Väsby

Väsby är beläget centralt i Vallentuna socken. Ägorna var uppdelade i två delar med inägorna i väster och utmarken i ett separat skiftet i öster. Väsby gränsade till Prästgården, Björkby, Mörby och Rickeby. Väsby, Rickeby och Prästgården har sannolikt ursprungligen utgjort en enhet.

Vid slutet av Allévägen låg Väsby gårds huvudbyggnad som revs 1971. 

Väsby gårdstomt ligger lågt, strax över 15 meter över havet. Ägogränserna i norr ligger något högre kring 25 meter över havet. Utmarksskiftet i öster sträcker sig i söder upp mot 60 meter över havet.

Väsby gård med mangårdsbyggnaden i mitten och de bägge flyglarna på sidorna. Fotograf: Zackeus Carlsson 1912.

Namnet nämns första gången i skrift år 1385 och är en sammansättning av en förkortning av väderstrecket väster, vä- och efterleden -by. Tolkningen torde vara bebyggelsen belägen i väster, sannolikt i förhållande till socknens centrum.

Det finns två kända gravfält på Väsby ägor. I norr ovanför koloniträdgårdsområdet, på strax över 20 meters höjd över havet ligger det största gravfältet, RAÄ 32:1 med cirka 22 fornlämningar varav 20 runda stensättningar, en hög och en stensträng. Det mindre gravfältet, RAÄ 21:1som ligger sydväst om gården, mellan vägen och badet består av 12 fornlämningar varav 8 runda och två rektangulära stensättningar och två högar. Väsby bytomt och flera lämningar såsom en vägbank och en stensträng finns registrerade i fornminnesregistret som RAÄ 474:1, m fl. På Väsby bytomt står idag ett servicehus. I utkanten av koloniträdgårdsområdet finns en hög,RAÄ 22:1. Söder om bebyggelseläget Kullen finns en stensträng, RAÄ 357:1.

Flygbild över Väsby gård. Vägen bredvid gården är gamla vägen mot Upplands Väsby. Gården revs 1971 när bostadsområdet Sörgården bygdes. Fotograf: Okänd ca 1960.

Väsby utgjorde under historisk tid en ensamgård taxerad till 12 öresland, dvs 1 ½ markland. Vid tiden för den första storskaliga karteringen år 1635 (A10:72-73) var Väsby en skattegård som ägdes av självägande bönder och det årliga utsädet uppgick till mellan 12 ½ och 13 tunnor. Ängen gav årligen 60 lass hö och relationen mellan åker och äng var 1:5. Det innebar att produktionen i huvudsak var inriktad på boskapsskötsel och animalieproduktion. Skog, mulbete och fiskevatten anges som gott till Väsby och Prästgården.

Del av karta A10:72-73 från 1635. Väsby gård är markerad med bokstaven A.

År 1709 (A112-45:1) karterade lantmätare Lars Kietzling Väsby ägor i samband med en ägomätning. Gårdsbebyggelsen är bara återgiven med en schablon. Båda åkergärdena brukades i lag med grannarna i öster, det norra gärdet med Rickeby och det södra med Prästgården. Ängsmarken var särhägnad och låg i ett skifte från norr till söder, väster om åkermarken. Det årliga utsädet var kring 12 tunnor och ängens skörd uppgick till ca 50 lass. Gården ägdes av en verkmästare på Myntet, mäster Johan vid tiden för kartering. I textbeskrivningen till kartan berättas om att gården tidigare varit frälsehemman under Rydboholm med genom Per Brahes byte mot Wågsjö i Täby år 1558 blivit skatte. Lantmätaren noterar att ägorna var ”mycket svaga” och att det i stort sett inte finns någon utmark till gården. Betesdjuren var hänvisade till Prästgårdens skog. Upp mot ägogränsen i nordväst fanns två stugor, men dessa är inte beskrivna i vare sig kartbilden eller i textbeskrivningen.

Del av karta A112-45:1 över Väsby ägor 1709.

Vid sekelskiftet 1900 var vägsträckningen förbi Väsby fortfarande densamma som i början av 1700-talet. Gården låg kvar på samma tomt och hade en bostadsdel med stor trädgård i öster och en del med tresidigt kringbyggda ekonomibyggnader i öster med öppning mot söder. Väderkvarnen låg precis i ägogränsen mellan Väsby och Prästgården. Arealen brukad åker uppgick till 29,1 hektar. Det fanns 1,3 hektar naturlig ängsmark kvar.

Del av konceptet till det häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900.

I början av 1950-talet var Väsby ägor fortfarande nästan helt intakta utan avstyckningar eller andra förändringar. Ett nytt bebyggelseläge hade tillkommit med Kullen sydväst om den ursprungliga och fortfarande bebyggda och använda gårdstomten och längst i norr alldeles intill vägen hade en tomt styckats av. På andra sidan ägogränsen mot Rickeby och upp mot Mörby i norr hade omfattande avstyckningar skett och ny bebyggelse hade tillkommit.

Kullen ligger väster om Vallentuna kyrka. Fotograf: Yngve Sjögren 1978.

Idag utgör de västra och södra delarna av Väsby ägor naturreservat. Kullen finns kvar, men norr om vägen finns ett koloniträdgårdsområde, servicehus och flerfamiljshus. Kring Kullen har hagmarksflora inventerats.