Nya bygglovsregler från 1 december

Snart har byggherrar och fastighetsägare nya bygglovsregler att ta hänsyn till. Förändringarna börjar gälla den första december 2025, och kommer bland annat innebära slopad anmälningsplikt för friggebodar och attefallshus samt förändringar för byggnader närmare tomtgräns än 4,5 meter mot allmän väg.

När nionde kapitlet i plan- och bygglagen nu görs om händer det en hel del med bygglovsreglerna. Men varför behövs ett nytt regelverk?

– Det är främst tre anledningar. Det kan vara komplicerat för enskilda människor att förstå lagen och hur den fungerar, den nya regelverket är tänkt att frigöra tid för handläggning av mer komplicerade ärenden och det ska ge en mer flexibel och effektiv byggprocess, säger Jonas Norberg, bygglovshandläggare på Vallentuna kommun.

Större flexibilitet

Här är några av de förändringar som det nya bygglovsreglerna bjuder på. Exempelvis tas anmälningsplikten för komplementbyggnader, komplementbostadshus och tillbyggnader bort. Större flexibilitet att använda och fördela de lovfria åtgärderna ges, och större tillbyggnad inom och utom detaljplan är också inkluderat.

Lovfria tillbyggnader får nu genomföras samtidigt som nybyggnation av en- eller tvåbostadshus. Kommunen kan därtill ge godkännande till placering av byggnader närmare tomtgräns än 4,5 meter mot allmän väg.

– De nya reglerna innebär att byggnationer kan startas omedelbart utan krav på kommunalt godkännande och avgifter, berättar Jonas Norberg.

Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus även om det strider mot detaljplanen.

Högre mur kräver bygglov

När det kommer till höjd över marken finns flera nya förändringar. Mur som är högre än 1,2 meter kräver bygglov, tidigare fanns det ingen höjd preciserad. Det krävs marklov inom detaljplan för att schakta eller fylla upp mer än 0,5 meter, och även här saknades det ett höjdvärde tidigare.

– Fasadändring på en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader kräver inte bygglov. Lov kommer dock att krävas på övriga byggnader om ändringen sker på fasad eller tak som vetter mot allmän plats. Kravet på planenligt utgångsläge avskaffas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut, och bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus även om det strider mot detaljplanen, säger Jonas Norberg.

Fler konflikter

Det finns dock tillfällen då bygglovsbefrielse inte gäller. Det är när byggnader omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan eller områdesbestämmelser, 8:13-område. Det kan gälla en byggnad som är belägen inom riksintresseområde, till exempel kulturmiljö eller landskapsbildskydd. 8:13-område betyder mer i detalj 8 kap. 13 § i plan- och bygglagen, och detta innebär att en byggnad som är särskilt värdefull från ett historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas.

Vilka konsekvenser kommer detta i förlängningen då att få för Vallentunas invånare? En del. Regeländringarna bedöms öka behovet av rådgivning då fler kommer fråga om deras åtgärd kräver bygglov eller inte. Antalet tillsynsärenden kommer förmodligen att öka, bland annat för att fastighetsägare missförstår kriterierna. Även antalet konflikter mellan grannar bedöms öka.

– Handläggare vid landet kommuner kommer inte att kunna svara på om enskilda fastighetsägares åtgärder är bygglovsbefriade. Var och en behöver därför inhämta kunskap från exempelvis Boverkets webbplats för att säkerställa att man uppfyller kriterierna, berättar Jonas Norberg.