Grävelsta

Grävelsta är beläget i sydvästra delen av Vallentuna socken. Ägofiguren är väl sammanhållen, med inägorna ned mot sockengränsen mot Fresta i sydväst, enstaka skiften med fd ängsmark i utkanterna av ägorna och utmarken belägen i norr. Grävelsta gränsar mot Gällsta i väster, Sursta i norr, Säby och Uthamra i söder och öster. Grävelsta ligger förhållandevis lågt med en enstaka höjd på upp till 40 meter över havet.


Dagens Grävelsta med kringliggande fornlämingar markerade.

Grävelsta skrevs tidigare Grevelsta och är ett –stanamn.

Det finns fyra gravfält på Grävelsta ägor och de ligger alla i närheten av tomten. Strax sydost om tomten, norr om vägkröken ligger det största gravfältet RAÄ 86:1. De tre övriga gravfälten ligger längs en höjdrygg i nord-sydlig riktning norr och nordost om tomten på båda sidor om vägen. Mellan dessa finns även enstaka stensättningar. Eventuellt har dessa gravfält en gång utgjort ett och samma, RAÄ 88:1RAÄ 85:1 och längst i norr RAÄ 364:1. Gravfälten ligger på nivåer mellan 15 och 20 meter över havet i syd och sydvästexponerade lägen.

Grävelsta utgjorde när det karterades år 1635 (A10:76-77) under historisk tid en självägd ganska liten ensamgård taxerad till 3 öresland. Det årliga utsädet låg mellan 20 och 22 tunnor och antal skördade lass hö var 56 lass. Relationen mellan åker och äng var knappt 1:3.


Del av karta A10:76-77 över Grävelsta ägor. 

År 1764 (A112-11:1) storskiftades Grävelsta. Det fanns då två brukningsdelar belägna på tomten. Den ursprungliga gården hade en tydligt kringbyggd form. Grävelsta utgjorde ett rusthåll. På tomten fanns en ”svinbacke” och ”små trädgårdar” där det enligt kartbeskrivningen växte körbärsträd och oxlar. Utsädet hade ökat något till 24 tunnor medan ängens avkastning ökat betydligt till mellan 80 och 100 sommarlass. I kanten mellan åkermarken i nordost och skogen låg ett ryttartorp. Ryttaren brukade egen åker. Ängsmarken var spridd på fem olika platser inom ägorna. Namn som Fläskfjällen, Syltan och Björnlöten förekommer som benämningar på ängsmark i utkanten av ägorna. Till kartan finns även en rågångsbeskrivning.


Del av karta A112-11:1. 

År 1804 (A112-11:2) gjordes en laga delning av trädgård och kålsäng.

Av konceptet till 1902 års häradsekonomiska karta framgår att det fanns två gårdar i Grävelsta, bebyggelsen var fortfarande samlad, men boningshusen till de två gårdarna låg i varsin ände av tomten och ekonomibyggnaderna var samlade mitt i. Det fanns enstaka små ekonomibyggnader även söder om vägen. Vägen upp mot torpet (dragontorp) hade fått en delvis ny sträckning och, liksom nästan överallt i trakten, hade all ängsmark odlats upp till åkermark under 1800-talets senare del. Det fanns även fyra övriga bebyggda lägenheter på Grävelsta ägor. Arealen brukad åker var 53 hektar. Ingen naturlig ängsmark återstod.


Del av konceptet till 1902 års häradsekonomiska karta. 

På 1950-talet hade det skett en tydlig uppdelning av tomten i två separata delar. Platsen för det gamla ryttartorpet var bebyggt, men i övrigt hade vare sig avstyckningar eller ny bebyggelse tillkommit. Marken närmast norr om Grävelsta bebyggelseläge och väster om det gamla ryttartorpet var fortfarande öppen vilket indikerar att betesdriften fortfarande var förhållandevis intensiv.

Under senare delen av 1900-talet har stora förändringar av fastighetsgränserna skett inom Grävelsta ägor. Det gamla ryttartorpet har styckats av till en egen lite större fastighet. Utöver det har flera tomter styckats av på tre olika ställen utmed vägar inom ägorna.

Grävelsta ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, K 71.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats