Kårstaby förutom kyrkan från 1400-talets slut i byns centrum är att ingen av de fem gårdarna flyttade ut från den ursprungliga bytomten i samband med laga skiftet. Hur bybebyggelsen kunde te sig före skiftena är således väl avläsbart i just Kårstaby.

På Backa gård och Rickeby finns två av kommunens få kvarvarande mjölkkobesättningar.

Roslagsbanans tillkomst på 1880-talet har präglat bebyggelseutvecklingen, företagandet och förekomsten av olika verksamheter inom riksintresseområdet.

Västra delen av Kårsta samhälle ingår i riksintresseområdet liksom det samhälle som vuxit fram väster om Ekskogens station som benämns Ekskogen.

Påverkan och förväntade förändringar

Avstyckningar från befintliga gårdar med etablering av permanent bostadsbebyggelse inom området, med successiva krav på utbyggd infrastruktur och övrig service. De förändringar som kan förväntas berör områdets agrart präglade markanvändning och möjligheterna till fortsatt lantbruk, bebyggelsemönster.

Särskilt viktigt att beakta ur kulturmiljösynpunkt är:

  • sambanden mellan förhistoriska gravar och gravfält i kombination med äldre bebyggelselägen
  • bebyggelse och bebyggelsemönster – särskilt Kårstaby och närområdet
  • lantbrukets förutsättningar och det gröna kulturarvet
  • spår av industriverksamheter t.ex. vattenkvarnar
  • lämningar kopplade till Roslagsbanans tillkomsttid

De rumsliga och visuella sambanden mellan gravfält och historiska bytomter är viktiga att beakta. En strävan bör finnas att försöka undvika att ny bebyggelse etableras mellan de historiska bytomterna och bygravfälten.

Kårstaby och närområdet kring bybebyggelsen är särskilt känslig för tillkomst av ny bebyggelse eftersom det är den största byn som i samband med laga skifte inte behövde flytta ut någon gård. Etablering av ny bebyggelse i området riskerar att försvåra förståelsen och den visuella upplevelsen av en av de få kvarvarande oskiftade byarna i Mälardalen. 

Förekomsten av framförallt små vattenkvarnar har varit förhållandevis stor inom området. Olika lämningar av denna verksamhet bör uppmärksammas.

Lämningar som kan kopplas till Roslagsbanans tillkomst och betydelsefulla första tid som förbindelse med Stockholm för godstransport bör uppmärksammas, såsom t.ex. lämningarna av tegelbruket vid Broby.

Två av de få kvarvarande mjölkgårdarna ligger inom riksintresset. Denna verksamhet bör om möjligt gynnas, eller åtminstone inte försvåras eftersom det här sker rekrytering av nya betesdjur till området vilket har stor betydelse för en god bevarandestatus för en betydande del av det gröna kulturarvet. 

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats