Vedeldning

Det kan vara mysigt med en brasa i eldstaden under kylslagna vinterkvällar, och visst är det praktiskt att kunna värma huset med ved. Med hänsyn till miljön och grannar som kan störas av rök finns det regler för hur man får elda med ved.

Utsläppen från eldning kan också leda till problem med andningsvägarna, hjärt- och kärlsystemet och ge upphov till cancer. Särskilt känsliga är barn och äldre samt astmatiker och människor som lider av andra typer av luftrörs- och andningsbesvär.

Före köp av eldstad

Se till att du väljer en miljögodkänd eldstad, även kallad typgodkänd, som är testad och uppfyller utsläppskrav i Boverkets byggregler. En eldstad med hög verkningsgrad kan ge lägre utsläpp eftersom det går åt mindre mängd ved för att få samma mängd värme som med en eldstad med lägre verkningsgrad.

Innan du kan installera en eldstad måste du lämna in en anmälan till bygglovsavdelningen. När du fått startbesked kan du påbörja din installation av eldstad. Tänk på att även prata med dina grannar om dina planer på att installera en eldstad.

Se också nedan "Så ofta får du elda".

Så ofta får du elda

Du som bor i detaljplanelagt område eller sammanhållen bebyggelse och har en eldstad som saknar ackumulatortank, får bara trivselelda. Med trivseleldning menas att du har en annan huvudsaklig uppvärmning och normalt inte eldar mer än två gånger i veckan under högst fyra timmar per tillfälle.

Om du bor utanför detaljplan eller sammanhållen bebyggelse, eller om din eldstad är kopplad till en ackumulatortank, finns ingen begränsning om trivseleldning. Om din eldning orsakar störning för grannar kan Bygg- och miljötillsynsnämnden ändå besluta om begränsning av eldningen.

Så eldar du rätt

  • Undvika att elda när det är t.ex. vindstilla, dimma eller låga moln, då är det risk att röken stannar kvar i bostadsområdet. Det är du som eldar som ansvarar för att utsläppet av luftföroreningar blir så litet som möjligt.

  • Elda endast med bränsle som eldstaden är avsedd för. Saknas sådan anvisning får bränslet endast bestå av rent trä som inte är förorenat. Behandlat virke eller sopor får inte eldas. Undvik att elda tidningar, använd hellre braständare eller finhuggen ved för att starta brasan.

  • Se till att snabbt få fyr och få ordentlig luftinblandning, då minskar mängden rök och skadliga partiklar.

  • Elda aldrig mer än 2-3 kg ved per timme i din eldstad och inte längre än 3-4 timmar. En eldstad med tillhörande rökkanal är inte gjorda för att klara mer än tre kilo ved per timme. Använder du för mycket ved och eldar under för lång tid finns risken att det blir alldeles för varmt i skorstenen. Låt även eldstaden vila lika länge som du eldat innan du börjar elda igen.

  • Elda med god lufttillförsel och tillräckligt drag i skorstenen. Håll tillufts- och rökgasspjäll öppna för att få bästa möjliga förbränning. Vid otillräcklig lufttillförsel uppstår så kallad pyreldning med stora utsläpp av föroreningar.

  • Kontrollera röken. Du eldar rätt om röken är nästan osynlig vid varm väderlek eller vitaktig vid kallt väder. Röken ska inte vara gul eller svart.

Så här hanterar du veden

  • Veden ska vara riktigt torr och i lagom stora bitar. Veden bör torkas i minst ett halvår och förvaras luftad under tak för att ge bästa resultat. Alltför torr ved brinner för snabbt och kan orsaka för höga temperaturer i skorsten och hinner inte heller delge värmen lika bra till rummet. Om veden är för fuktig går det åt energi för att koka bort vattnet och mindre värme går till rummet. Fuktig ved ger en dålig förbränning med sot och tjära som fastnar på skorstensväggarna som sedan kan antända och starta en soteld. Dålig förbränning ger även större utsläpp av partiklar, försämrar miljön och kan också störa grannar.

  • Förvaras veden utomhus bör den tas in en ett tag (ca 1-2 veckor) innan brasan ska tändas, så att den hinner torka.

  • Om du köper din ved från en stormarknad så är i regel veden tillräckligt torr för att användas direkt.

Elda med en lagom rökgastemperatur

  • Bästa hjälpmedlet att veta om du eldar rätt är att skaffa en rökgastermometer. Med den kan du kontrollera att rökgastemperaturen inte överstiger den deklarerade temperaturklassen för din skorsten.

  • En lagom rökgastemperatur är ca 300-350 grader för en genomsnittlig eldstad. De flesta stålrörsskorstenar är godkända för en maximal rökgastemperatur på 450 °C.

  • En hög rökgastemperatur betyder att du eldar för snabbt och hårt och utsätter skorstenen för belastningar.

  • En låg rökgastemperatur visar på att du pyreldar, elden får inte tillräckligt med syre eller så går det åt för mycket energi till att koka bort vatten från den fuktiga veden. Pyreldning leder till tjära som kan orsaka soteld.

Tänk på dina grannar

Vedeldning i eldstäder i tättbebyggda områden, eller där husen är placerade i kuperad miljö, leder ofta till att de omkringboende besväras. Röken från vedeldning innehåller partiklar, sot och andra ämnen som kan bli så störande att det får en negativ inverkan på människors hälsa. Speciellt svårt är det för personer med luftvägsproblem, astma och allergi som drabbas och i värsta fall kan röken medföra att de inte kan vistas i sina hem när grannarna eldar.

Elda bara när vädret tillåter, det vill säga när röken snabbt kan stiga uppåt och spridas. Beroende på hur du eldar, husets läge i förhållande till grannar och vad du har för eldstad varierar risken för störning. Vid vissa väderförhållanden kan röken bli särskilt störande, t ex när det är vindstilla eller när vindriktningen är olämplig i förhållande till andra bostäder. Det är alltid du som eldar som är ansvarig för att röken inte orsakar olägenheter för människors hälsa.

Om du störs av grannes eldstad

Om du blir störd av grannens vedeldning bör du i första hand ta kontakt med den som eldar. Får du inte gehör för dina synpunkter kan du skicka in ett klagomål till miljöavdelningen. Vi utreder om störningen är så omfattande att det är, eller finns risk för, olägenhet. Vi kan därefter ställa krav på begränsning eller förbud mot eldning. Exempel på begränsning kan vara att eldning endast får ske med hänsyn till tid och/eller väderlek.

Att utreda klagomål är en process som tar mycket tid. Bedömer miljöavdelningen att vedeldningen är en olägenhet kan ägaren av eldstaden få bekosta miljöavdelningens utredningstid.

Tänk på att om du lämnar in klagomål blir det en allmän handling eftersom kommunen är en myndighet. Det är svårt att utreda klagomål som inkommer anonymt.

Sotning

Vill du ha information kring sotning av eldstäder? Ta då kontakt med Storstockholms brandförsvar eller besök deras hemsida. Där finns bland annat information om sotningsintervall m.m. Länkar till Storstockholm brandförsvar och Vallentuna kommuns sida för sotning hittar du nedan.

 

Självservice och föreskrifter

Här hittar du länkar till Vallentunas lokala hälsoföreskrifter samt en blankett om du vill framföra ett klagomål om du störs av eldning.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats