Veda

Veda är en ensamgård belägen med sina ägor i den allra sydligaste delen av Angarns socken med sockengränsen till Vallentuna socken och Lövsättra i söder. I norr gränsar Veda mot Råcksta och i väster mot Rävsta. Veda har en väl sammanhållen ägofigur med gårdstomten i den norra delen, nästan helt omgiven av åkermark.
Veda ligger på en höjd av mellan 15 och upp till någon enstaka höjd i väster på 60 meter över havet. Det stora öppna landskapspartiet som ligger söder om gården ligger ganska lågt, mellan 15 och 20 meter över havet. Centralt på gårdens ägoområde ligger sjön Wammsjön, tidigare kallad Veda träsk.

Karta
Dagens Veda med fornlämningar markerade.

På Veda ägor finns tre gravfält – dels ett beläget precis i anslutning till och väster om gårdstomten (RAÄ Angarn 84:1)  - och dels ett nära ägogränsen, öster om sockenvägen norr om Damsta (RAÄ Angarn 139:1) Alldeles intill sockenvägen på dess östra sida ligger ytterligare ett litet gravfält (RAÄ Angarn 96:1) med fem fornlämningar, en rund stensättning, två kvadratiska stensättningar och två rektangulära stensättningar. Intill det lilla gravfältet hittades i samband med en arkeologisk utredning 2003 även en 20 meter lång stensträng (RAÄ Angarn 142:2) och strax norr därom en stenröjd yta (RAÄ Angarn 142:1). Vid Vedasjöns östra strand ligger en stor välbevarad fornborg med flera vallar (RAÄ Angarn 111:1) strategiskt placerad uppe på en höjd mellan 20 och 30 meter över havet. Udden är exponerad mot väster, norr och öster. I södra delen av ägorna finns två områden med fossil åker (RAÄ Angarn 548) och röjningsrösen (RAÄ Angarn 143:1).  Söder om Damsta finns ett röse (RAÄ Angarn 99:1) Det finns även flera lämningar med osäker status på Veda ägor.

Veda omnämns första gången i de skriftliga källorna år 1351 som ett skattehemman "de Vidhum" (DS 4685) och värderades då till drygt 6 öresland. Veda hade även en utjord i Alby under en tid. År 1392 stavades gårdsnamnet "i Widhum" (RAp 5/10) och i början av 1400-talet "i Wethom" (SD 1170). Veda är ett naturnamn med innebörden skog.

Veda var en ensamgård som 1553 värderades till ett drygt markland och under 1600-talet till 10½ öresland, dvs till nästan 1½ markland. Det årliga utsädet uppgick till mellan 7 och 7½ tunna och årligen skördades 42 lass hö. Relationen mellan ytan årligen brukad åker och antalet skördade lass hö var således 1:6 vilket innebär att produktionen var tydligt inriktad mot animalier och boskapsskötsel. Se den geometriska jordeboken A10:103

Karta
Del av den geometriska jordeboken från 1635.

Då Veda utgjort en ensamgård under historisk tid har det inte funnits någon anledning att genomföra något skifte av marken och därför har heller inga skifteskartor upprättats.

Av sockenkartan från år 1837 framgår inte markanvändningen på Veda, men markerat finns ett Veda torp, "Elsas by" i den södra delen, väster om Gillinge.

Vid sekelskiftet 1900 hade Gillinge och Gillingebacken tillkommit som bebyggelselägen i direkt anslutning till sockenvägen. På ägorna fanns förutom den ursprungliga gården även sex övriga bebyggda lägenheter.

Skid- och friluftsfrämjandet köpte Veda 1937 och på 1950-talet fanns här en friluftsgård. Än idag finns här byggnader kvar från tiden som friluftsgård och området utnyttjas fortfarande flitigt som friluftsområde.

Gård
Skid- och friluftsfrämjandet hade ett sporthem i Veda i Angarn. Föreningen köpte Veda 1937 och det blev snabbt ett populärt mål för skidåkare, orienterare och vandrare. Fotograf: Okänd ca 1940.

Gillinge redovisas som en gård på 1950-talet. Här fanns då en såg.

Åkermarken på Veda brukas idag (2016) som långliggande vallar, inte aktivt.
Byggnaderna på Veda har inventerats. Här fanns 4,51 hektar betesmark med miljöstöd (2008) som då betades av häst.

Ekonomibyggnaderna – som är från 1900-talets första hälft – används för flera olika verksamheter och här finns även ett stall som används för hästverksamhet. Åkermarken används som hästhagar.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats