Olhamra

Olhamra är beläget i östra delen av Vallentuna socken och gränsen i öster utgör sockengräns mot Angarns socken. Gårdens bebyggelseläge är lokaliserat till kanten av en höjdsträckning som är omgiven av en förgrenad dalgång i sydvästra förlängningen av Angarnsjöängen. Inägorna var lokaliserade söder om gården, åkern närmast och ängsmarken längre ned i dalgången. Ägogränserna kring Olhamra följer i norr och öster naturliga dalgångar, medan ägogränsen i väster är spikrak i nord-sydlig riktning.


Olhamra med omgivningar idag.

Olhamra gårdstomt ligger 25 meter över havet i södra delen av en höjdsträckning med höjder upp mot 50 meter över havet.

Namnet skrevs tidigare i början av 1300-talet ”Ordhambre”. Namnet kan härledas av ord (urd) som betyder stenig mark och -hammar i betydelsen bergbacke. Olhamra omnäms flera gånger under historisk tid, bland annat i ett pergamentsbrev från år 1489.


Mangårdsbyggnaden på Olhamra gård uppfördes på 1700-talet. Fotograf: Jan Ek 1975.

På Olhamra ägor finns ett fåtal kända fornlämningar. I nordöstra delen av ägorna finns en fornborg, RAÄ 231:1 kallad Klosterbacken. Den ligger i krönläge, men exponerad norrut på mellan 25 och 40 meters höjd. Söder om fornborgen finns två gravfält. Det som ligger närmast är ett gravfält,RAÄ 230:1 med 25 fornlämningar, varav 22 runda och tre rektangulära stensättningar. Det andra gravfältet, RAÄ 229:1 ligger lite längre åt sydväst och består av 55 fornlämningar, varav 45 runda och sex rektangulära stensättningar samt en rest sten. Intill gravfälten ligger flera enstaka stensättningar. Söder om gården finns en hög, RAÄ 410:1 som möjligen kan vara ett övertorvat röse. I västra delen av ägorna, vid Åsbygget finns tre härbren, RAÄ 227:1, m fl.


Fornborgen Klosterbacken med Angarnsjöängen i förgrunden. Fotograf: Yngve Sjögren 1971.

Olhamra var under medeltid en lågfrälse sätesgård. Den äldsta kända storskaliga kartan över Olhamra (A112-29:1) är inte daterad och är lite annorlunda i jämförelse med andra kartor som härrör från 1600-talets slut. Texten i kartbilden har dock ett maner och en stil som var vanlig vid 1600-talets slut och 1700-talets början. Textbeskrivning i övrigt saknas till kartan och varken örestal, antalet årligen sådda tunnor utsäde och antalet skördade lass hö framgår. Åkermarken återges ur ett annorlunda perspektiv och den okände lantmätaren har återgivit den som kvadratiska åkertegar vilket är mycket intressant eftersom det sannolikt återspeglar hur åkrarna faktiskt såg ut och att de förmodligen brukades med årder vilket på sikt ger upphov till en kvadratisk bassängform.


Del av karta A112-29:1 från sent 1600- eller tidigt 1700-tal.

På ägorna fanns Oqvistatorpet, torpet Manlöten och en byggnad som inte är namngiven, men som låg ungefär på den plats där senare torpet Portåker anläggs. Vattenkraften i vattendraget till/från Angarnsjön utnyttjades genom en kvarn.

År 1792 gjordes en rågångsbestämning, men det upprättades ingen karta.

År 1889 (A112-29:4) laga skiftades Olhamra ägor, men den renritade kartbilden finns inte tillgänglig digitalt. Däremot finns en renskriven textbeskrivning till laga skifteskartan under angiven aktbeteckning. En kartbild från en hemmansklyvning gjord 1892 kan hittas i länsarkivet (01-VAL-146).


Del av karta 01-VAL-146 från 1892. 

Av konceptet till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 framgår att det fanns flera torplägenheter på Olhamra ägor. I nordvästra delen av ägorna hade torpet Åsbygget med sina härbren tillkommit. I söder fanns Olkvista, Kvarntorp, Hyddan och Portåker. Olhamra gård utgjorde fortfarande ett säteri. Förutom gården fanns det sammanlagt fjorton övriga bebyggda lägenheter på Olhamra ägor. Arealen brukad åker uppgick till 67,6 hektar och det fanns 2,7 hektar naturlig ängsmark kvar.


Del av konceptet till det häradsekonomiska kartverket vid sekelskiftet 1900.

I början av 1950-talet hade flera platser på Olhamra ägor bebyggts. Nära, sydväst om gården hade en mindre bostad benämnd Gransäter tillkommit. Flera tomtavstyckningar hade skett utmed ägogränserna i väster och söder och utmed vägen. Söder om Åsbygget, norr om vägen mot Angarn fanns Syrenelund, Nyborg och Grindstugan. Söder om vägen hade Cedersdal och mindre lägenheter såsom Björklunda, Björkhagen och Asplunda tillkommit. Portåker benämndes Påtåker. I sydost låg Högdala och det fanns stora arealer som sannolikt användes för trädgårdsodling knutna till Asplunda och Högdala. Manlöten och Hyddan fanns kvar sedan tidigare och kring Kvarntorpet hade det tillkommit bebyggelse såsom Tegelstugan, Svensberg och Kvarnbäcken.


Torpet Syrenelund. Fotograf: Okänd ca 1930. 

I slutet av 1980-talet gjordes en inventering av betesmarksfloran vid gården och fornborgen.

Idag har det mittemot Grindstugan, söder om Angarnsvägen tillkommit ett industriområde och lite längre österut finns Okvista. Enstaka avstyckningar intill redan befintliga bebyggelselägen har gjorts.


Okvista industriområde. Fotograf: Svante Berg 1994.

Norra delen av Olhamra ägor ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats