Start / Omsorg och hjälp / Kvalitet och utveckling / Boenden för personer med funktionsnedsättningar

Kvalitet och utveckling för boenden för personer med funktionsnedsättningar

Boenden för personer med olika typer av funktionsnedsättningar följs bland annat upp genom enkäter till samtliga boende. Dessutom görs så kallade avtals- uppdragsuppföljningar. Samtliga uppföljningar genomförs för samtliga verksamheter det vill säga även de som drivs av privata utförare.

Enkät för personer med funktionsnedsättningar som bor på särskilda boenden

Resultat för 2021

Här kan du ta del av vår undersökning angående särskilda boenden inom funktionsnedsättning. Resultaten gäller för år 2021.

Om undersökningen

För personer med funktionsnedsättningar vilka har stöd i sitt boende genomförs årligen enkätundersökningar. Undersökningen är uppdelade utifrån vilken typ av boende som är aktuellt för personen.

• Gruppbostad enligt LSS
• Servicebostad enligt LSS
• Särskilt boende SoL
• Boendestöd, SoL

Undersökningen genomförs nationellt under hösten och genomförs huvudsakligen digitalt där den boende får besvara enkäten via nätet. Som stöd kan denne få hjälp av en särskild "frågeassistent", vilket är en anställd från någon annan enhet som har vana att stödja personer med funktionsnedsättningar. Enkäten är utformad på lättläst svenska och om så önskas finns kan väljas både olika typer av bildstöd och uppläsning av frågeställningar vid besvarandet. Undersökningen genomförs i samverkan mellan kommunen och Sveriges Kommuner och Regioner.

 

Innehåll i undersökningen

Enkäten innehåller ett tiotal frågeställningar kring bland annat:

  • Upplevelse av självbestämmande
  • Upplevelse av stödets utformning
  • Upplevelse att boendepersonalen bryr sig om personen
  • Om personen upplever att personal kommunicerar så denne förstår.
  • Om personen upplever att denne blir förstådd av personalen.
  • Upplevelse av trygghet i boendet.
  • Om personen är rädd för något i sin bostad.
  • Om personen trivs med boendepersonalen.

Hur redovisas resultaten? 

Varje deltagande enhet får i slutet av november en egen sammanställning/ analys direkt i den programvara som används under förutsättning att minst fem personer svarat. Inga resultat redovisas om underlaget är färre än fem personer då det finns risk att röja enskild personers identitet. Dessutom görs en övergripande sammanställning i december med analys som redovisas för socialnämnden. Resultaten tillgängliggörs också i KOLADA.

Hur sker förbättringar utifrån enkätresultatet? 

Inom varje enhet resulterar analysen i ett antal förbättringsaktiviteter i enhetens verksamhetsplan inför kommande år. Det kan exempelvis handla om förbättringar i hur den enskilde ska få möjlighet till ökat självbestämmande eller liknande. Denna typ av förbättringsaktiviteter kan också ske förvaltningsövergripande där exempelvis utbildningssatsningar eller liknande kan vara aktuella.

Resultatet för 2021

Här kan du ta del av enkätundersökningen som gjordes för 2021.

Kommentar på undersökningen

Enkätundersökningen för personer med funktionsnedsättningar som bor inom våra boenden med insats enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL) mäter bland annat hur våra kunder trivs hemma och med personalen som arbetar på boendena. Det mäter också hur trygga våra kunder känner sig hemma.

Enkätresultatet för personer som har en boendeinsats enligt SoL visar bland annat att 100 % av de kunder som besvarat enkäten trivs på sitt boende och känner sig trygg med någon eller alla i personalen. Resultatet visar också på hög kundnöjdhet när det gäller att kunden får bestämma om saker som är viktiga hemma, att man får den hjälp man vill ha hemma, att personalen bryr sig om kunden och pratar så att kunden förstår. Vi kan konstatera att resultatet inte bara visar på hög kundnöjdhet i dessa frågor, utan också ligger högre än snittet nationellt. Resultatet visar också på områden som vi ser att vi behöver arbeta ännu mer med för att ytterligare förbättra våra verksamheter och våra kunders upplevelse av våra tjänster. Det handlar bland annat om att våra kunder inte ska vara rädd för något hemmavid och att kunden ska veta vem den ska prata med om något är dåligt hemma. Vi hoppas också kunna motivera alla våra kunder till att delta i nästa års undersökning för boende inom SoL. Svarsfrekvensen för 2021 uppgick till 46 %, vilket förstås gör att det är svårt att dra alltför stora slutsatser av resultatet.

Enkätresultatet för personer som har en gruppbostadsinsats enligt LSS visar bland annat att 100 % av de kunder som besvarat enkäten känner sig trygga med alla i personalen. Resultatet visar också på hög kundnöjdhet när det gäller att kunden får bestämma om saker som är viktiga hemma, upplevelsen att personalen bryr sig om kunden, pratar så att kunden förstår och även att personal förstår vad kunden säger. Resultatet visar också att kunderna vet vem man ska prata med om något är dåligt hemma. Vi kan konstatera att resultatet inte bara visar på hög kundnöjdhet i dessa frågor, utan att resultatet för i stort sett samtliga frågor också ligger högre än snittet nationellt.

När det gäller frågan huruvida kunden är rädd för något hemma kan vi se att resultatet är bättre jämfört både med 2020 års resultat samt bättre än snittet nationellt, samtidigt som det inte är tillfredsställande att 25 % svarar att de ibland är rädda. Här behöver vi förstås fortsatt analysera vad resultatet betyder, särskilt utifrån att 100 % av de svarande ändå känner sig trygga med alla i personalen och 92 % uppger att de trivs hemma.

En stor utmaning när det gäller målgruppen som bor på gruppbostad enligt LSS är att kunna få alla kunder inom verksamheterna att besvara enkäten. Svarsfrekvensen för 2021 uppgick endast till 27 %. En förklaring till den låga svarsfrekvensen är att enkäten är en totalundersökning, det vill säga samtliga personer i målgruppen anmäls som respondenter, samtidigt som en stor del av målgruppen har så pass grava funktionsnedsättningar att de inte kan besvara frågorna, även med stöd.

I den mer självständiga boendeformen servicebostad enligt LSS ser vi att enkätresultaten i de flesta delar liknar resultaten från 2020, med en marginell skillnad i kundnöjdheten inom några frågeområden. Bland annat upplever kunderna en något mindre nöjdhet vad gäller att personal pratar så kunden förstår, att personal förstår vad kunden säger och att kunden får den hjälp som man vill ha av personalen. Skillnaden är istället något högre i kundnöjdhet när det gäller upplevelsen av att personalen bryr sig om kunden, att kunden känner sig trygg med personalen och trivs med personalen. Att kunden upplever att den får bestämma om saker som är viktiga hemma är oförändrat från 2020 års resultat.

I de flesta delar ligger resultaten något lägre än rikssnittet. Den största positiva utvecklingen ser vi i resultatet på frågan om kunden är rädd för något hemma. Där är det numera fler som aldrig är rädda hemma, samtidigt som det inte är helt tillfredsställande med 22 % som ibland är rädda hemma och 5 % som ofta är det. Jämfört med riksresultatet är Vallentunas resultat dock något bättre. En ytterligare positiv utveckling är att svarsfrekvensen ökat något i 2021 års enkät jämfört med 2020.

Sammantaget är vi stolta och glada över de fina resultat som våra boendeverksamheter får, både inom SoL och LSS. Det är glädjande att vi i många delar höjer våra resultat från tidigare års undersökning, och att vi i de flesta delar också har en högre kundnöjdhet än rikssnittet.

Utifrån 2021 års enkätresultat fortsätter förstås även vårt utvecklingsarbete där ett fokusområde i det systematiska kvalitetsarbetet under 2022 kommer vara att arbeta för att minska våra kunders upplevelse av att känna sig rädda hemma. Ett annat fokusområde är att arbeta med högre grad av dialog med kunderna och inlyssning av deras behov med målet att kunderna i högre grad känner att de förstår personalen, att de vet vart de ska vända sig om något är dåligt hemma och att de känner att de får den hjälp de vill ha och behöver.

David Gyllenstråle, socialchef

Avtals- och uppdragsuppföljning, boende för personer med funktionshinder

Om uppföljningen

Avtals- uppdragsuppföljningen är den mest omfattande uppföljningsmetoden som används inom socialtjänsten för att följa upp verksamheterna. Vid denna följs verksamhet som drivs av kommunen och av privata utförare upp under samma period på samma sätt. Uppföljningen kan genomföras av ett uppföljningsteam bestående av strateger, kvalitetscontroler och medicinskt ansvarig sjuksköterska med flera på socialförvaltningens stab. I de verksamheter det är aktuellt granskas även hälso- sjukvård inom verksamheten.

Innehåll i uppföljningen

Uppföljningen genomförs huvudsakligen genom:

  • Webbenkät där ansvarig chef besvarar ett antal frågeställningar kring verksamheten.
  • Platsbesök där uppföljningsteamet besöker verksamheten och intervjuar chefer, men också medarbetare.
  • Insamling och granskning av viktiga rutiner/ processer.
  • Granskning av individuell dokumentation för ett stickprov av kunderna.

Hur redovisas resultaten?

Efter genomförd uppföljning får varje medverkande en egen uppföljningsrapport för verksamheten. Tillsammans med denna rapport får även cheferna de åtgärder uppföljningsteamet bedömt att verksamheten behöver genomföra.
Samtidigt skapas även en aggregerad rapport för uppföljningen, i vilken bland annat generella utvecklingsområden kan identifieras.

Hur sker förbättringar utifrån resultatet?

Samtliga chefer får en tidsfrist (som regel tre månader) då bristerna ska vara åtgärdade. Varje chef återrapporterar detta arbete direkt i det system som används, vid åtgärdsperiodens slut skapas en så kallad åtgärdsrapport som behandlas i socialnämnden.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats