Start / Omsorg och hjälp / Kvalitet och utveckling / Dagligverksamhet för personer med funktionsnedsättningar

Kvalitet och utveckling för dagligverksamhet för personer med funktionsnedsättningar

Dagligverksamhet för personer med olika typer av funktionsnedsättningar följs bland annat upp genom enkäter till samtliga brukare. Dessutom görs så kallade avtals- och uppdragsuppföljningar. Samtliga uppföljningar genomförs för samtliga verksamheter det vill säga även de som drivs av privata utförare.

Enkät för personer med funktionsnedsättningar inom dagligverksamhet eller sysselsättning.

Om undersökningen

För personer med funktionsnedsättningar vilka någon form av dagligverksamhet eller sysselsättning som insats genomförs årligen enkätundersökningar. Undersökningen är uppdelade utifrån vilken typ av verksamhet som är aktuellt för personen.

  • Dagligverksamhet enligt LSS.
  • Sysselsättning enligt SoL.


Undersökningen genomförs nationellt under hösten och genomförs huvudsakligen digitalt där den boende får besvara enkäten via nätet. Som stöd kan denne få hjälp av en särskild "frågeassistent", vilket är en anställd från någon annan enhet som har vana att stödja personer med funktionsnedsättningar. Enkäten är utformad på lättläst svenska och om så önskas finns kan väljas både olika typer av bildstöd och uppläsning av frågeställningar vid besvarandet. Undersökningen genomförs i samverkan mellan kommunen och Sveriges Kommuner och Regioner.

Innehåll i undersökningen

Enkäten innehåller ett tiotal frågeställningar kring bland annat:

  • Upplevelse av självbestämmande
  • Om personen upplever att verksamheten känns meningsfull.
  • Upplevelse att personalen bryr sig om personen
  • Om personen upplever att personal kommunicerar så denne förstår.
  • Om personen upplever att denne blir förstådd av personalen.
  • Upplevelse av trygghet i verksamheten.
  • Om personen är rädd för något i verksamheten.

Hur redovisas resultaten?

Varje deltagande enhet får i slutet av november en egen sammanställning/ analys direkt i den programvara som används under förutsättning att minst fem personer svarat. Inga resultat redovisas om underlaget är färre än fem personer då det finns risk att röja enskild personers identitet. Dessutom görs en övergripande sammanställning i december med analys som redovisas för socialnämnden. Resultaten tillgängliggörs också i KOLADA.

Hur sker förbättringar utifrån enkätresultatet?

Inom varje enhet resulterar analysen i ett antal förbättringsaktiviteter i enhetens verksamhetsplan inför kommande år. Det kan exempelvis handla om förbättringar i hur den enskilde ska få möjlighet till ökat självbestämmande eller liknande. Denna typ av förbättringsaktiviteter kan också ske förvaltningsövergripande där exempelvis utbildningssatsningar eller liknande kan vara aktuella.

Avtals- och uppdragsuppföljning, boende för personer med funktionshinder

Om uppföljningen

Avtals- uppdragsuppföljningen är den mest omfattande uppföljningsmetoden som används inom socialtjänsten för att följa upp verksamheterna. Vid denna följs verksamhet som drivs av kommunen och av privata utförare upp under samma period på samma sätt. Uppföljningen kan genomföras av ett uppföljningsteam bestående av strateger, kvalitetscontoler och medicinskt ansvarig sjuksköterska med flera på socialförvaltningens stab. I de verksamheter det är aktuellt granskas även hälso- sjukvård inom verksamheten.

Innehåll i uppföljningen

Uppföljningen genomförs huvudsakligen genom:

  • Webbenkät där ansvarig chef besvarar ett antal frågeställningar kring verksamheten.
  • Platsbesök där uppföljningsteamet besöker verksamheten och intervjuar chefer, men också medarbetare.
  • Insamling och granskning av viktiga rutiner/ processer.
  • Granskning av individuell dokumentation för ett stickprov av kunderna.

Hur redovisas resultaten?

Efter genomförd uppföljning får varje medverkande en egen uppföljningsrapport för verksamheten. Tillsammans med denna rapport får även cheferna de åtgärder uppföljningsteamet bedömt att verksamheten behöver genomföra.
Samtidigt skapas även en aggregerad rapport för uppföljningen, i vilken bland annat generella utvecklingsområden kan identifieras.

Hur sker förbättringar utifrån resultatet?

Samtliga chefer får en tidsfrist (som regel tre månader) då bristerna ska vara åtgärdade. Varje chef återrapporterar detta arbete direkt i det system som används, vid åtgärdsperiodens slut skapas en så kallad åtgärdsrapport som behandlas i socialnämnden.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats