Lena

Lena ligger centralt i norra delen av socknen. Ägofiguren är liksom för de andra byarna och gårdarna i norra delen av socknen långsträckt i nord-sydlig riktning med ängsmarken ned mot kyrkan i söder, åkermarken centralt omkring bytomten lite högre upp i landskapet och betesmark och skog längst i norr.

Karta
Läget för Lena bytomt är i kartans mitt.

Lena bytomt ligger strax över 20-metersnivån. Marken söder om bytomten ligger lägre, ned mot 10 meter över havet och i norr finns två höjdstråk i öst-västlig riktning som på något enstaka ställe i ägogränsen mot Örsta sträcker sig upp mot drygt 45 meter över havet.

Namnet är ett kort naturnamn som betyder ”backe” eller ”slänt”. Namnet är troligen mycket gammalt.

Det finns tre kända gravfält på Lena ägor. Det största ligger högt – mellan 35 och 45 meter över havet – i ägogränsen mot Örsta i väster, RAÄ 104:1 och rymmer cirka 60 synliga fornlämningar varav 47 runda stensättningar, åtta kvadratiska stensättningar och fem resta stenar. Rakt öster om det stora gravfältet finns ytterligare ett något mindre gravfält, RAÄ 103:1 som ligger i barrskog, lite lägre i landskapet strax över 35 meter över havet, med cirka 16 runda stensättningar, alla utom den största är övertorvade. Öster om gravfältet finns två historiska husgrunder, RAÄ 101:1 och RAÄ 102:1

Längre söderut, på en åkerholme 400 meter nordväst om bytomten finns fornlämningar som redovisas som ett mindre gravfält, RAÄ 106:1 med två högar och två runda stensättningar.
På ett impediment strax sydväst om gravfältet finns tre fornlämningar, varav två övertorvade stensättningar och en hög, RAÄ 105:1 m fl.

I norra delen av ägorna, nära ägogränsen mot Örsta i väster finns en torplämning (Lenalund), RAÄ 109:1. Sydost om bytomten, på mark som numera tillhör Yvlinge, en fornlämningsliknande lämning – sannolikt ett odlingsröse, RAÄ 40:1.

Lena är den av byarna i Markim (undantaget Snåttsta) som omnämns tidigast - första gången i det medeltida källmaterialet redan i brev som är odaterade, men som av innehållet att döma torde tillkommit mellan åren 1167-85.

Under historisk tid var Lena en by med två gårdar - ett kronohemman om 13 öresland (drygt 1 ½ markland) och ett frälsehemman om 8 öresland (1 markland). Det årliga utsädet låg mellan 19 ¼  och 16 ½ tunnor för kronogården och 11 ¾  respektive 10 tunnor för frälsegården. Årligen skördades 62 respektive 38 lass hö. Relationen mellan åker och äng var således ungefär 1:3 för båda gårdarna. Se den geometriska jordeboken A9:48

Karta
Del av karta A9:48 från 1637.

År 1768 (A63-6:1) genomgick Lena by storskifte. Kartan omfattar byns alla marker och visar resultatet av storskiftet för fyra olika brukningsdelar fördelade på två gårdar. Den största gården var ett danwikshemman värderat till 12 öresland och den mindre gården var en kronogård värderad till 9 öresland. 

Karta
Del av karta A63-6:1 från 1768. 

År 1824 (A63-6:4) storskiftades ängsmarken i två delar.

År 1853-55 (A63-6:5 text) och (01-MAR-50) laga skiftades Lena by. Bytomten var bebyggd med flera symmetriskt kringbyggda gårdar och av skifteskartan framgår att en av de fyra brukningsdelarna fick utflyttningsskyldighet till en plats i norra delen av byns åkermark. Strax nordost om det nya bebyggelseläget fanns torpbebyggelse. Ängsmarken hade ännu inte odlats upp.

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att det fanns två gårdar kvar på Lena bytomt. Till det vid laga skiftet förordade bebyggelseläget hade ingen av gårdarna flyttat ut, men däremot fanns norr om åkermarken istället ett soldattorp. Av de två torpen som redovisades i laga skifteskartan fanns inget kvar. I norr hade torpet Lenalund etablerats. All ängsmark hade odlats upp till åker. Utanför bytomten hade det byggts två ekonomibyggnader.

Karta
Del av konceptet till det Häradsekonomiska kartverket från ca 1900.

I början av 1950-talet hade det tillkommit ny bebyggelse på Lena ägor. Dels fanns på impedimentet nordväst om bytomten bebyggelse kallad Björknäs i form av ett enstaka bostadshus och två mindre ekonomibyggnader och dels hade bebyggelse etablerats i norra delen av åkermarken, dels nära gränsen mot Örsta kallat Marieberg och dels nära ägogränsen mot Yvlinge i öster, kallat Aspudden. Till Marieberg fanns ekonomibyggnader. En byggnad fanns kvar där soldattorpet tidigare legat och en tomt hade styckats på åkermarken i norr - i enlighet med laga skifteshandlingarna. Vid Lenalund fanns ingen bebyggelse kvar.

Förhållandevis mycket bebyggelse i form av enbostadshus har tillkommit på Lena ägor sedan 1900-talets mitt. Vid Björknäs finns två bostadshus med tillhörande ekonomibyggnader. I anslutning till platsen för soldattorpet har det styckats och bebyggts ytterligare två tomter. Vid Aspudden finns idag två tomter bebyggda med bostadshus. Dessutom har det tillkommit sex bebyggda tomter norr om platsen för soldattorpet.

Lena ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 74.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats