Åby

Åby är beläget i centrala delen av östra Vallentuna socken. Ägofiguren var under historisk tid närmast kvadratisk med inägorna i väster och utmarken i öster, på samma sätt som för närmaste grannen Ormsta i norr. Åby gränsar även till Lingsberg och Olhamra i öster, Rickeby i söder och väster samt Mörby och Prästgården.


Karta över Åby gårds omgivningar 2014. Gården låg där vårdcentralen Korallen idag ligger.

Åby gårdstomt, där vårdcentralen ligger idag, låg mellan 15 och 20 meter över havet. De omgivande inägorna ligger lägre och utmarken i öster når höjder kring 50 meter över havet.

Namnet är en sammansättning av förleden å- och efterleden –by. Namnet kan tolkas som bebyggelsen vid ån eller vattendraget.

Det finns två kända gravfält på Åby ägor, väster om idrottsplatsen (IP). Det ena ligger drygt 30 meter över havet, RAÄ 41:1 och innehåller cirka 20 fornlämningar, varav 18 runda stensättningar ett röse och en hög. Det andra gravfältet ligger lägre och närmare gårdens ursprungliga läge drygt 20 meter över havet, RAÄ 40:1. Här finns 35 fornlämningar varav 25 runda och tre rektangulära stensättningar, sex högar och en treudd. Mellan gravfälten finns ett boplatsområde, RAÄ 522 och här har man vid arkeologisk utredning påträffat nästan 40 anläggningar varav tre härdar, kulturlager, stolphål samt fynd av keramik, bränt ben, bränd lera, skärvig och skörbränd sten. 

Bortom idrottsplatsen finns ytterligare ett boplatsområde, RAÄ 523. I södra delen av boplatsområdet har man hittat en koncentration av kvarts, RAÄ 527. Åby gårdstomt är registrerad i fornminnesregistret som en övrig kulturhistorisk lämning, RAÄ 514:1.

Åby utgjorde under historisk tid en självägd ensamgård taxerad till 11 öresland, dvs nästan 1 ½ markland. Gården finns redovisad på en geometrisk jordebokskarta daterad år 1635 (A10:72-73). Det årliga utsädet uppgick till mellan 16 och 16 ¼ tunnor och den årliga ängsskörden var 40 lass. Relationen mellan åker och äng var således 1:2,5.


Del av karta A10:72-73 som visar Åby gårds ägor 1635.

År 1780 (A112-46:1) storskiftades åkermarken till Åby. Av kartan framgår förutom åkermarkens utbredning även ängsmarken, huvudsakligen belägen i sydväst. Bebyggelsen på gårdstomten framgår tydligt som två kringbyggda gårdar, varav den västra hade flera (tre) ihopbyggda byggnader i två parallella rader vilket måste ha gjort gårdstomten ovanligt avlång. Den västra gårdsdelen brukades av två brukare och den östra av en. På utmarken, som inte är karterad, har lantmätaren angett att det fanns ett ryttartorp som hörde till Åby. I kartans textbeskrivning omtalas en badstugugrund i norra gärdet och det ovanliga namnet ”Klykåkrarne” som låg mellan Åby gård och det senare etablerade Åbyholm.


Kartan över Åbys ägor upprättades i samband med storskiftet av åkermarken 1780. 

År 1790 (A112-46:2) storskiftades ängar, hagar och skog till Åby. Ryttartorpet redovisas.

År 1794 (A112-46:4) gjordes en rågångsbestämning mot Ormsta m fl, men det upprättades inte någon karta.

År 1795 (A112-46:5) storskiftades åkermarken återigen. Bebyggelsen på Åby tomt är inte redovisad, men däremot finns uppgift om att det mot ägogränsen i väster låg en källa. Platsen för badstugan var bebyggd. Det fanns fortfarande tre brukningsdelar i Åby.  Samma år storskiftades även ängsmarken (A112-46:6).


Åby gårds mangårdsbyggnad. Fotograf. Okänd 1903.

År 1817 (A112-46:8) enskiftades den södra delen av ängsmarken till Åby och samma år enskiftades alla ägor till Åby och Åbyholm (A112-46:9). Skiftet innebar bl a att den gamla hägnadssträckningen mellan det norra och södra gärdet helt försvann. Ägorna delades i tre delar. Den raka vägen i ost-västlig riktning vid Åby förstärktes. Invid vägen mot Lindholmen låg den nyligen utflyttade gården Åbyholm, ⅜ mantal rusthåll ägt av häradsdomaren Gustaf Larsson. Öster om vägen fanns ett tingshus. Kvar på gårdstomten låg rusthållen Västergården om ⅜ mantal och Östergården om ¼ mantal.

Vid sekelskiftet 1900 fanns fortfarande två gårdar kvar på Åby tomt. Fridhem hade tillkommit i änden av den raka öst-västliga vägen och i norr låg Borgen. Uppe i nordöstra delen av ägorna hade Karlsborg anlagts. Sydost om Åbyholm, öster om vägen mot Lindholmen fanns ett dragontorp och en ”villa”. Nere vid ägogränsen mot Rickeby i söder fanns också en bostad. Sammanlagt fanns förutom de två gårdarna åtta bebyggda lägenheter på Åby ägor. Arealen brukad åker var 50 hektar och det fanns ingen naturlig ängsmark kvar.

I början av 1950-talet låg ett tegelbruk i norra delen av Åby ägor, precis norr och väster om Åby gårdstomt. Avstyckningar från den ursprungliga jordbruksfastigheten hade skett framförallt mellan ägogränsen i söder mot Rickeby och söder om Lingsbergsvägen och på ömse sidor om vägen mot Lindholmen i norr. En festplats och fotbollsplan fanns öster om vägen. Längst ned i sydost låg en bostad benämnd ”Gammaläng” invid ett åkerskifte.

Åby berörs i sin allra östligaste del av riksintresse för kulturmiljövården, K77.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats