Gällande detaljplaner

En detaljplan reglerar hur mark och vatten ska användas och bebyggas inom ett område. I Vallentuna kommun finns cirka 200 gällande detaljplaner.

I kartans sökfunktion kan du söka på adress eller fastighetsbeteckning. Om fastigheten ligger inom detaljplanerat område kan du enkelt se vilken detaljplan som gäller för den aktuella fastigheten. 

 Gällande detaljplaner på karta:

Gällande detaljplaner som lista i bokstavsordning

Allehuset D900523

 

Backa B580305

Backa D900608

Backa S870311

Backatomten B731105

Berga B610720

Biblioteket D20091106

Björnbodavägen D990602

Blåbärsvägen D20120521

Brittas backe D20050518

Brollsta golf O930927

Bällsta D901004

Bällsta B550430

Bällsta B581227

Bällsta B590629

Bällsta B600430

Bällsta B620317

Bällsta B630614

Bällsta B711112

Bällsta B711124

Bällsta 134 D20041004

Bällsta 288 D20051024

Bällsta S740321

 

Bällsta S740322

Bällsta, (Heidmark) S840309

Bällstaberg 1 D991020

Bällstaberg 1 D920227

Bällstaberg 1 D961029

Bällstaberg 3 D20060720-2

Bällsta, Björnbodaomr B630314

Bällstaberg 2 D20010720

Bällstaberg 4 D20141023

Bällstalund D980910

Bällsta, Kavallerivägen S820715

Bällsta Wirsens väg D930217-1

Centrala Lindholmen D20010531

Centrum, bostäder D911010

Del av Lovisedalsskolan D20101209

Del av Rickebyhöjd D20181108

 

Del av Tellusomr D20030528

Ekeby S751111

Ekebydalsomr S730725

Ekebydalsområdet S791126

Ekeby gruppboende D950713

Ekeby parhus D921228

Fornminnesvägen D20120413

 

Fågelsångens företagspark D20040719

 Garns-Ekskogen D931004

Garns-Ekskogen D931104

Gillberga B640421

Gröndal D20011227

Gustavslund D20070116

Haga 2 D950621

Haga3 D20131029

Hagaskolan Vallentuna IP D20130530

Hammarbacken bost D910502

Hammarbacken S750304

Karby B610717

Karby B680916

Karby D890119

Karby D900808

Karby D940624-2

Karby S850416

 Karby-Brottby S851220

Karby ind.omr D901011

Karlbergsområdet S690610

Kontorsvillor S880129

Kragsta S780214

Kragsta S790917-0

Kragstadungen förskola D20120510

Kragstalund I S761223

Kragstalund II S801210

Kragstalund III S820602

Kragstalundsleden S790917-1

Kulla_Lindholmen D20100414

Kumla bostäder D20050714

Kumla-Stensta D20180921

Kvarnbadets utvidgn S870717

Källvägen D20110414

Källv-Sommarv S850215

Kårsta, golfbana D2000718

Kårsta Rickeby 1 D20160711

Kårsta-Rickeby del av D890103

Kårsta-Rickeby D890707

Kårsta skola S820406

Lindholmen D970604

Lindholmen D941121-2

Lindholmsv. Smidesv D20080718

Lindholmens torg D940720

Lindö D910711-1

 Lindö golfanl. D990311

 

 Lindönäs D941121-1

Lindö väg D910711-2

Lindöberg D20020717

Lindö Park golf O990303

Lovisedal S741003

Lovisedal S770324

Lugnet S700325

Lugnet, Montessori S820329

Lussinge B711223

Löt D940111

Löt D940927

Löt småindustri D950104

Lövsättra by D890523

Molnbydepån D20141113

Mälsta B631129

Mälsta D920706

Mörby A127

Mörby B670323

Mörby 86 S770308

Mörby B630320-56

 Mörbygård S780606

Mörbyvägen Ö D20060720-1

Mörbytorp B640217

 

Mörbyvägen V D981119

Norra Ormsta S710326

 

Norra Ormsta S730719

Norra Runborg S740816

Norrgården S680117

Nyby D20041203

N Åbyområdet S790426

Ö, C Vallentuna S871124

Okvista delplan I S840904

Okvista delpl II S880916

Okvista ind.omr D900403

Okvista ind.omr D910812

Okvista ind.omr D930217-2

Olhamra D20081104-2

Ö Lindholmen S760721

Ormsta 1 41 A680

Ormsta B541005

 Ormsta 161 S820716

Ormsta B560105

Ormsta B590630

Ormsta B620409

Ormsta 170 D20070629

 Ö Ormsta S791112

Ormsta Hage S730711

Ormsta Rimitomten D20061207

Ö Ormsta S781115-1

Ö Ormsta S861209

Ö Ormsta S781115-2

Ö Ormsta S870518

Ö Ormsta S871103

Polishuset mm S710507

Prästgården B500909

Prästgården B520814

Prästgården B521106-31

Rickeby S780927

Rickeby B640930

Rickeby B681127

Rickeby B870511

 Rickeby S720809

Rickeby S761116

Rickebyhöjd B570424

Rosendals ind.omr D910329-2

Rosendalsomr S740923

Rosengården S680312

 

Rosengården Ö S690522

Rosengården N S701106

Rosenkälla golfbana D20090616

Roslagsbanans dubbelspår

Skoga D20091003

 

Skördevägen D20101111

 

Snapptuna B640923

Snapptuna B691003

Snapptuna D910329-1

Snapptuna D940624-1

Solgårdsgärde S861203

SÖ Lindholmen S730904

 

SÖ Lindholmen S781214

Stendösv. Vårdboende D20010118

Stora Mällösa A929

Stora Mällösa A930

Stångberga D970111

Sundby B701106

Svedjevägen D890405

Säby-Uthamra D991203

Söböringe B540206

S. Kragstalund D20010620

Södra Ormsta S750613

Sörgården S701109

Tegelbruket D20081223

Teknikhus_Roslagsbanan_Kragstalund D20160219

Tingvalla D20130718

Tingvalla S870527

Tomtindelningar

Trekanten mm S700409

 TD20060429

 

TD20080717

TD950316

Ubby A789

Upprätta-Lingsberg B570513

Upprätta_Lingsberg D20110929

Uthamra D910222

Uthamra D20000520

Uthamra 2 D970718

Uthamravägen D20051129

Uthamra strand D20060412

Vallbostrand D20020507

Vallbostrand D940406

Vallentuna C S800905

Vallentuna centrum D20120829

 

Vallentuna Centrum S860926

Vallentuna C NV D881012

Vallentuna-Ekeby D891109

Vallentuna golf O890614

Vallentuna kyrka S840320

Vallentuna kyrka S871125

Vallentuna-Mörby D900510

Vallentuna trafikplats D20081104-1

Vallentuna Våtmarkspark D20120913

Vargmötet

 

V Lindholmen S770609

 

V Lindholmen S770616

Västanberga D990204

Västanberga S870408

Västra Bällsta D20021220

 

Västra Manhemsvägen D20170114

 

Åbyholm A133

B630320-57

Åbyängar-etapp1 D20140603

Åbygläntan D20140724

 

 Åby, Rickeby S751006

Åby, Rickeby S760518

 

 Åby, brandstation S770325

 

Åby 100 S770428

 

Åby, Rickeby S771021

 

 Åby inustriomr S810904

 

Åby, Rickeby S811202

 

 

 

Vanliga frågor och svar

Vad är en detaljplan?

En detaljplan är ett juridiskt dokument som anger vad, var och hur man får bygga och vad man får använda fastigheterna inom planområdet till. 

Detaljplanerna regleras av plan- och bygglagen (PBL) och utgör underlag för bland annat bygglov. Detaljplaner tas fram av kommunen i samråd med fastighetsägare och andra berörda.

Vad är en översiktsplan?

Översiktsplanen är kommunens övergripande dokument för fysisk planering. Den visar hur kommunens mark- och vattenområden ska användas.

Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan, som ska omfatta hela kommunens yta. 

Vad är ett planbesked?

Om du planerar att genomföra något som förutsätter att en detaljplan antas, ändras eller upphävs kan du lämna in en begäran om planbesked till kommunen.

Begäran om planbesked ska vara skriftlig. Den ska innehålla en beskrivning av vad du vill göra och en karta som visar det område som berörs. Om du vill bygga något ska din begäran också innehålla en beskrivning av byggnadens karaktär och ungefärliga omfattning.

Kommunen ger dig ett planbesked inom fyra månader från att en komplett begäran har kommit in, om inte du och kommunen kommit överens om annat.

Av planbeskedet framgår det om kommunen avser att inleda ett planläggningsarbete eller inte.

Vad kostar ett planbesked?

Kommunen tar ut en avgift för hantering av planbesked. Avgiften ska täcka kommunens självkostnader för handläggning och sker genom tidsersättning.

Hur mycket ett planbesked kostar varierar från fall till fall dock minst 1 milliprisbasbelopp som för närvarande är 4480 kr. Normalt behöver flera kompetenser involveras i handläggningen. Tidsersättningen regleras i kommunens taxa för verksamhet enligt Plan- och bygglagen.

Hur kan jag påverka en översiktsplan eller en detaljplan?

Arbetet med att ta fram översiktsplaner och detaljplaner är en demokratisk process som regleras av plan- och bygglagen. Kommunens planarbete ska väga samman allmänna och enskilda intressen för att nå en bra helhetslösning.  

Alla berörda har möjlighet till inflytande

Alla berörda ska få en möjlighet till inflytande och att ge synpunkter på en plans utformning och genomförande. De som är räknas som berörda av en planprocess brukar vara fastighetsägare och boende inom planområdet och i anslutning till planområdet. Utöver privatpersoner får även länsstyrelsen, statliga myndigheter och andra organisationer och sammanslutningar vara med och komma med synpunkter.

Tyck till så tidigt som möjligt

En möjlighet att påverka och komma med synpunkter finns både under samråd och under granskningstiden. Ju tidigare man tycker till om en plan desto större möjlighet finns det för kommunen att bearbeta planen enligt den ökade kunskap som har tillkommit. Ju längre arbetet fortskrider desto mer låst blir planförslaget.

Skicka in synpunkter skriftligt

Det går bra att höra av sig till respektive planhandläggare och diskutera förslaget till en detaljplan. Men om man vill ha en möjlighet att i ett senare skede överklaga kommunens beslut om antagande måste synpunkterna skickas in skriftligen under samråd eller granskningsskedet. De skriftliga synpunkterna som har inkommit sammanställs i en samrådsredogörelse respektive i ett utlåtande där frågor och förslag besvaras och beaktas.

Det är alltid bra att komma med egna idéer och förslag på hur ett område ska planeras om man inte håller med detaljplanens förslag. På så sätt blir de lättare för planhandläggarna att förstå och beakta synpunkterna, och om möjligt anpassa planen därefter.

Vid överklagan

Kommunens antagandebeslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. Därefter finns en möjlighet att överklaga deras beslut till mark- och miljödomstolen, och eventuellt vidare till mark- och miljööverdomstolen och sedan till högsta domstolen. Rätt att överklaga har de som är berörda av planen och som under samråds- eller granskningstiden har lämnat in skriftliga synpunkter, vilka inte har blivit tillgodosedda i planförslaget.

Läs mer om planprocessen

Hur bekostas samhällsbyggnadsprojekt?

När nya stadsdelar växer fram eller gamla förändras innebär det både värdeökningar på marken men även kostnader, bland annat investeringar i nya vägar, va-ledningar, dagvattenanläggningar och arbetstid för kommunanställda. Merparten av kostnaderna betalas inte av skattebetalarna utan av de som äger mark inom projektet.

I nybyggda områden finansieras både planarbetet och utbyggnad av allmän plats av byggaktörer.  För områden som ligger inom tätorter där Roslagsbanan har en hållplats tas även ut s.k. medfinansieringsersättning från byggaktörerna. 

Inom förnyelseprojekt, exempelvis när förtätning sker av ett tidigare fritidshusområde, betalar privata markägare s.k. gatukostnadsersättning för att täcka kommunens kostnader att iordningställa allmän plats. Framtagandet av detaljplanen bekostas genom att fastighetsägarna får betala en planavgift i samband med bygglovet.

Kostnader för vatten och avlopp finansieras genom en anläggningsavgift till Roslagsvatten.

Utbyggnad av annan infrastruktur som exempelvis el och bredband sker av privata bolag, ofta i samarbete med kommunens entreprenad. Anslutning och kostnader för dessa regleras direkt med respektive infrastrukturhavare.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats