Kragsta

Kragsta är beläget i södra delen av Vallentuna socken och har under historisk tid haft mark både väster och öster om Vallentunasjön. Inägorna med bybebyggelse, åker och äng var lokaliserad väster om sjön, medan utmarken fanns i ett långsmalt skifte öster om sjön (där Kragstalund idag ligger). 

Kragsta med omgivningar idag.

Västra delen av Kragsta ligger lågt, huvudsakligen mellan 10 och 20 meter över havet.

Kragsta är ett –stanamn. Namnet skrevs i det äldre kartmaterialet Kraksta och kan eventuellt ha med fågeln kråka att göra.

Utanför Kragsta gård är en syskonskara av släkten Vallin församlad. Sex systrar och tre bröder. Fotograf: Okänd ca 1910.

På Kragsta ägor finns flera kända gravfält. Det största ligger på höjden nere vid Vallentunasjön RAÄ 52:1. På höjderna söder om bytomten ligger gravfälten RAÄ 53:1 och RAÄ 55:1. Bytomten är registrerad i fornlämningsregistret som RAÄ 82:2 och i direkt anslutning till bytomten finns även ett gravfält RAÄ 82:1. Det finns även stensträngar på Kragsta ägor, den längsta ligger söder om bytomten RAÄ 57:1, men det finns även två kortare stensträngar i norra delen av ägorna RAÄ 62:1 och RAÄ 63:1. Stensträngarna följer 15-meterskurvan. Väster om bytomten finns en hällristning RAÄ 463:1.

Kragsta utgjorde under historisk tid en by med tre gårdar. När den karterades år 1635 (A10:75) fanns här två skattehemman (självägda gårdar) och ett frälsehemman. Alla gårdar var olika stora. Ett skattehemman var värderat till 13 öresland, det andra till 8 öresland och frälsehemmanet till 3 öresland. Det sammanlagda örestalet var 24 vilket motsvarar 3 markland. Produktionen var tydligt inriktad på boskapsskötsel och animalieproduktion. Det årliga utsädet var för hela byn knappt 34 tunnor och ängarna gav 149 lass hö. Relationen mellan åker och äng var mellan 1:4 och 1:5. De mindre gårdarna hade en starkare inriktning mot boskapsskötsel än den större gården. Den minsta gården är den som idag ligger kvar på den ursprungliga bytomten och benämns Oppgården.

Del av karta A10:75 över Kragsta ägor som de såg ut 1635. 

År 1758 (A112-17:1) genomfördes storskifte av åker och äng. Bebyggelsen redovisas endast som hussymboler. Det fanns fortfarande tre gårdar i byn, men åkerbruket var uppdelat i fem brukningsdelar. Strax väster om bytomten fanns en smedja. 

År 1777 (A112-17:2) upprättades en karta över utmarken på östra sidan om Vallentunasjön.

Del av karta A112-17:2 som visar Kragstas utmarker på andra sidan Vallentunasjön 1777.

År 1801 (A112-17:4) gjordes en karta över utmarken som innehåller information om var en vinterväg börjat intill Vallentunasjön.

År 1805 (A112-17:5) gjordes en karta över tomterna på bytomten i Kragsta.

Del av karta A112-17:5 från 1805.

År 1807 (A112-17:6) skedde storskifte å hemägor. Kartan innehåller bara en mindre del av åkermarken till Kragsta.

År 1808 (A112-17:7) upprättades ett protokoll i samband med storskifte, det finns dock ingen karta.

År 1810 (A112-17:8) gjordes en laga delning av skog som utbrutits från Bällsta.

År 1826 (A112-17:9) gjordes en karta över klyvning av ½ mantals rusthåll.

Roslagsbanan tillkom år 1885 och gick rakt igenom Kragsta utmark. Vid sekelskiftet 1900 fanns det sex gårdar spridda i nya bebyggelselägen. På ett impediment väster om den ursprungliga bytomten stod en väderkvarn. På östra sidan av Vallentunasjön hade Hasseludden, Lovisedal, Kragstalund och Nyborg tillkommit. Sammanlagt fanns tretton övriga bebyggda lägenheter på Kragsta ägor förutom de sex bondgårdarna. Arealen brukad åker uppgick till 110 hektar. Ingen naturlig äng återstod.

Lovisedal. Augusta Malmgren har gäster. Stora huset byggdes 1853 av fadern Andes Peter Malmgren. Marken tillhör Kragsta och köptes från Lutteman?. Lovisedal var en backstuga, Malmgren gjorde dagsverken på Kragsta. Hanna var trotjänarinna i en familj i Stockholm. För pengar hon tjänat köpte hon Lovisedal 1903 och testamenterade det till sin syster Augusta, som dog 1938. Fadern lagade bl a vagnar, som kördes in genom dubbeldörrarna in i lilla stugan Han var även målare och tapetserare. Bilden något beskuren. Fotograf: Okänd ca 1920.

På 1950-talet var situationen i stort sett oförändrad undantaget att ett antal strandtomter intill Hasseludden på östra sidan av Vallentunasjön hade avstyckats och bebyggts.

I slutet av 1980-talet gjordes inventering av två områden med hagar på Kragsta ägor, dels kring Oppgården och dels kring Mellangården.

Oppgården i Kragsta i Vallentuna. Gården har anor sedan 1600-talet och har gått i släkten i 3 generationer. Fotograf: Gunnar Sylling 1940

Under 1900-talets slutskede har Kragsta utmark öster om Vallentunasjön bebyggts med enbostadshus. Här finns flera bostadshus i tidstypiska, moderna stilar som ger olika områden säregen karaktär.

Kragstalunds järnvägshållplats med byggstart för Brf Rallarrosen. I bakgrunden syns flerfamiljshus med adress Svampskogsvägen och en skymt t v med radhusen på Kantarallvägen. Fotograf: Gunnar Hillbo 2006.

Den västra delen av Kragsta ägor ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 71.