Så här sköter vi Vallentuna våtmarkspark i sommar
För ett år sedan invigdes våtmarksparken vid Vallentunasjöns strand. Parken är uppskattad, och ibland väcker den också frågor. Alexandra Johannson och Dan Winnansson, kommunekolog respektive parkingenjör vid Vallentuna kommun, besvarar några av dem här.
Tiden behöver ha sin gång. Det säger Alexandra Johannson som svar på varför en del av ytorna i våtmarksparken kan uppfattas som lite ovårdade just nu.
– Gräsytorna behöver minst tre år på sig för att övergå i ängsmark.
Hon är berättar att det finns olika syn på det som vissa pratar om som ogräs. Ett annat namn på växtligheten är nyttoblommor. Maskrosor är ett exempel.
– Maskrosorna kommer tidigt på året och är viktig mat för humlor och bin. Det som ibland kallas ogräs har ett gott syfte för insekter och den biologiska mångfalden.
Om någon anser att våtmarksparken borde ansas så kommer det att ske. Fast då skäras, snarare än klippas. Detta görs efter blomning och frösättning, som lite beroende på väder och vind infaller någon gång mellan 15 juli och 15 augusti. Det skurna gräset och nyttoblommorna får ligga kvar en vecka så de hinner fröa av sig, sedan tas de bort.
– Gräset och blommor forslas bort eftersom det är näringsrikt. Ängsmark ska vara näringsfattig för att bli bäst.
Våtmarksparken består även av så kallat bruksgräs. Vanliga gräsmattor som lämpar sig för till exempel picknick. Detta gräs klipps kontinuerligt.
Dan Winnansson berättar att nytt för i år är de tre kossorna som kommer beta loss i våtmarksparken. De kommer klöva runt där till i slutet av juni, som naturliga gräsklippare. Lite avhängt tillgången till mat, en regnig sommar blir det betydligt mer gräs än en snustorr, kan kossorna eventuellt få sällskap av får.
– Sedan kommer vassen nere vid sjön att klippas. Det kommer ske någon gång mellan 14 juli och 17 augusti, och göras via amfibiebåt. Syftet? En fri siktlinje mot vattnet, men även ta bort den näring som vassen innebär för Vallentunasjön. Samt underlätta för fiskarna att leka, fortplanta sig, nästa vår.
Faktaruta:
Väldigt mycket frö produceras även på de plantor som till synes är i full blom vid slåttern. När de slås av och torkar eftermognar fröna snabbt och hinner mogna och dråsa av innan gräset körs bort. Därför är det inget problem att slå en äng när den står i full blom. Det viktigaste är dessutom inte hur mycket frö som produceras, utan att så mycket frö som möjligt får rätt förutsättningar för att gro och växa upp till nya plantor. Det får vi till när vi utför slåtter under den period vi valt.