Mällösa

Mällösa är beläget i nordvästra delen av Vallentuna socken. Ägofiguren var ursprungligen väl sammanhållen, närmast kvadratisk och gränsar i norr och nordväst mot Skånella socken. Bytomten låg centralt i förhållande till den omgivande åkermarken och ängsmarken fanns i väster, norr och nordost. Liksom många andra gårdar och byar i västra Vallentuna hade Mällösa ingen tillgång till skog och var därför hänvisade till mulbete på återväxten och åkerholmarna i trädesgärdet.


Mällösa med omgivningar.

Markerna som tillhört Mällösa ligger ganska lågt, men något högre än t ex Näle och Lindö.

Namnet är en sammansättning av förleden mell-, vilket kan komma av det lägesbeskrivande ordet ”mellan” och efterleden –lösa som kan vara en variant av ordet löt i betydelsen ”äng”. Namnet skulle således kunna uttolkas som Mellanängen.

Det finns tre kända gravfält på Mällösa ägor. På samma impediment, nordväst om den gamla bytomten finns ett gravfält RAÄ 152:1 som sedan länge genomkorsas av vägen genom Mällösa. På impedimentet närmast i sydväst ligger också ett gravfält RAÄ 153:1. Dessutom finns ett gravfält strax söder om Lilla Mällösa RAÄ 159:1

På backarna i södra delen av Mällösa ägor finns förhållandevis omfattande rester av ett förhistoriskt hägnadssystem – stensträngar. Flera av dem ligger inom tomtområdet nordost om bytomten. Det finns även enstaka stensättningar, en husgrundsterrass RAÄ 428:2 nordväst om bytomten och en runristning RAÄ 162:1 i södra delen av bytomten. Runstenen står i kantkedjan till en grav. Fornlämningarna ligger på höjder mellan 20 och 25 meter över havet.

Mällösa utgjorde under historisk tid en by med två gårdar. Vid tiden för kartläggning år 1635 (A10:55) fanns det en stor frälsegård värderad till 19 öresland och en mindre skattegård som var värderad till 5 öresland. Tillsammans var byn taxerad till 3 markland. Det årliga utsädet var för hela byn ca 28 tunnor och man kunde skörda 170 lass hö. Det östra åkergärdet brukades i lag med Lindö. Relationen mellan åker och äng var 1:6 vilket visar att boskapsskötsel och animalieproduktion sannolikt var mycket viktigt för försörjningen i Mällösa under historisk tid.


Del av karta A10:55 från 1635.

Mällösa var under medeltid en lågfrälse sätesgård och blev ryttmästarboställe i samband med reduktionen på 1680-talet. (Vallentuna Förr och Nu, nr 2 2008).

År 1689 (A14:138-139) gjordes en redovisning av Mällösa kungsäng. Här kunde sammanlagt skördas mer än 400 lass hö. Ängen var avdelad av ett långt rakt dike i öst-västlig riktning. Rätten till den stora ängsskörden tillföll en kaptenslöjtnant Natt och Dag.

År 1736 (A112-25:1) gjordes en ägomätning av Mällösa ägor som visar att situationen i byn i jämförelse med kartläggningen år 1635 inte ändrats nämnvärt. Gårdarna benämndes Storgården och Lillgården. Det sammanlagda utsädet hade ökat något till 36 tunnland och ängsskörden var 140 lass hö.


Del av karta A112-25:1 över Mällösa gårds ägor 1736.

År 1753 (A112-25:2) genomfördes ett storskifte av åkermarken, men skiftet resulterade inte i någon karta. Det finns dock ett protokoll från skiftet.

År 1763 (A112-23:1) avmättes återigen Mällösa kungsäng. Den här gången gjordes uppmätningen av lantmätare Gabriel Boding. Av textbeskrivningen framgår att ängen var anslagen till kungliga hovstallet. Ängen var kringgärdad av gärdesgård ”sedan gammalt” utom mot ängsvaktarbostället där den istället avgränsades av en vall. Kungsängens avkastning uppskattades till drygt 200 sommarlass. I marginalen kan utläsas att Lilla Mällösa flyttat till sin nuvarande plats norr om den ursprungliga bytomten.


Del av karta A112-23:1 från 1763 som visar den så kallade kungsängen med ängsvaktarens boställe markerat.

År 1811 (A112-23:2) gjordes en laga delning av ”Hovstallsängen”.

År 1824 (A112-23:3) uppmättes ängsvaktarbostället.

Vi sekelskiftet 1900 hade all ängsmark odlats upp och Lilla Mällösa ägor är tydligt avgränsade som en utbrytning från Stora Mällösa ägor. I norr finns det gamla ängsvaktarbostället fortfarande kvar och benämns Herräng. Dessutom fanns i norra delen av Stora Mällösa ägor flera torplägenheter, Lotteräng, Örntorpet och Eriksberg. Arealen åker uppgick till 163,3 hektar.


Del av konceptet till det häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900.

På 1950-talet hade ett område nordost om Mällösa bytomt styckats till ett tomtområde med ett 25-tal tomter. De som låg närmast bytomten hade börjat bebyggas med enbostadshus. Även ett fåtal tomter hade styckats nordväst om gården. Lotteräng, Örntorpet och det gamla ängsvaktarbostället Herräng fanns kvar.

I norra delen av Lilla Mällösa ägor finns idag en travträningsbana. Nya hästgårdar har nyligen tillkommit.

Mällösa ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, K 71.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats