Sursta

Sursta är beläget centralt i västra delen av Vallentuna socken, alldeles invid Väsbyvägen. Byn ligger på en tydligt avgränsad bytomt. Ägorna är väl sammanhållna och sedan länge (åtminstone sedan 1630-talet) i norr helt omgivna av ägorna till Berga. Tomten låg norr om åkermarken och ängsmarken låg i söder och sydväst.


Sursta med omgivningar idag.

Sursta ligger något högre än omgivande brukningsenheter (undantaget Berga som ligger på motsvarande höjd). I östra delen av ägorna finns en enstaka höjd som sträcker sig upp mot 40 meter över havet, men huvuddelen av markerna ligger något lägre, mellan 10 och 30 meter över havet.


Flygfoto över Sursta by i västra Vallentuna. Det ljusa huset är Sursta affär och det stora röda huset Sursta gård. Affären ägdes av Gösta och Hulda Maria Eriksson. Fotograf: Stockholms Aero 1956.

Namnet är en sammansättning av förleden sur- och efterleden –sta vilket torde kunna tolkas som det blöta stället.

Det finns fyra kända gravfält på Sursta ägor. Två av dem ligger i direkt anslutning till gårdstomten. Det största gravfältet ligger i norra delen av gårdstomten RAÄ 100:1. I östra delen av gårdstomten ligger ett något mindre gravfält RAÄ 146:1. Det finns även ett gravfält strax sydväst om tomten RAÄ 120:1. Gårdstomten finns registrerad i fornminnesregistret som bevakningsobjekt RAÄ 473:1 och i anslutning till tomten har det i söder registrerats en hålvägRAÄ 473:2. Öster om en rad avstyckade tomter finns en runristning RAÄ 121:1. I norr finns ett gravfält RAÄ 184:1 med en stensträng RAÄ 186:1 (kulturhistorisk lämning) som löper upp mot den norra ägogränsen.


Runristning U251 med nummer 121:1 i Fornlämningsregistret. Den översatta texten lyder: Faste lät hugga dessa runor efter Fastulf, sin son. Fotograf: Yngve Sjögren 1992.

Det finns en förhållandevis riklig förekomst av stensträngar i form av ett äldre hägnadssystem på Sursta ägor varav den kanske mest intressanta är två parallella stensträngar - en fägata RAÄ 122:1 som löper ifrån Grana ägor i sydväst och utgör en fortsättning av RAÄ 119:1 och som fortsätter nära ägogränsen mot Berga fram emot gravfältet RAÄ 120:1 och Sursta gårdstomt. De flesta av fornlämningarna ligger på en höjd av kring 20 meter över havet.

Sursta utgjorde under historisk tid en stor ensamgård taxerad till 18 öresland, dvs 2 ¼ markland. Vid tiden för kartering år 1635 (A10:60-61) var gården självägd. Det årliga utsädet på Sursta var mellan 19 och nästan 22 tunnor. Årligen skördades 93 lass hö. Relationen åker och äng var således 1:4,5 och visar att boskapsskötsel och animalieproduktionen var viktigare än spannmålsproduktionen på gården. Skog och bete anges ha funnits, men endast ”till nödtorften” och det torde ha varit en ytterst begränsad areal belägen nordost om gårdstomten.


Del av karta A10:60-61 som visar Sursta gårds ägor 1635.

Det finns inga skifteskartor upprättade över Sursta vilket förmodligen har att göra med att det inte fanns något behov av att skifta marken.

Vid sekelskiftet 1900 fanns det tre gårdar i Sursta, alla belägna utmed och precis söder om en krök av vägen. Enstaka bebyggelse hade även etablerats utmed vägen öster om Sursta. Närmast ägogränsen längst i öster fanns ett dragontorp och halvvägs mellan Sursta och dragontorpet fanns Norrbacka och en mindre gård med boningshuset norr om vägen och ekonomibyggnader söder om vägen. Av häradsekonomiska kartverkets textbeskrivning framgår att det fanns fyra gårdar i Sursta och utöver dessa tre övriga bebyggda lägenheter. Arealen brukad åker uppgick till 58,3 hektar. Det fanns ingen naturlig ängsmark kvar.


Del av konceptet till det häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900.

Vägen rätades under förra hälften av 1900-talet, men än idag finns den gamla vägbanken kvar.

År 1952 hade vägen mellan Upplands-Väsby och Vallentuna (väg 268) rätats och vid Sursta hade vägen dragits om och rätats ut så att den nya sträckningen hamnade söder om den gamla. Bebyggelseläget för det gamla dragontorpet var obebyggt, liksom platsen där gården bredvid Norrbacka tidigare legat. Norrbacka låg dock kvar och det hade tillkommit enstaka tomter med enbostadshus mellan den gamla och den nya vägen. Norr om Sursta bytomt och norr om vägen låg ett missionshus. 


Gamla Väsbyvägen mellan Sursta och Norrbacka. FotograF: Gun Hillbo 2006.

På Sursta ägor finns idag en rad enbostadshus på avstyckade tomter utmed väg 268. Ned mot ägogränsen i söder har två tomter styckats och bebyggts.

Sursta ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 71.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats