Lundby

Lundby är beläget i socknens centrala och nordöstra del. Ägorna är långsträckta i öst-västlig riktning med bybebyggelse och inägor i väster och utmarken i öster. Lundby gränsar i norr till Örsta, i söder mot Alby och i väster och sydväst mot Rävsta och Rörby. Angarns kyrka ligger i sydvästra delen av Lundby ägor. Lundby ägor är de till ytan minst omfattande i socknen, med knappt mer än 100 hektar.


Lundbys gårdsläge.

Lundby bytomt ligger centralt på en halvö i landskapet mellan 25 och 30 meter över havet, nära både Rörby och Alby bytomter som ligger på samma höjd. Inägorna till Lundby i väster ligger ungefär lika lågt, allra lägst i ägogränsen mot Rävsta. I öster finns det höjder upp mot 40 meter över havet och strax där över.

Namnet är ett –bynamn med den naturbeskrivande förleden lund- och betydelsen kan tolkas som bebyggelsen med eller vid lunden. Lunden kan ha haft stor betydelse under förkristen tid.


Flygfoto över Angarns kyrkby med Angarns kyrka t v, i det högra vägkorset ligger Angarns skola och det ljusa huset längst upp t h är Lundby gård . Fotograf: AB Flygtrafik 1958.

På Lundbys marker finns förhållandevis många fornlämningar. Två av dess fornlämningar utgör gravfält. Det gravfält, RAÄ 30:1 som ligger rakt öster om och nära bytomten består av cirka 15 fornlämningar, varav 10 runda stensättningar och fem högar. Mellan gravfältet och bytomten finns fler fornlämningar i form av en rest sten, RAÄ 29:2, en hög och stensättningar, RAÄ 122:1, m fl. 
 
I norra delen av den höjdsträckning där kyrkan ligger och strax öster om den på 1890-talet utflyttade gården finns flera enstaka stensättningar, RAÄ 28:1, m fl. Närmare kyrkan ligger stensättningar och en hög, RAÄ 25:1, m fl och RAÄ 27:1, m fl. Söder om kyrkan finns tre runstenar, RAÄ 23:1, m fl (U202, 203 och 204). På dem står det ”Orökja och Igul läto resa stenen efter …björn, sin fader”, ”Ale lät resa denna sten efter Ulf, sin son, fader till Frögärd i Väsby. Rätt är ristat.” och ”Björn och Vigunn lät resa stenen efter Sven, sin fosterson”. I kyrkan finns ytterligare en runsten, RAÄ 24:1 (U 201) på vilken texten lyder ”Tägn och Götdjärv och Sunvat och Torulv de läto resa denna sten efter Toke, sin fader. Han omkom ute i Grekland. Gud hjälpe hans ande och själ.”

Alldeles norr om vägen, i västra delen av ägorna, finns en rund stensättning, RAÄ 10:1.

Längre österut på Lundby ägor, söder om bebyggelsen Kinnekulla och Lilla Haga och norr om galoppträningsbanan förekommer det rikligt med fornlämningar i form av stensättningar och någon stenkrets. Här finns även en hällristning, RAÄ 138:1 i form av mer än 40 skålgropar. 
I öster, söder om Sjömansodlingen, finns ett gravfält, RAÄ 56:1 med fem runda stensättningar. I nordvästra kanten står en rest sten. 
Lundby gård i Angarn. På bänken framför huset sitter fr v Hedvig Viktoria Johansson, senare gift Kraemer, hennes mor Hilma Viktoria Johansson, född Sellberg 3 oktober 1859 i Haga, Angarn, samt fadern arrendatorn Joël Johansson född 10 december 1865 på Lundby. Fotograf: Okänd ca 1905.

Under historisk tid fanns här två lika stora gårdar som ägdes av kronan och en skatteutjord. Hela byn var taxerad till drygt 2 markland. Kronogårdarna hade vardera ett årligt utsäde motsvarande drygt 6 tunnor och kunde skörda 24 lass hö. Skatteutjordens utsäde uppgick till dryga tre tunnor och antalet skördade lass hö var årligen 12. 
Relationen mellan ytan årligen brukad åker och antalet skördade lass hö var 1:4 vilket indikerar att animalieproduktionen var av relativt stor betydelse. Se den geometriska jordeboken A10:96.


Del av karta A4-5:2 från 1787.

År 1702 odlades humle på Lundby enligt ägomätningskartan över Alby (A4-2:1). Lundby karterades även i samband med storskifte år 1787 (A4-5:2) och på den kartan redovisas de två gårdarna som utgjorde rusthållets(!) samtliga marker och även att Lundby hade (ängs)mark i en liten kil ned mot Angarnsjöängen (som senare övertogs av Rörby). Rusthållet anges ha utgjort ett mantal, men örestalet är inte angivet. I kartan redovisas även Angarns kyrka och klockstapel. I kartans norra del redovisas läget för en ”milsten 3 mil från Stockholm” intill vägen och ägogränsen mot Örsta. Här redovisas även ett bebyggt ”ryttareboställe” som på häradskartan senare (år 1902) redovisas som dragontorp. Till kartan finns även en noggrann rågångsbeskrivning.


Milsten vid Haga i Angarn med text "3 mil ifrån Stockholm" Fotograf: Gun Hillbo 1989.

Lundby genomgick laga skifte år 1841 (A4-5:4). Det fanns då fyra brukare av Lundby ägor. En av dem fick utflyttningsskyldighet i samband med skiftet till en plats intill Örsta rågång. Av skiftesprotokollet framgår även vilka byggnader som fanns, hur stora de var och vilket material de var byggda med. I vissa fall framgår även i vilket skick husen var i.

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att skolhus, fattighus och handelsbod hade tillkommit i socknens centrum. De två ursprungliga gårdslägena i Lundby fanns kvar, ett intill rågången mot Rörby i söder och ett strax nordost om kyrkan. Intill vägen lite längre norrut hade ytterligare ett gårdsläge etablerats. Det fanns även bostadshus utan tillhörande ekonomibyggnader, dels i västra delen av ägorna, precis intill vägen och dels invid fattighuset. Invid ägogränsen mot Örsta i norr fanns ett torp (senare Lyktan) och ett dragontorp. All ängsmark var uppodlad, men i östra delen av ägorna fanns en stor ekonomibyggnad som kan ha utgjort en hölada.


Bergsättra med fastighetsbeteckning Lundby 1:2. I huset fanns bensinstation och café. Fotograf: L Friberg förlag ca 1945.

I början av 1950-talet hade det tillkommit en pastorsexpedition och skola intill det norra av de två ursprungliga gårdslägena. I övrigt fanns alla tidigare bebyggelselägen kvar.

Idag har det tillkommit bebyggelse i anslutning till de båda äldre och det yngre gårdsläget. Även nära rågången i norr mot Örsta har det styckats och bebyggts flera tomter. Dessa ligger i dag under Alby. Även borta vid Sjömansodlingen i öster har det styckats tomter och byggts bostadshus, dels på Lundby ägor, men även på Örsta ägor.

Lundby ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats