Tarby

Tarby ligger i nordvästra delen av Frösunda socken och gränsar upp mot sockengränsen till Skepptuna i norr och mot Åttesta i söder, mot Lövsta i nordost och Billsta i öster. Ägofiguren är långsträckt i öst-västlig riktning med inägorna centralt och utmarken i väster. Den historiska åkermarken har legat norr om ängsmarken.

Karta

Bytomten ligger på en höjd strax över 25 metersnivån. Bytomten, som ligger i norra änden av en bred dalgång omges av lägre liggande mark mellan 15 och 25 meter över havet. Utmarken i väster sträcker sig i enstaka höjder upp mot 45 meter över havet. I norr finns en enstaka höjd på kring 40 meter över havet. 

Det finns fem kända gravfält på Tarby ägor. Fyra av dem ligger väster om bytomten, på västra sidan av och längs dalgången. Det största gravfältet, RAÄ 116:1, sträcker sig över sockengränsen mot Skepptuna i norr och rymmer minst 80 synliga fornlämningar, varav ett röse, minst två högar, drygt 70 runda stensättningar och två treuddar. Gravfältet ligger mellan 25 och 35 meter över havet. Strax intill i sydost ligger ett mindre gravfält, RAÄ 109:1som innehåller cirka 15 runda övertorvade stensättningar.

Längre mot sydost ligger det näst största gravfältet, RAÄ 70:1 med cirka 145 fornlämningar varav sex högar, cirka 122 runda stensättningar, 14 rektangulära stensättningar, en triangulär stensättning och två treuddar. Ytterligare längre åt sydost finns ett mindre gravfält, RAÄ 69:1 med 13 kända fornlämningar, varar en hög och 12 runda stensättningar. På samma nivå som dessa fyra gravfält ligger även flera enstaka stensättningar, RAÄ 110:1 och RAÄ 73:1, m fl. Längst i sydost, på en markerad höjd kring 35 meter över havet ligger ett röse, RAÄ 68:1.

Byggnad

På andra sidan dalgången, öster om bytomten ligger ett gravfält, RAÄ 74:1med cirka 40 fornlämningar varav tre högar, cirka 33 runda stensättningar och fyra rektangulära stensättningar. Väster om gravfältet finns en stensträng, RAÄ 118:1 som leder bort mot en torplämning, RAÄ 118:2. Längst i väster, på den högsta höjden strax över 45 meter över havet ligger ett röse, RAÄ 86:1och en enstaka stensättning, RAÄ 86:2.

Namnet är en sammansättning av förleden tarva- och efterleden –by. Hur namnet ska tolkas är osäkert. Bynamnet skrivs som Tarby från år 1564. Innan år 1564 skrevs namnet  tharva by, thaerfwa by (år 1367), taerfuaby (år 1417), taerweby (år 1432), tarwa by (år 1454), Tharaby (åren 1480-1503). Förleden kan möjligen komma av ordet "tarva", i betydelsen "behöva", "kräva" etc (fsv tharva).

Det finns ingen äldre geometrisk jordebok över Tarby ägor, men däremot finns en yngre geometrisk jordebokskarta från år 1705 (A29-26:1), en ägomätning gjord av lantmätare Lars Kietzling. Vid 1700-talets början bestod Tarby av tre gårdar. Den minsta gården var av frälsenatur och värderad till 4 öresland, dvs ½ markland. De två andra gårdarna tillhörde Uppsala akademi och var värderade till 12 öresland vardera, dvs 1½ markland vardera. Hela byn var värderad till 28 öresland, dvs sammanlagt till 3 ½ markland. Det årliga utsädet låg kring 35 ½ tunnor och årligen kunde 80 ¾ lass hö skördas i ängsmarken. Relationen mellan åker och äng var drygt 1:2 vilket innebär att spannmålsproduktionen var förhållandevis viktig för försörjningen i byn.

Karta

Över utmarken i sydväst gick ”Tingsvägen emellan Frösunda och Kiältan… Ängeby krog”. I gränsen mot Billsta i öster låg ett soldattorp. I norra delen av ägorna låg torpen Bråskan och Qvide – dessa tillhörde akademihemmanen. Lantmätaren antecknade om skogen att den bestod av gran och tall till gärdsel och vedbrand, mestadels uthuggen, men inte något som kan duga till timmer. Utmarken var dock tämligen god betesmark.

År 1789 (A29-26:2) storskiftades Tarby. Kartan omfattar Tarby samtliga ägor, men en del av skogsmarken förblev oskiftad. Bybebyggelsen återges i sin faktiska utbredning som tre kringbyggda gårdar i en rad. Det fanns fyra brukningsdelar i byn. Gården längst i söder var vid tiden för storskiftet självägd, Norr- och Mellangården ägdes av kungliga akademien. Norrgården brukades av två brukare. Beskrivningen till kartan innehåller många intressanta marknamn som t ex Swampdalen, Espesta Tytan, Falkskiftet och Borgvreten. De två torpen som redovisades på 1705 års karta fanns inte kvar. Soldattorpet anges som Soldatstuga. 
Längst i sydväst finns uppgift om ett kärr benämnt Tingsbrokärret.

Karta

År 1806 (A29-26:3) upprättades ett storskiftesprotokoll.

År 1857 (A29-26:4, renskriven text) (01-FRF-69) laga skiftades Tarby samtliga ägor. Byn delades i samband med skiftet i fem olika delar, varav den del som inte tillhörde Uppsala akademi fick utflyttningsskyldighet, övriga fyra delar fick kvarboenderätt. Den utflyttade gården kom senare att kallas Örsta. Soldatstugan fanns inte längre kvar.

Av häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 framgår att det då fanns två kringbyggda gårdar kvar på Tarby bytomt. Längs vägen mot sydväst hade Larsbacka anlagts, men det är inte säkert om platsen var bebodd. Gården som vid laga skifte belades med utflyttningsskyldighet hade flyttat ut till anvisad plats och benämndes nu Örsta. Sydost om Örsta fanns ett soldattorp och en lägenhet kallad Nybygget.

Gård. På gårdsplanen står en familj.

I början av 1950-talet fanns det fortfarande två kringbyggda gårdar kvar på bytomten. Vid den norra fanns det två bostadshus. Platsen där bebyggelsen benämnd Larsbacka funnits vid sekelskiftet var inte längre bebyggd. Soldattorpet fanns kvar och benämndes Fältens, liksom Nybygget nära gränsen mot Åttesta. Ängsbacken sydost om byn var öppen.

Idag har ytterligare bebyggelse tillkommit på en tomt som avstyckats nära ägogränsen mot Åttesta, där en tidigare avstyckad tomt med bebyggelse benämnd Ängshagen finns. Vid den utflyttade gården Örsta finns en såg. Ekonomibyggnader tillhörande den norra gården i byn har försvunnit sedan i början av 1950-talet. Här drivs ett lantbruk med köttproduktion (hereford).

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats