Yvlinge

Yvlinge är beläget centralt i socknens östra del. Yvlinge marker var splittrade på fyra olika ställen vid sekelskiftet 1900. Ägofiguren är långsträckt i nord-sydlig riktning, men uppdelad av ägor till Lena och Saxta. Gården ligger mellan Lena, Viby och Saxta.


Yvlinge med omgivningar 2014.

Yvlinge gård ligger drygt 15 meter över havet. Ägorna i södra delen ligger lågt och stiger något mot nordväst. Den norra delen av ägorna sträcker sig i enstaka höjder upp mot 45 meter över havet. Ägorna ligger lägst i söder och stiger norrut.


Gamla gården i Yvlinge. Fotograf: Okänd ca 1920.

Yvlinge är ett –ingenamn och byn omnämns första gången ganska sent - i mitten av 1400-talet. I mitten av 1700-talet skrevs namnet ”Öflinge”.

Det finns två kända gravfält på Yvlinge ägor. Det största, RAÄ 52:1 ligger strax ovanför 20-metersnivån i norra delen av ägorna och delas av vägen. Här finns knappt 100 fornlämningar, varav knappt 70 runda stensättningar, en domarring, sju kvadratiska stenkretsar, tolv resta eller kantställda stenar, fem klumpformiga stenar och en hålväg. Knappt 300 meter längre norrut finns ytterligare ett gravfält, RAÄ 56:1 med åtta fornlämningar, varav fyra runda stensättningar, en kvadratisk stensättning, en kvadratisk stenkrets och två resta stenar.

I sydvästra delen av gårdstomten finns rester av äldre bebyggelse, RAÄ 66:1. I övrigt finns inga kända fornlämningar i den södra delen av Yvlinge ägor. I norra delen finns förutom de två gravfälten även fossil åkermark och röjningsrösen, RAÄ 61:1 och RAÄ 62:1 drygt 100 meter väster om det mindre gravfältet. Norr om det stora gravfältet finns flera fornlämningsliknande bildningar, RAÄ 63:1 m fl. Öster om det stora gravfältet finns flera fornlämningsliknande lämningar, RAÄ 51:1 m fl.

Den första kända historiska kartan över Yvlinge upprättades i samband med storskifte år 1766 (A63-15:1). Då fanns här ett Danvikshospitalshemman taxerat till 7 öresland, en utjord tillhörig Danvikens hospital och en skatteutjord som båda var taxerade till 2 öresland. Det sammanlagda taxerade värdet var 11 öresland (1 ⅜ markland). Det årliga utsädet uppgick till drygt 16 tunnor och den årliga ängsskörden vara 11 lass. Relationen mellan åker och äng var således 1:0,5 vilket indikerar att spannmålsodlingen var förhållandevis viktig för försörjningen på Yvlinge.


Del av karta A63-15:1 från 1766. 

Av konceptet till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att det på Yvlinge fanns en gård med närmare tio ekonomibyggnader och fyra torp. Gårdens bostadshus var beläget i södra delen av tomten och ekonomibyggnaderna kring vägkorsningen i norr. Söder om boningshuset fanns en trädgård. I norra delen av ägorna fanns ett torp benämnt Norrtorpet. Allra längst i norr, mot ägogränsen till Stora Söderby i Lunda socken låg Norrbacka och Rybacka låg en bit därifrån vid ägogränsen mot Viby i öster. På mellanskiftet i norr låg Petersburg.  Mellan Yvlinge och Saxta låg Yvlinge utjord.


Del av konceptet till det Häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900.

I början av 1950-talet hade det tillkommit ett bostadshus på gårdstomten och ekonomibyggnaderna var endast två stycken, men betydligt större än vid sekelskiftet 1900. Norrtorpet och ”Pettersborg” fanns inte längre kvar. Längst upp i norr låg dock Rybacken och Norrbacka kvar.


Yvlinge gård. Fotograf: Okänd 1939.

Sedan i början av 1950-talet har det tillkommit en ekonomibyggnad öster om de redan befintliga på Yvlinge. Mellan det stora och det mindre gravfältet har Jaktstugan uppförts. På Norrbacka och Rybacken har det tillkommit bostadshus. Tre tomter, tillhörande Saxta, har avstyckats och bebyggts vid Vattbergsbacken.

Yvlinge utgör i stora delar riksintresse för kulturmiljövården, K 74.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats