Näle

Näle är beläget i västligaste delen av Vallentuna socken. Näle ägor är långsträckta i nord-sydlig riktning utmed sockengränsen mot Fresta i väster. Näle gränsar mot Mällösa, Hassla och Grana i öster. Bybebyggelsen var belägen centralt i åkermarken och ängsmarken fanns i norra delen av ägorna och på ömse sidor om åkermarken. Betesmarken var belägen i väster och söder. 


Näle med omgivningar idag.

Näle ligger mycket lågt och huvuddelen av ägorna ligger mellan 10 och 15 meter över havet. Bebyggelsen ligger strax över 15 meter över havet.

Namnet skrevs ursprungligen Närdene. Dess betydelse är okänd.

Det finns två stora gravfält på Näles marker, ett av dem ligger i södra delen av bytomten RAÄ 149:1 och det andra på impedimentet norr om Hällsta RAÄ 140:1. Övertvärande det östra gravfältet finns en lång stensträng RAÄ 145:2som i sydvästra änden leder fram till en runristning RAÄ 145:1. Det finns även en stensträng på impedimentet norr om bytomten RAÄ 430:1 och en kortare i öster vid Snöbergen RAÄ 147:1. I åkermarken söder om bytomten finns ännu en runristning i häll RAÄ 141:1. Platsen för det gamla Ryttarbostället finns registrerat i fornminnesregistret som RAÄ 148:1.


Runhäll med beteckning U249, RAÄ 145:1 nordost om Näle gård. I bakgrunden syns byggnader tillhörande Hällsta. Fotograf: Yngve Sjögren 1992.

Näle karterades storskaligt första gången år 1690 (A14:146-147) och bestod då av tre gårdar – ett kronohemman (9 öresland), ett frälsehemman (8 öresland) och ett danvikshemman (7 öresland). Byn var taxerad till sammanlagt 24 öresland, dvs 3 markland. Det årliga utsädet uppgick för hela byn till mellan 27 och 29 tunnor och ängsskörden var 134 lass varav huvuddelen starrvall.


Del av karta A14:146-147 som visar de tre gårdar som utgjorde Näle by.

År 1791 (A112-28:1) storskiftades byn. Det fanns fortfarande tre gårdar i byn, men fördelade på fyra brukningsenheter eftersom Mellangården var delad i två delar. Södergården var frälse tillhörigt Danvikens hospital och var taxerat till drygt 7 öresland och besittningsrätten tillhörde Gustaf Ad. Ankarström, men brukades av Nils Andersson. Norrgården var värderad till 8 öresland och tillhörde kronan. Mellangården som var av krononatur och taxerad till knappt 9 öresland brukades av två brukare. Ytan åker som årligen besåddes var lika stor som i slutet av 1600-talet, däremot hade ängens avkastning minskat till knappt 100 lass. De olika ängarna kallades Nyängen (i väster), Kallängen (i norr) och Källängen (i öster). Kallängen var höst och vår helt överhöljd med vatten. Dessutom fanns en äng vid Ryttarbostället som kallades Ryttarängen. Intill vägen i västra delen av ägorna låg ett Ryttarboställe.


Del av karta A112-28:1från 1791.

År 1796 (A112-28:2) genomfördes en ängsdelning, men den resulterade inte i någon karta, men det finns ett protokoll.

År 1809 (A112-28:3) storskiftades byns ängsmark och i beskrivningen framgår förutom ängens yta även marknamn som kan vara intressanta.


Karta A112-28:3 som visar Näles ängsmark vid storskiftet av denna.

Vid sekelskiftet 1900 visar konceptkartan till häradsekonomiska kartverket att Näle by fortfarande var en radby och att det stod en väderkvarn i norra delen av bytomten. På bytomten låg fortfarande tre gårdar med boningshusen i väster och ekonomibyggnaderna i öster. En gård, som senare kom att benämnas Hällsta, hade tillkommit på ett impediment mellan den nu uppodlade gamla ängsmarken i norr och den mer ursprungliga åkermarken i söder, öster om bytomten. Det fanns således sammanlagt fyra gårdar i Näle. Sydväst om bytomten fanns ett antal mindre underlydande lägenheter varav två dragontorp, ett båtsmanstorp och ytterligare två bostadshus. Eventuellt fanns en ängslada längst upp i norr, i det skifte som tidigare utgjort ängsmark. Sammanlagt fanns åtta övriga bebyggda lägenheter på Näle ägor. Arealen brukad åker var 93,3 hektar.


Del av konceptet till den häradsekonomiska kartan från sekelsikftet 1900.

1952 var den historiska bebyggelsestrukturen i Näle fortfarande bevarad. Radbyn med boningshusen i väster och ekonomibyggnaderna i öster låg kvar på den ursprungliga bytomten och i sydväst fanns två av 1700-talets torplägen kvar bebyggda och bebodda. Inga avstyckningar hade skett.

Idag finns det två gårdar kvar på Näle bytomt och de kallas Norrgården och Södergården. Gården som kom att benämnas Hällsta som etablerades på ett impediment öster om bytomten någon gång under 1800-talet ligger kvar idag. De två bebyggelselägena där det tidigare legat torp finns kvar och det sydliga mot Oxbergen i söder benämns Braberg.

Näle ingår i riksintresse för kulturmiljövården K 71.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats