Ekeby

Ekeby ligger i nordvästra delen av socknen på en höjd mellan 15 och 45 meter över havet.


Karta över Ekeby med omgivningar 2014.

Ägofiguren är långsträckt i nord-sydlig riktning, undantaget Snåttsta utmark som bryter av norrifrån, men väl sammanhållen med skogsmarken i norr, åkermarken centralt och ängsmarken i söder. Det fanns två helt skilda gårdstomter.

Byn omnämns första gången i skrift på 1280-talet och namnet är ett naturbeskrivande by-namn som sannolikt ska tolkas som byn med/vid ekarna. 


Isupptagning vid Ekeby gård i Markim januari-februari 1953. Isen ligger å en släde dragen av en häst. Isen sågades upp ur Ekebysjön i Markim. T v om släden står Per Ekström och t h Vilhelm Jansson. Fotograf: Okänd, 1953.

På höjden nordost om gårdstomterna finns ett gravfält, RAÄ 115:1. Det består av ungefär 80 synliga fornlämningar varav 78 runda stensättningar och två resta stenar. Alldeles nordväst om gravfältet, uppe på höjden, ligger en fornborg, RAÄ 116:1. Inuti fornborgen finns fem stensättningar, RAÄ 116:2-5. På ägogränsen mot Örsta i söder finns ett gravfält, RAÄ 35:1 bestående av ungefär 20 fornlämningar varav huvuddelen utgör runda stensättningar. I norra delen av ägorna finns två torplämningar, RAÄ 113:1 och RAÄ 114:1.

Ekeby kartlades inte – till skillnad från de flesta andra byar i socknen – på 1630-talet.

Det finns en storskifteskarta daterad år 1767 (A63-3:1) där även Snåttsta redovisas. Båda gårdarna i Ekeby var då taxerade till 6 öresland. Det årliga utsädet låg för båda gårdarna i Ekeby kring 13 tunnor. Ängsskörden var för Danvikshemmanet kring 82 lass och till Akademihemmanet skördade årligen ca 57 lass hö. Således var produktionen på Danvikshemmanet inriktad i huvudsak på boskapsskötsel med relationen mellan åker och äng överstigande 1:6, medan Akademihemmanet hade relationen drygt 1:4. Dessutom redovisas Ekebytorp.


Del av karta A63-3:1 från 1767. Ekeby är markerad med bokstaven A. 

Ekeby utgjorde tre brukningsdelar uppdelade på två olika tomter. På ett impediment i norr i åkermarken, men gränsande till betesmarken låg ett danvikshospitalshemman och ett skattlagt torp med samma ägare benämnt Ekebytorp. På ett impediment i södra delen låg ett akademihemman. Gårdsbebyggelsen var tydligt kringbyggd. Ekhagen strax nordost om Ekeby kartlades år 1802 (A63-3:2).  

Ett andra storskifte genomfördes år 1805 (A63-3:3) med 1767 års karta som grund. Kartan omfattar endast delar av Ekeby ägor, men t ex gårdsbebyggelsen framgår tydligt.



I det äldre ekonomiska kartverket (år 1903) framgår att den största delen av skogsmarken (som tidigare brukats gemensamt av Ekeby och Snåttsta) tillhörde Snåttsta, att det skett uppodling av betesmark och att det tillkommit bebyggelse benämnd Ekstubben i norra delen av ägorna.


Del av häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900.

I början av 1950-talet hade flera tomter styckats av nordost om den norra gårdstomten och Sofieberg, Ekebylund och Ekhagen hade tillkommit. Ytterligare en avstyckning med två enbostadshus hade tillkommit norr om Sofieberg.

Idag har ytterligare avstyckningar skett norr om gården och det finns sammanlagt ett tiotal bostadshus kring fornborgen. Även en tomtavstyckning norr om Ekstubben har skett.

Södra delen av Ekeby ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 74.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats