Ösby

Ösby ligger centralt i Garns gamla socken. Ägofiguren är uppdelad på två delar, en stor del med inägorna i dalgången längs vägen upp mot Rö och utmarken i öster och en betydligt mindre del vid Garnsvikens strand. Den stora delen är långsträckt i öst-västlig riktning, med inägorna i väster. Ösby gränsar till Toftesta i väster, Gillberga i söder, Bromseby i öster och Brollsta i norr.


Ösby 2013.

På Ösby ägor ligger kommunens högsta punkt - Rövarberget som är drygt 80 meter högt. I norr finns höjder upp mot 60 meter över havet. Inägorna i väster ligger betydligt lägre, mellan 10 och upp mot 30 meter över havet.

På Ösby ägor finns ett känt gravfält, RAÄ 218:1. På gravfältet finns ungefär 110 fornlämningar varav en hög, ungefär 107 runda stensättningar och två treuddar. I nordvästra delen av ägorna, intill ägogränsen mot Brollsta finns flera husgrunder av torpkaraktär, RAÄ 184:1. Tre skorstensrösen har hittats. På södra sidan av dalgången finns lämningar efter några husgrunder, RAÄ 186:1. I norra delen av Ösby ägor finns en milstolpe, RAÄ 103:1.

Namnet har efterleden –by och det en kort variant av den väderstrecksangivande förleden öster-. Tolkningen torde vara ”den östra byn”, eller ”bebyggelsen i öster”.

Ösby kartlades första gången storskaligt år 1639 (A6:8-9). Byn bestod då av tre gårdar, men var värderad till 32 öresland, dvs 4 markland. Det var Västergården, ett skattehemman om 10 öresland, Millangården, ett skattehemman om 14 öresland och Östre gården som var ägd av kronan och värderad till 8 öresland. Till byn fanns även en skatteutjord som var belägen mellan Millangården och Västergårdens innehav, i östra delen av inägorna. Till utjorden hörde även ett torp beläget öster om dalgången. Utsädet till byn var ena året 26 ¾ tunnor, det andra året ”bara” 17 ¼ tunnor. Det år man hade mindre utsäde besåddes två olika gärden som låg i lag med skatteutjorden. Byn kunde skörda 78 lass hö varje år. Skogen ”Lill Ösby” gav ved och gärdselvirke, mulbete och fiske till nödtorften. Skatteutjorden var värderad till 6 ⅔ öresland och utsädet det ena året var 6 tunnor, det andra 4 ½. Ängen gav 28 lass hö. Relationen mellan åker och äng låg mellan knappt 1:4 och 1:5.


Del av karta A6:8-9 Öseby ägor 1639.

År 1742 (A126-48:1) gjordes en kartering av Ösby by i samband med en ägodelning som splittrade byn i två delar, Storbyn och Lillbyn där Storbyn var det ursprungliga Ösby och Lillbyn motsvarade den gamla skatteutjorden. Mellangården och Östergården hörde till Hakunge säteri. Västergården brukades av tre brukare, varav en hade valt att bosätta sig utanför bytomten på Pälsen. Flera torp som senare försvann redovisas i kartan. De som hörde till Västergården var Baddet, Gunberget, Såtan och Nybygge. Till Mellangården hörde torpet Svartvreten. Skogen var delad i tre delar. I den norra skogen kunde man ta ”till lövhygge”, vedbrand och gärdselfång. I den södra skogen fanns även material till timmer och den kunde också vara ”till lövgörande tjänlig”. Fisket i Garnsviken och insjöarna var mer till understöd i hushållet än till salu. I textbeskrivningen hänvisas med anledning av ägodelningen till att byn var solskiftad. Värt att notera är att ängsmarken norr om Pälsen kallades Kroghagarna.


Del av karta A126:48-1. Ösby ägor 1742.

År 1772 storskiftades Ösby samtliga ägor. Bybebyggelsen redovisas i sin faktiska utbredning och ger intryck av att ha utgjort en radby med kringbyggda gårdar. 
I kartan omnämns vid en plats längs vägen mellan Brollsta och Hakunge att dalkarlarna hade uthuggit berget år 1709 och anlagt vägen. Platsen ligger en bit norr om Skogsberga (Gillberga). Svartvreten och Gunbergstorpet fanns kvar, inga andra torp redovisas med namn i kartbilden. Mellan bytomten och Pälsen fanns det dock bebyggelse norr om vägen, liksom en bit norr om Pälsen, söder om vägen, som kan ha utgjort torpställen.


Pälsen i Ösby. Vid husgaveln sitter John, (Johan Vilhelm) född 1883 och hustrun Hulda Dahlbeck med sönerna sittande framför föräldrarna fr v Georg född 1909 och Valter, stående bakom fr v Gunnar född 1916 och Sigurd född 1913. Vid trappan står pigan Tyra Alstermark född 1906. Fotograf: Okänd ca 1922.
 

År 1801 (A126-48:3) genomfördes en ängsdelning.

År 1844 (A126-48:5) gjordes laga skifte och ”gärdesgårdsdelning” av Ösby samtliga ägor. Textbeskrivning till kartan är inte tillgänglig digitalt. Byn tycks ha delats mellan sju olika innehavare.

Av konceptkartan till det häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att det etablerats flera torp på Ösby ägor, Malmberga, Norrdal, Klippan, Lövhamra norr om bytomten utmed vägen samt Spånlöt och Bergdal i öster. Delen nere vid Garnsviken hade fått ny bebyggelse i form av flera bostadshus intill vägen i västra delen. I öster låg Bergsättra och Lugnet.

I början av 1950-talet hade flera avstyckningar av tomter som bebyggts med enbostadshus skett, dels i anslutning till Norrdal där Björkhem, Solhem, Nordhem, Fridhem och Karlsro kommit till och dels mellan Storpälsen och Klippan där drygt en handfull tomter och hus kommit till längs vägen, liksom vidare utmed vägen norrut mot Lövhamra. Pälsen hade bytt namn till Storpälsen och en av gårdarna i byn kallades Ösbyhov. Baddet finns omnämnt som ett namn i kartbilden, men platsen var inte bebyggd.

 
Huset längst t v med 2 takkupor är Ösby 12 med magasin, loge, ladugård och stall med vagnslider. T h därom Lilla Ösby. Mitt emot på andra sidan vägen ligger Karlsro där endast takkupan syns samt nästa gård med ekonomibyggnader på vägens vänstra sida är Ösby 5. Fotograf: Okänd 1955.

Även den delen av Ösby som ligger intill Garnsvikens strand hade bebyggts med några flera bostadshus, norr om de som fanns redan vid sekelskiftet 1900. 

Idag har det tillkommit ännu mer bostadsbebyggelse i direkt anslutning till den enstaka bebyggelse intill vägen genom byn som tillkommit under 1900-talets förra hälft, men även på utmarken i öster har det tillkommit ett tjugotal bebyggda tomter vid det gamla torpläget Spånlöt. I södra delen, vid Garnsviken har ytterligare några enstaka hus tillkommit och de kallas Backebo.

Ösby ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats