Löfsta

Namnet finns också stavat med v: Lövsta.

Löfsta ligger i den allra nordligaste delen av Frösunda socken. Ägorna är väl sammanhållna och gränsar till Tarby och Billsta i söder.

Namnet är en sammansättning av förleden löv- och efterleden –sta, vilket torde tolkas som bebyggelsen på stället med mycket lövvegetation.

Löfsta karterades storskaligt första gången år 1637 (A9:69). Det fanns då fyra gårdar i byn varav tre kronohemman och ett skattehemman. De tre gårdarna som tillhörde kronan var värderade till 7 respektive 7 och 5 öresland. Skattehemmanet var minst och värderat till 4 öresland. Byn var sammantaget värderad till knappt 3 markland. De två största gårdarnas utsäde låg årligen kring 9 tunnor och de kunde skörda 18 lass hö vardera. Det mindre kronohemmanets utsäde var knappt 6 tunnor och ängsskörden låg kring 15 lass hö. Skattegårdens utsäde var knappt 5 tunnor och ängsskörden 10 lass hö. Relationen åker och äng låg alltså mellan 1:2 och 1:3.

År 1707 (A29-13:1) gjordes en ägomätning av Löfsta ägor och av beskrivningen framgår att det fanns ett stadgehemman om 4 ½ öresland och tre kronohemman vars örestal inte redovisas. Däremot redovisas räntan för respektive gård. Det årliga utsädet torde ha minskat något till sammanlagt 25 tunnor och ängsskörden hade ökat med ungefär 20 lass och låg på drygt 80 lass. I kartan redovisas förutom gårdsbebyggelsens faktiska utbredning även förekomst av flera torp och lägenheter på ägorna, bl a Björnboda skatteutjord som var värderad till 5 öresland, belägen i väster.

I slutet av 1980-talet inventerades hagmark på Löfsta ägor och i övergången mot Lövhamra i norr (Norrtälje kommun). Här fanns arter som darrgräs, backnejlika, brudbröd, prästkrage, gullviva, nattviol och kattfot.