Rävsta

Rävsta är beläget i socknens västra del. Rävsta ägor är långsträckta i nordostlig-sydvästlig riktning. Bebyggelsen och inägorna ligger i den nordöstra delen nära sockenvägen och socknens centrala del, utmarken ligger i söder. Rävsta gränsar till Åsta i väster och Lundby, Rörby, Råcksta och Veda i öster.

Karta
Rävsta med omgivningar idag.

Rävsta bytomt ligger ungefär 30 meter över havet. Bytomten ligger som på en halvö i landskapet exponerad söderut. Den östra delen av ägorna ligger lågt, upp mot 20 meter över havet. I väster når landskapet höjder på 60 meter.

Hus
Utsikt över Rävsta och Åsta från klockstapeln i Angarn. Rävsta till vänster i bilden. I förgrunden Karlborgs handelsbod. T h om bildens mitt syns Åsta kvarn som brann ner i april 1934. Fotograf: Okänd ca 1930.

Namnet är ett –stanamn med förleden räv- eller räf-. Namnets förled har tidigare skrivits rif- och ref- vilket kan ha att göra med naturgeografiska betingelser på platsen, som en höjdrygg eller ett rev i förhållande till den fd Angarnsjön. 

Det finns flera kända förhistoriska lämningar på Rävsta ägor enligt fornminnesregistret. Direkt väster om bytomten finns ett gravfält, RAÄ 7:1som innehåller mer än 20 fornlämningar, varav tio runda och tio rektangulära stensättningar samt en hög. I gränsen mellan Rävsta och Åsta ägor ligger ett mindre gravfält, RAÄ 6:1, med cirka nio runda stensättningar. Båda gravfälten ligger ungefär lika högt.

På bytomten finns flera runda stensättningar, RAÄ 128:1, m fl. Ungefär 100 meter sydost om bytomten finns ytterligare en rund stensättning, RAÄ 8:1. På en höjd ungefär en halv kilometer sydväst om bytomten finns en höjd det ligger flera stensättningar, RAÄ 4:1, m fl. 
I södra delen av ägorna, väster om Nygård, finns en fornborg, RAÄ 115:1. Längst ned i sydost finns en fornlämningsliknande lämning, RAÄ 75:1 som sannolikt är en naturbildning.

Hus
Rävsta gård med fastighetsbeteckningen 1:3 i Angarn. Släktgård sedan 1776. Huvudbyggnaden byggdes 1878. Fotograf: Okänd ca 1900.

Under historisk tid fanns här två självägda stora gårdar. De var tillsammans taxerade till tre markland, vilket innebär att Rävsta var den största byn i socknen. Gårdarnas årliga utsäde var mellan 9 och 10 tunnor och årligen skördades mellan 20 och 38 lass hö. Dessutom fanns till den ena gården 300 humlestänger och till den andra 200. Det är dock osäkert var dessa humlegårdar varit belägna.

Relationen mellan ytan årligen brukad åker och antalet skördades lass hö var som lägst 1:2 vilket indikerar att spannmålsproduktionen var förhållandevis viktig på Rävsta jämfört med övriga gårdar i socknen.  Se den geometriska jordeboken A10:99.

Rävsta karterades även år 1764, 1804 och 1861. Storskifte genomfördes år 1764 (A4-6:1) och i samband med avmätningen gjordes en karta som är mycket informativ och omfattar Rävstas hela markinnehav. Enskilda byggnaders placering på den väl avgränsade bytomten i norr är lätta att urskilja. Byn bestod av två mantal och 24 öresland (3 markland). Gårdarna var lika stora (8 öresland var) och benämndes Västergården, Mellangården och Östergården. Till kartan finns även en noggrann rågångsbeskrivning.

Karta
Del av karta över Rävsta 1764.

År 1804 genomgick Räfsta ytterligare ett storskifte (A4-6:2) vilket resulterade i en färggrann karta uppdelad i två delar, en del för inägorna i norr och en del för utmarken i söder. Byn bestod av 1 ⅔ mantal och var uppdelad i sju brukningsdelar. Fyra av hemmanen utgjorde posthemman, övriga tre var frälseskattehemman. På gränsen mot utmarken i söder fanns Kohagen och det fanns även en sjö benämnd Solsjön i gränsen mot Råcksta i öster. Strax utanför Räfsta ägor i öster (Råcksta) anges det ha funnits en sågkvarn.

Karta
Del av karta upprättad 1804 med anledning av storskifte.

På 1902 års häradsekonomiska karta framgår att det då låg flera torplägenheter i nordvästra delen av Rävsta ägor, bl a Eriksberg. Det fanns även en bebyggd lägenhet i södra delen av ett större impediment i södra delen av åkermarken. Det saknades i stort sett helt och hållet lövvegetation på Rävsta ägor vid sekelskiftet 1900. Skogen i söder dominerades helt av barrträd.

Hus
Nygård, torp under Rävsta gård (med fastighetsbeteckningen 1:5). Framför huset vid farstubron står åkare David Wesström och hans hustru, t h står dottern. Familjen hyrde Nygård som sommarbostad. Fotograf: Okänd ca 1920.

I början av 1950-talet hade Nannyberg tillkommit mellan bytomten och Eriksberg. Sannolikt var platsen bebyggd redan vid sekelskiftet 1900, men inte benämnd med namn. På den ursprungliga bytomten låg tre gårdar. Den bebyggda lägenheten som redovisades på häradsekonomiska kartan fanns kvar och benämndes Nygård. I åkermarken en bit söder om byn kan man i flygbilden fortfarande skönja den tidigare indelningen i mindre tegar.

Idag har det tillkommit fem tomter väster om bytomten, norr om gravfälten. Vid vägen mellan bytomten och Nygård har det på en åkerholme tillkommit två tomter, varav en är bebyggd. På bytomten finns sex bostadshus.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats