Kärnenergiberedskap

Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar kan den i värsta fall medföra utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen.

Nya beredskapszoner från 1 juli 2022

Området kring Sveriges kärnkraftverk är indelat i två beredskapszoner – en inre och en yttre beredskapszon. Runt dessa löper en planeringszon som sträcker sig cirka 25 till 100 kilometer från kärnkraftverket. Denna zonindelning är en del av beredskapsplaneringen från och med den 1 juli 2022. Planeringszonen runt Forsmarks kärnkraftverk omfattar i Stockholms län följande kommuner:

  • Norrtälje
  • Sigtuna
  • Upplands-Bro
  • Upplands Väsby
  • Vallentuna
  • Österåker.

Länsstyrelsen, med stöd av expertmyndigheter, kan fatta beslut om följande åtgärder för att skydda allmänheten vid en kärnteknisk olycka:

  • vistelse inomhus upp till 48 timmar
  • utdelning av jodtabletter till människor i de områden som drabbats av en kärnteknisk olycka
  • utrymning som bygger på underlag från strålningsmätning av radioaktiva ämnen på marken.

Varför har myndigheterna gjort om beredskapszonerna?

Beredskapszonerna har gjorts om för att det ska vara enklare att genomföra skyddsåtgärder, exempelvis utrymning, inomhusvistelse och utdelning av jodtabletter, om det skulle inträffa en kärnkraftsolycka.

Det är samma förberedelser i den inre och den yttre beredskapszonen, men man ska kunna prioritera utrymning i den inre beredskapszonen vid de allvarligaste förloppen där det kan vara bråttom.

Med de nya beredskapszonerna uppfyller Sverige även internationella rekommendationer för hur en effektiv beredskap kan byggas upp. Myndigheterna har bland annat omhändertagit erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011.

Vad har kommuner och kommunal räddningstjänst för ansvar?

Kommunerna har en central roll vid planering och hantering av samhällsstörningar. De ska upprätthålla flera samhällsviktiga verksamheter, till exempel äldreomsorg, räddningstjänst, skolor och tekniska försörjnings-system för vatten, avlopp och värme. Genom sitt geografiska områdesansvar ska de även verka för att åstadkomma inriktning och samordning för kommunens aktörer.

Kommunerna är skyldiga att delta i planeringen, och medverka vid övningar för både räddningstjänst och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning.

Vid en kärnteknisk olycka ska kommunerna bistå Länsstyrelsen i arbetet med strålningsmätning och rapportering av mätresultat genom att ställa personal och nödvändig egendom till förfogande.

Kommunernas skyldigheter gäller samtliga kommuner i Stockholms län och inte enbart kommunerna i planeringszonen.

Kommunal räddningstjänst i Stockholms län är organiserad i tre kommunal-förbund med ett antal medlemskommuner samt en kommun som driver egen räddningstjänst:

  • Brandkåren Attunda: Järfälla, Knivsta, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby.
  • Södertörns brandförsvarsförbund: Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö.
  • Storstockholms brandförsvar: Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker.
  • Räddningstjänsten i Norrtälje.

Tillsammans med Länsstyrelsen och övriga kommuner i planeringszonen deltar Vallentuna kommun i ett utvecklingsarbete. I och med den nya zonindelningen kommer revideringar av våra av våra kris- och beredskapsplaner att ske.

Hur kan jag skapa min egen beredskap?

Att inhämta information är alltid ett bra sätt att skapa beredskap. På Länsstyrelsens, krisinformation.se (MSB) och Strålsäkerhetsmyndighetens webbplatser kan du läsa mer om vad planeringszonen innebär och hur du skyddar dig från radioaktiva ämnen vid en kärnkraftsolycka. 

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats