Granby

Granby ligger i den sydvästra delen av Orkesta socken. Ägorna är väl sammanhållna med inägorna i nordost och utmarken i söder. Granby gränsar mot Yttergärde i norr, Söderby, Mörby och Slumsta i öster. Ägogränserna i väster och söder utgör även sockengränser. I väster gränsar Granby mot Vivelsta i Markim och i söder mot Molnby i Vallentuna socken. Granby ägor var under historisk tid förhållandevis omfattande, men välarronderade med all mark samlad i socknens sydvästra del. 


Dagens Granby med omgivningar.

Granby gård ligger på knappt 30 meters höjd över havet i södra sluttningen av vad som tidigare utgjort en halvö. Bytomten ligger i kanten av det som en gång har varit ett näs. Höjden norr om bytomten är förhållandevis hög och sträcker sig upp mot drygt 40 meter över havet. Inägorna i norr ligger lägre och på utmarken i söder finns höjder upp mot drygt 45 meter över havet. 


Vy över Granby gård sett från Granbyhällen. Fotograf: Gun Hillbo 1999.

Åtta gravfält tangerar Granby ägor, varav sex helt och hållet ligger på Granby ägor. Det som ligger högst, RAÄ 91:1 ligger i krönläge i västra delen av höjden norr om bytomten. Här finns cirka fem fornlämningar varav ett röse och fyra runda stensättningar. I östra delen av höjden ligger ett större gravfält, RAÄ 24:1 som är tydligt exponerat österut. Här finns cirka 85 fornlämningar varav 73 runda stensättningar, nio rektangulära stensättningar och tre högar. Rakt mitt över det som en gång var ett sund ligger ett ungefär lika stort gravfält på Söderby ägor i sluttningen som vetter västerut mot Granby. 

Knappt 300 meter sydost om nuvarande torpet Kosvältan ligger ytterligare ett gravfält, RAÄ 89:1 som innehåller cirka sju fornlämningar, varav fyra runda stensättningar och tre högar. Gravfältet ligger i sluttning, exponerat åt sydost mellan 25 och 35 meter över havet.

Norr om skiftet Snåltäppan som ligger i södra delen av ägorna finns ett stort gravfält, RAÄ 55:1 med cirka 70 fornlämningar varav cirka 53 runda stensättningar, åtta resta stenar, två kvadratiska stenkretsar, två klumpstenar, två stensträngar och en kvadratisk stensättning. Direkt söder om gravfältet finns flera runda stensättningar, RAÄ 118:1 m fl. I öster ligger ett stort gravfält, RAÄ 56:1 med 50 fornlämningar varav cirka 39 runda stensättningar och elva högar. Direkt söder om gravfältet ligger en husgrundsterrass, RAÄ 141:1. Terrassen har ingått i arkeolog Torunn Zachrissons studier. 

Lite längre söderut och lägre finns en rund stensättning, RAÄ 145:1 som eventuellt kan vara en skärvstenshög. I ägogränsen mot Lindholmen i öster finns ytterligare ett gravfält, RAÄ 57:1 med cirka 70 fornlämningar varav cirka 57 runda stensättningar, åtta högar, tre rektangulära stensättningar, en treudd och en stensträng. De två östligast belägna gravfälten utgör två av fem stora gravfält som ligger på ungefär samma höjd, på rad mellan 25 och 30 meter över havet fram mot platsen för bebyggelseläget för Mörby. I åkermarken mellan gravfälten RAÄ 55 och RAÄ 56 har man hittat fynd av lera och keramik, RAÄ 139:1 och flera härdar, RAÄ 140:1 m fl i kanten av ett grustag. Platsen har troligen utgjort boplats under förhistorisk tid. 

I östra delen av ägorna, öster om Snåltäppan intill ägogränsen mot Slumsta ligger ett mindre gravfält, RAÄ 142:1 med 16 fornlämningar varav 13 runda stensättningar, två resta stenar och en hålväg. Längre söderut finns flera stensättningar med olika former, RAÄ 143:1 m fl och RAÄ 87:1 m fl. Även här i närheten har man hittat en härd, RAÄ 144:1.

I västra delen av ägorna, knappt 500 meter söder om torpet Kosvältan finns ett boplatsområde, RAÄ 138:1 där man hittat ett stensträngssystem. Längre norrut, närmare torpet, har man i skogskanten funnit stensträngar som bildat ett system av hägnader, RAÄ 110:1.

Norr om Granby bytomt finns bebyggelselämningar, RAÄ 25:1, m fl, ”Hyppinge gamla tomt”. Här finns en husgrundsterrass och tre terrasserade ytor samt en stor runristning kallad Granbyhällen, RAÄ 44:1. Den består av ett delvis dubbelt runband längs kanten samt rika orneringar inuti och ovan detta. Inskriften består av nära 200 tecken och är till ytan landets största. I fornminnesregistret finns en ritning över områdets alla lämningar. Inskriptionen på U 337 lyder ”Häming och Själve och Johan de låta hugga efter sin fader Finnvid, och uarkas och Ragnfrid, och (efter) sin moder, och efter Ingegärd och efter Kalv och Gärdar och… Han ägde ensam allt först. Det var deras fränder. Gud  hjälpe deras ande. Visäte ristade dessa runor.”


Granbyhällen vid Granby gård i Orkesta med beteckningen U 337. Med 185 runor är den en av de längsta i Uppland. Den täcker mer än 10 kvm och är även till ytan en av de största. Fotograf: Gun Hillbo 1999 

Norr om höjden finns en röseliknande, rund stensättning, RAÄ 92:1. I norra delen av ägorna, nära ägogränsen mot Yttergärde finns ett gravfält, RAÄ 48:1 med cirka 20 fornlämningar, cirka 18 runda stensättningar, en rektangulär stensättning och en hög. Direkt väster om gravfältet finns en runsten, RAÄ 46:1 (U 338). Inskriptionen lyder ” Torsten och Ragnfrid de reste denna sten efter Björn i Granby, Kalvs broder. Honom dräpte Vigmund. Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade”. 

Byns namn är en sammansättning av förleden gran- och efterleden –by och betyder byn med/vid granarna.

Under historisk tid fanns tre gårdar i Granby och en av de tre största byarna i socknen. Gårdarna var i början av 1700-talet frälsegårdar värderade till sammanlagt 18 öresland, dvs till 2 ¼ markland. Dessutom fanns i byn ett ¼ dels hemman benämnt Hyppinge värderat till 2 öresland. Utsädet för hela byn uppgick årligen till kring 28 tunnor och ängsskörden, som bestod både av hårdvallshö och starrvallshö, låg kring 52 lass. Förhållandet mellan åker och äng låg således kring 1:2 vilket innebär att spannmålsodling redan höll på att bli mer betydelsefullt för försörjningen.

År 1703 (A75-4:1) företogs kartering i samband med en ägodelning av byn. Kartan omfattar Granbys samtliga marker och är typisk för sin tid (sannolikt med förhållandevis stora mätfel). Traktaten och ett ödetorp benämnt Holmen utan åbo omnämns.


Granby ägor 1703.
  
År 1771 (A75-4:2) storskiftades Granby och en karta som omfattar en del av byns marker upprättades. Hagmarken i norr redovisas inte. Bybebyggelsen norr om åkermarken redovisas tydligt som kringbyggda gårdar i nordöstra delen av ägorna. Platserna för torpen ”Tractate” och ”Plåge” redovisas, men inte markerna närmast kring dessa. Det fanns tre gårdar - Norregården, Millangården och Södergården och ytterligare en brukningsdel benämnd Hyppingedelen. Södergården brukades av två brukare.

Av 1903 års häradsekonomiska karta framgår att Granby bestod av en gård, belägen söder om vägen och två mindre bostadshus norr om vägen. I norra delen av ägorna vid gränsen mot Yttergärde ägor fanns en ångkvarn och såg. Utmed vägen låg torpen Anneberg, Granbylund och Gustafslund. I väster, söder om åkermarken låg ett torp benämnt Traktaten (vilket även fanns redan år 1703), ett soldattorp (senare Kosvältan) och ett torp benämnt Plågan i södra delen av ägorna. Sammanlagt fanns förutom gården tolv bebyggda lägenheter på Granby ägor. Arealen åker eller annan odlad jord uppgick till 92,9 hektar och det fanns fortfarande 0,4 hektar naturlig äng kvar.


Detalj ur 1903 års häradsekonomiska karta.


Granby kvarn med såg låg snett emot torpet Gustavslund. Fotograf: Okänd ca 1955.

I början av 1950-talet fanns Plågan i söder kvar. Platsen där torpet Anneberg legat var bebyggt med en bostad kallad Holmboda. Torpet Traktatet fanns inte kvar och soldattorpet benämndes Kosvältan. Norr om byvägen intill ägogränsen mot Söderby hade två bostadshus som avstyckats på egna tomter kommit till i början av 1900-talet, Gransäter och Sofieberg. Kvarnen med tillhörande bostad fanns kvar öster om Gustavslund.

Idag har det sedan 1950-talets början tillkommit ett bostadshus mittemot gården, norr om vägen. Torpen vid Gustavslund, Granbylund, Holmboda och Kosvältan finns fortfarande kvar. Torpet Plågan finns inte kvar. På utmarken i söder har det tillkommit två enstaka byggnader som inte används för bostadsändamål.

Granby utgör i norra delen riksintresse för kulturmiljövården, K 74.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats