Därför river kommunen gamla hus
Då och då höjs nyfikna röster runt nergångna hus runt om i Vallentuna, hus som ägs av kommunen. Varför plockas de ner? Går det inte göra någonting av dem i stället för att riva? Här berättar Roger Lindström, chef för teknik- och fastighetsförvaltningen på Vallentuna kommun, om anledningen till att beslut fattas som de gör.
Varför rivs gamla hus istället för att renoveras? Det är en ständigt återkommande fråga. Det enkla svaret är när det inte längre är ekonomiskt försvarbart att renovera och möjliggöra en försäljning genom avstyckning och fastighetsbildande.
– När det kostar alldeles för mycket pengar bör man överväga att riva byggnaden istället för att låta den stå och förfalla. Kommunen vill i många fall behålla marken för kommande behov av kommunal service och då är försäljning inte ett alternativ, berättar Roger Lindström.
Inte bara renoveringskostnader
Hur många byggnader handlar det då om som kommer rivas under de kommande åren? För närvarande finns det beslut om att gå vidare med rivning av fyra stycken.
Det är inte bara renoveringskostnader som uppstår om ett hus ska behållas. För att möjliggöra en försäljning behöver tomten som byggnaden står på, oftast del av en stor så kallad stamfastighet, styckas av via Lantmäteriet. För att en avstyckning ska vara möjlig kan utredningar behöva göras som till exempel sådana som rör arkeologi och fornminnen.
– Om ändamålet med huset är boende behöver en egen fastighet tillgång till vatten och avlopp, samt sophämtning, vilket kräver stora investeringar i ledningar och väg. De samlade kostnaderna behöver då inrymmas i ett kommande försäljningsvärde.
Fastigheter om 160 000 kvadratmeter
Redan idag har Vallentuna ett stort bestånd av hus och byggnader som kräver löpande underhåll, vilket inkluderar renoveringar. Kommunens behov av skolor och verksamhetslokaler tillhandahålls huvudsakligen av ägda fastigheter om totalt cirka 160 000 kvadratmeter.
En fråga som dyker upp ibland är varför kommunen inte K-märker hus och byggnader, kanske som en del i en bevarandeprocess. Här kan det vara på sin plats att berätta att K-märkning är ett informellt samlingsbegrepp som ibland används om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, det är alltså inget formellt juridiskt skydd i sig. Däremot har byggnadsminnen ett formellt juridiskt skydd. Det är Länsstyrelsen i samråd med fastighetsägaren som beslutar om en byggnad eller annan miljö ska skyddas som byggnadsminne. Det är inget som enbart kommunen kan fatta beslut om.
Faktaruta: Här är de hus som ska rivas
Brottby 4:1 (Mejeriet), Gäddarö 1:1 (Gäddarötorpet), Lövsättra 1:1 (Lilla Ladängen) samt Karby 4:1 (Karbytorpet). Samtliga hus i olika stadier av förfall.