Prästgården
Prästgården är belägen i södra delen av Vallentuna socken, intill Vallentunasjöns norra strand. Ägorna till Prästgården är delade i två delar. Inägorna ligger dels gränsande till Kragsta, väster om Väsby vid Vallentunasjöns strand och dels på andra sidan Väsby där de hänger samman med utmarken som sträckte sig i en smal sträckning bort ända till sockengränsen mot Angarn i öster. Ägogränsen i söder utgjorde ägogräns mot Bällsta. Prästgårdens ägor kan ha haft en betydligt större omfattning i ett tidigare skede eftersom Rickeby, Väsby och Björkby har sådana ägofigurer som indikerar att de avknoppats från Prästgården.
Prästgården i Vallentuna med omgivningar.
Prästgården ligger mycket lågt, strax över 10 meter över havet. Ägorna ligger nästan lika lågt i hela den västra delen, men i öster finns höjder upp mot 60 meter över havet. Stigningen i vars kant både Stockholmsvägen och Roslagsbanan ligger idag är förhållandevis brant.
Vallentuna Prästgård med omgivningar. Fotograf: Okänd ca 1950.
Nordväst om gården ligger ett gravfält, RAÄ 18:1. Här finns cirka 45 fornlämningar varav 37 runda, fem rektangulära och två kvadratiska stensättningar. Här finns även en hög. I och kring kyrkan finns flera fornlämningar. En av de runristningar som finns i kyrkan är RAÄ 16:1, (U 219) som sitter på kyrktornets hörn. Ristningen lyder ”Andor tillhögg denna fagra sten…”. RAÄ 411:1 (U 214) är en runsten som sitter inmurad i vapenhusväggen, texten lyder ”…och Ingeberg efter sin make. Han drunknade i Holms hav. Hans knarr gick i kvav, endast tre komma av”. På kyrkogården står ytterligare en runsten, RAÄ 15:1 (U 212) där det står att läsa följande ”Jarlabanke lät resa denna sten (efter sig, medan han levde). Han ägde ensam hela Täby. (Gud hjälpe) hans själ. Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han levde och gjorde denna tingsplats och innehade ensam hela detta hundare”.
Runristning med beteckningen U219. Fotograf: Yngve Sjögren 1992.
Norr om kyrkan, i en trädgård finns sedan 1950 ett runstensfragment lagat med cement, RAÄ 391:1 (U 222). Närmare vägen finns osäkra fornlämningar, RAÄ 17:1. Utmed sydöstra kanten av höjden där kyrkan står finns bebyggelselämningar i ett ganska stort område, RAÄ 456:1. Här finns minst tre husgrunder. I området har påträffats slagg som åldersbestämts till 1660 – 1740-tal, kulturlager och keramik. I västra delen av ägorna finns bland andra en rund stensättning, RAÄ 19:1. I kanten av stigningen upp mot utmarken i öster påträffades i samband med en arkeologisk utredning år 2004 en fångstgrop.
På 40 meters höjd rakt norr om skolan har påträffats en handkvarn av sten, RAÄ 43:1.
Längre österut har man påträffat fynd av kvarts, RAÄ 538, vilket ger indikationer om en boplats. Fyndet gjordes på 35 meters höjd strax öster om vägen mot Bällsta.
På 1290-talet uppges Prästgården vara värderad till 3 markland. Ursprungligen kan här ha legat en stormannagård benämnd Tuna vilket även indikeras av den säregna ägofiguren.
Prästgården utgjorde under historisk tid en ensamgård och dess innehav/rätten att ta hö i Sormängen redovisas på en geometrisk jordebokskarta (A10:68-69).
Del av karta A10:68-69 från 1635.
År 1774 (A112-31:1) karterades Prästgårdens skogsmark, men inga av de torp som senare etablerades finns med. I sydost finns ”Gieddsjön” redovisad. I kartbilden finns kyrkan, klockstapeln och Prästgården redovisade, men endast som symboler. Det finns en rågångsbeskrivning.
Del av karta A112-31:1 från 1774.
Vid sekelskiftet 1900 hade ett kommunalhus anlagts väster om kyrkan och längs vägen söderut mot Täby låg ett fattighus. Längst upp i nordost hade en station vid Roslagsbanan anlagts. Där vägen gjorde en krök låg Prästgården, med boninghus och trädgård söder om vägen och kringbyggda ekonomibyggnader norr om vägen. Flera torp hade etablerats på Prästgårdens utmark. Dessa var Hjelmstalund, Stenhagen, Karlberg, Kärrdalen och Sjöboda. Ekonomibyggnaderna till torpet Sången i söder låg också på Prästgårdens ägor. Sammanlagt fanns förutom själva Prästgården femton övriga bebyggda lägenheter på Prästgårdens ägor. Arealen brukad åker uppgick till 65,6 hektar och det fanns sex hektar naturlig ängsmark kvar.
Vallentuna kyrka sedd från öster. Huset i mitten är Vallentuna prästgård. Huset t v är Arrendatorsbostaden. Fotograf: Okänd ca 1900.
I början av 1950-talet hade ett drygt 50-tal förhållandevis små tomter avstyckats på Prästgårdens norra marker och de flesta hade redan bebyggts med enbostadshus. Tre flerfamiljshus hade även uppförts längs en siktlinje mellan kyrkan och stationen. Prästgårdens ekonomibyggnader hade flyttats till en plats söder om kyrkan benämnd Korsbacken. Ett nytt kommunalhus hade uppförts mittemot stationen. Norr om kyrkan invid vägen fanns tre bostadshus, varav ett var Klockarens. Intill platsen för det gamla fattighuset hade en skola (Hjelmstaskolan) och ett ålderdomshem uppförts. På utmarkerna hade – till skillnad från de massavstyckningar som redan skett på grannenheterna, Bällsta i söder och Rickeby i norr, så hade endast ett fåtal tomter för bostadsändamål styckats av utmed vägen, men en ishockeybana och en skjutbana hade anlagts. Sjöboda låg kvar längst i öster, med egen åker.
Flygfoto över Vallentunas centrala delar med Prästgårdens bebyggda mark i bildens nedre halva. Fotograf: Malte Brunnberg 1967.
Sedan 1950-talets början har Prästgårdens marker öster om Roslagsbanan bebyggts med bostadshus och ytterligare en skola. I öster har det tillkommit en kraftledning.