Berga

Berga är centralt beläget i västra delen av socknen mellan Lindö och Sursta. Ägorna sträcker sig i en båge från vägkorsningen mellan Väsbybägen och infarten till Lindö och vidare åt nordost. Bebyggelsen var lokaliserad i sydväst intill vägen. Centralt i ägorna låg en hästhage. Till Berga fanns ingen skog. Den något märkliga ägofiguren kommer sig av att Berga ägor såsom de redovisas vid sekelskiftet 1900 innefattar även Sorma bys gamla ägor som låg i öster mot sjön Sormen.


Karta över Berga idag.

Berga ägor ligger huvudsakligen på 20 meter över havet, men det förekommer även en enstaka högre höjd i västra delen av ägorna på upp till 30 meter över havet.

Namnet är ett kort naturnamn som beskriver omgivningarna kring gården, där det finns förhållandevis mycket berg i dagen. Namnet är troligen mycket gammalt.

På Berga ägor finns ett litet gravfält RAÄ 185:1, men det ligger ganska långt ifrån gårdens bebyggelseläge i norra delen av ägorna. Det finns enstaka stensättningar och en stensträng väster om gårdstomten. Vid infarten till Berga gård finns en väghållningssten RAÄ 453:1

I östra delen av ägorna, på en udde på 15-meterskurvan, finns en fornlämning benämnd Sorma gamla tomt RAÄ 415:1 – den finns dock inte belagd i det historiska kartmaterialet. Sorma var ännu på 1500-talet bebyggt och bebott. Sorma brukades som en utjord till Berga, avhystes i slutet av 1500-talet och Sorma gamla ägor inkorporerades därefter i Berga ägor.

År 1635 (A10:60-61) bestod Berga av en självägd ensamgård värderad till 18 öresland, dvs 2 ¼ markland. Det årliga utsädet uppgick till drygt 19 tunnor och den årliga höskörden låg kring drygt 100 lass hö. Relationen mellan åker och äng var 1:5 vilket innebär att animalieproduktion och boskapsskötsel var mycket betydelsefullt för försörjningen i Berga. 


Del av karta A10:60-61 från 1635.

Till Berga fanns redan på 1630-talet ett torp med egen åker som dock inte är namngivet i den geometriska jordeboken.

Det finns inga skifteskartor över Berga.

Av konceptet till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 framgår att Berga fortfarande bestod av en gård som låg kvar på den ursprungliga gårdstomten. Annan bebyggelse i form av enstaka bostadshus hade etablerats norr om vägen – bland annat mot ägogränsen mot Grana längst i väster där Gustavsberg ligger - och intill vägen upp mot Lindö låg ett skolhus. Berga brukade 46,4 hektar åker eller annan odlad jord. Ingen naturlig äng fanns kvar till gården.


Del av konceptet till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900.

På 1950-talet hade vägen dragits om och Berga gård hade hamnat norr om Väsbyvägen. Vid Gustavsberg i den västligaste delen av Berga ägor fanns två bostadshus. Till Gustavsberg fanns även ekonomibyggnader. I övrigt hade inga avstyckningar gjorts. Flera förfrågningar om avstyckningar av tomter i olika lägen avslogs år 1957. 


Mötesdeltagare samlade utanför Berga skola i Vallentuna. Kan vara missionsmöte eller Blå bandet. Fotograf: Okänd ca 1905. 

Ett tomtområde med ett tiotal tomter har styckats av under senare delen av 1900-talet i västra delen av Berga.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats