Var finns det skyddsrum?
Skyddsrum är i huvudsak belägna i vanliga fastigheter såsom bostadshus och industrifastigheter. I fredstid används de ofta för annan typ av verksamhet än som skydd, till exempel som förrådslokaler. De flesta skyddsrum ligger i tätbefolkade områden och städer eftersom dessa kan vara svåra att utrymma.
Alla skyddsrum ska vara utmärkta med skyddsrumsskylt på husfasaden, se bilden nedan. Ägaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett skyddsrum ska genom skyltning på byggnaden eller anläggningen ge anvisning om var utrymmet finns.
Karta till alla skyddsrum hittar du nedan på denna sida.
När används skyddsrum?
Skyddsrum iordningställs då regeringen beslutar om höjd beredskap. Risken för väpnat angrepp är fortsatt låg i Sverige, och regeringen väntas inte besluta om höjd beredskap.
Ifall regeringen fattar beslut om höjd beredskap ska fastighetsägare ställa i ordning skyddsrum inom 48 timmar.
Information om höjd beredskap får du genom radio och TV. Regeringen kan även meddela att det råder omedelbar krigsfara, eller att landet är i krig genom ett beredskapslarm via utomhusvarningssystemet "Hesa Fredrik". Beredskapslarm är en signal med 30 sekunder – uppehåll 15 sekunder.
Om det råder höjd beredskap och du då hör ett flyglarm via "Hesa Fredrik" betyder att du omedelbart ska uppsöka skydd, exempelvis i ett skyddsrum, en förstärkt byggnad, källare, tunnel eller tunnelbanestation. Flyglarm är en signal med många korta stötar under 1 minut.
Vilket skyddsrum ska jag ta skydd i?
Man behöver inte bo i huset där skyddsrummet är beläget för att få ta skydd i det, man söker skydd i det skyddsrum som är närmast där man befinner sig.
Vem ansvarar för skyddsrummet?
Det är fastighetsägaren som ansvarar för underhåll av skyddsrummet (kan vara kommunal eller privat fastighetsägare). Kontroller av lokalerna kan genomföras av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) som har det övergripande ansvaret för landets skyddsrum.
Ett skyddsrum ska kunna ställas i ordning inom två dygn. Byggnadens ägare eller representant är ansvarig för att ge tillträde till skyddsrummet och ställer i ordning skyddsrummet enligt den instruktion som finns i skyddsrummet.
Det utreds ifall det ska byggas fler skyddsrum eller om nuvarande skyddsrum ska kompletteras med andra former av skydd. MSB, som har ett övergripande ansvar för landets skyddsrum, tycker att Sveriges ska bevara de befintliga skyddsrummen så långt det går. Ytterst är det riksdag och regering som beslutar om skyddsrummens framtid.
Vad finns i ett skyddsrum?
Skyddsrum bör vara utrustade med rinnande vatten och toaletter, då de som söker skydd kan tvingas befinna sig där en längre tid. Det finns inte livsmedel. I en krigssituation får du vara beredd på att det kan vara avbrott i exempelvis vatten-, el- och värmeförsörjningen till skyddsrummet. I nödfall kan du bege dig till annat skyddande utrymme såsom källare, tunnel eller tunnelbanestation.
Vilken utrustning som ska finnas i respektive skyddsrum beror på flera saker, exempelvis teknisk bestämmelse som skyddsrummet byggts enligt, storlek på skyddsrummet med mera. På MSB kan man läsa mer om vad som bör finnas i nybyggda skyddsrum.
Vad skyddar ett skyddsrum mot?
Det finns olika typer av skyddsrum, men rent generellt skall de kunna motstå tryckvågor och splitter från till exempel flygbomber, brand, radioaktiv strålning, stridsgas och biologiska stridsmedel.
Ovanstående ställer givetvis mycket höga krav på skyddsrummets konstruktion, och det behöver vara mer robust än en "vanlig" byggnad. Det innebär även att ventilationen behöver vara utformad för att skydda mot gaser, samt att dörrar klarar av stötvågen från en explosion.
Trots det är ingen konstruktion oförstörbar, och en tillräckligt kraftig explosion i dess omedelbara närhet kan innebära att de som befinner sig i skyddsrummet ändå skadas eller avlider.
Räcker skyddsrummen till alla?
Nej, det gör de inte. Det är inte tanken att skyddsrummen ska räcka till hela befolkningen.
Det är viktigt att veta att skyddsrum är bara ett av flera sätt att skydda befolkningen vid fara under höjd beredskap, andra är till exempel utrymning. Det finns också andra möjligheter att söka skydd, till exempel i förstärkta byggnader, i en källare, tunnel eller tunnelbanestation.
I särskilt tätbefolkade orter finns inte skyddsrum som rymmer alla invånare. Särskilt folktäta orter och städer har ett högre behov av skyddsrum eftersom dessa områden kan vara svåra att utrymma. Bor man på landsbygden kanske man själv har en källare eller något liknande som kan vara ett alternativt skydd.
Vilka dessa är, och vilka skyddsrum som där finns kan du läsa mer om hos MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap).
I Sverige finns det ungefär 65 000 skyddsrum, som tillsammans bereder skyddsplats till ungefär sju miljoner invånare.
Det är MSB som ansvarar för att antalet skyddsrum är tillräckligt, så att det svenska samhällets skyddsförmåga inte försämras.
Får man ta med sig husdjur till skyddsrummet?
Nej, skyddsrummen är avsedda för människor.
