Planprocessen

När kommunen tar fram en detaljplan görs det enligt en väl definierad process. Syftet är att säkra insyn för berörda, få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att förankra förslaget. 

Detaljplaneprocessen styrs av plan- och bygglagen (PBL). 

Den vanligaste planprocessen (standardförfarande) beskrivs nedan steg för steg. Vid mer omfattande detaljplaner används ibland ett så kallat utökat förfarande. På Boverkets webbplats kan du läsa mer om planprocessen. 

Planprocessen steg för steg (standardförvarande)

Förstudie

Oftast börjar en planprocess med en idé eller ett behov av att ändra markanvändningen, till exempel att bygga nya bostäder. Idén kan komma från kommunen själv, från enskilda fastighetsägare, medborgare eller byggaktörer. 

I det här skedet undersöker kommunen om förslaget är möjligt att genomföra och om det överensstämmer med den övergripande översiktsplanen. Det görs i en förstudie som sedan presenteras för politikerna.

1. Planuppdrag - ett förslag till detaljplan tas fram

När förstudien har presenterats för politikerna kan de ge startbesked för planarbetet genom ett planuppdrag. 

Nu är det dags att pröva idén mot platsens konkreta förutsättningar. Flera olika frågor utreds i det här skedet, till exempel bullerstörningar, trafik, grundvattenpåverkan och kultur- och naturvärden. I detaljplanen ska kommunen ta hänsyn till både privata och allmänna intressen och balansera dem mot varandra.

I det färdiga förslaget till detaljplan beskrivs sedan hur mark får användas på platsen och hur byggnader ska utformas. Användningen av allmänna anläggningar som gator, torg och parker beskrivs också i förslaget.

2. Samråd - synpunkter på förslaget kan lämnas

När det konkreta förslaget till detaljplan är färdigt är det dags att hämta in synpunkter på förslaget från berörda parter, exempelvis boende i området. Även myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får möjlighet att lämna sina synpunkter. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan. Ibland ordnas samrådsmöten.

Samrådstiden är oftast tre veckor. Under samrådstiden finns förslaget med alla samrådshandlingar att läsa på kommunens webbplats och på biblioteket i Vallentuna Kulturhus. 

Vill du lämna synpunkter på en detaljplan måste du göra det skriftligt under samrådstiden, annars kan du förlora rätten att i ett senare skede överklaga kommunens beslut.

De skriftliga synpunkterna som kommer in under samrådstiden sammanställs sedan samrådsredogörelse där alla frågor och förslag besvaras och beaktas.

3. Granskning - förslaget till detaljplan justeras 

När samrådstiden är över arbetas synpunkter och förslag in i detaljplanen. Ibland innebär bearbetningarna efter samrådet stora ändringar och ibland mindre justeringar. 

När ett reviderat förslag till detaljplan finns färdigt beslutar politikerna att ställa ut planförslaget på granskning. 

Under granskningstiden finns ännu ett tillfälle att lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Det är viktigt att komma ihåg att arbetet med planen nu har gått ganska långt. I det här skede finns det oftast bara möjlighet att göra mindre justeringar av planförslaget. 

När granskningstiden är över sammanställs de skriftliga synpunkterna och kommenteras i ett så kallat granskningsutlåtande.

4. Detaljplanen antas

Efter granskningsskedet presenteras detaljplanen en sista gång för politikerna. Om politikerna är nöjda med detaljplanen så antas den nu. 

När beslutet att anta detaljplanen har fattats publiceras beslutet på kommunens anslagstavla och webbplats, ibland också i tidningen.

Efter publicering inleds en tre veckors prövotid. Under dessa tre veckor har de sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter och inte anser sig fått dem beaktade möjlighet att överklaga. Då inleds en överklagandeprocessen som leder till att detaljplanen antingen vinner laga kraft eller upphävs.

5. Detaljplanen vinner laga kraft

Om ingen överklagar detaljplanen så vinner den automatiskt laga kraft efter att prövotiden avslutats. Laga kraft innebär att beslutet inte längre kan överklagas.

Vem har rätt att överklaga?

Den som är missnöjd med beslutet att anta detaljplanen kan överklaga den inom tre veckor efter att den har antagits.  

För att ha rätt att överklaga så ska man vara berörd av förslaget och senast under granskningstiden ha framfört skriftliga synpunkter som inte tillgodosetts.

Mark- och miljödomstolen prövar om:

  • den som överklagat har rätt att klaga,
  • om planen har hanterats på rätt sätt,
  • själva sakfrågan.

 

 

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats