Parken vid Hövdingavägen

Fornminnesvägen, Hövdingavägen och Vikingavägen är gatunamn som berättar om Vallentunas rika förhistoria.

I centrala Vallentuna, i anslutning till dessa gator, finns ett gravfält med lämningar främst från äldre och mellersta järnåldern.

Om projektet

Vallentuna kommun har 2011 genom Kulturförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen ansökt om bidrag för restaurering, vårdåtgärder och informationsinsatser för detta gravfält.

Länsstyrelsen beviljade ansökan om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer med motiveringen att området ligger centralt i Vallentuna och passeras av många människor eftersom det går en gång- och cykelväg genom området.

Områdets kulturhistoriska värde och dess tillgänglighet motiverar ett bidrag till att informera om fornlämningarna och platsens historia.

Skogsåtgärder och informationsinsatser

Under sensommaren 2011 utfördes skogsåtgärder i området.

Fornlämningarna frilades, så att de är synliga precis så som de var förr i tiden när marken hölls öppen med betande boskap.

De delar av gravfältet som finns kvar idag innehåller cirka 30 fornlämningar, men tidigare var gravfältet mycket större. Man räknar med att gravfältet innefattade bortåt 100 gravar från yngre bronsålder till vikingatid.

Lars Andersson på Stockholms läns museum har tagit fram en sammanfattande kulturhistorisk beskrivning av platsen. Tanken är att vi ska belysa Vallentunas rika förhistoria utifrån en specifik plats och sätta den i ett större sammanhang. Rapporten kommer att användas som underlag i det fortsatta arbetet med informationsinsatser i området.

Ladda ner rapporten från Stockholms läns museum.

Parken som grön lunga

Den södra delen av parken har tidigare varit trädgård till de hus som stod på platsen innan förskolan Videgården byggdes. Där finns många spår från trädgårdarna, bland annat fruktträd, syrener och perenner som fortfarande växer på platsen.

I parken växer arten Blåsippa, Hepatica nobilis. Den är fridlyst.

Parken är en fin grön lunga som inbjuder både barngrupper och andra som vill strosa i parken eller nyfiket närma sig gravhögarna.

Våren 2012 sattes parkbänkar och annan parkutrustning ut. Eftersom parken är ett fornlämningsområde ägde detta rum i samråd med Länsstyrelsen.

Tidigare utgrävningar

1980 grävde man ut en stor hög som låg i den södra delen av det ursprungliga gravfältet, som hörde till Rickeby. Graven daterades till 600-talet och den innehöll resterna av en man som var av betydande ställning.
Mannen hade begravts iförd hjälm och rustning. Tillsammans med mannen fanns även häst, fyra hundar samt jaktfalkar.

Man fann även delar i brons som hade hört till hästens remtygsbeslag. De var vackert ornamenterade med djurmotiv. Djuren hade röda ögon av planslipade almandingranater. Man fann också resterna från en tärning som var ristad med runor som bildar namnet HaukR.

Boktips! Lars Sjösvärd har skrivit boken "HaukR - en rinker från Vallentuna",    som handlar om just denna arkeologiska utgrävning och fynden man gjorde.

Rickeby i Vallentuna hade under 600-talet ett strategiskt läge invid Vallentunasjön med viktiga vattenleder. Fynden i graven, som påminner mycket om båtgravarna i Vendel och Valsgärde i Uppland, visar att platsen på den tiden hade hög social ställning.

Parken som klassrum

Avsikten är också att detta projekt kan användas för undervisning i skolorna, genom Skapande Skola-projektet.

För mer information om Skapande Skola, hänvisas till Kulturrådets hemsida.

Att använda sig av utemiljön i undervisningen har många fördelar eftersom eleverna kan ta till sig kunskap med flera sinnen och befästa kunskaperna på ett djupare plan.

Miljön sätter igång fantasin

Vem var hövdingen i den stora gravhögen? Hur såg det egentligen ut när Vallentunasjöns strand nådde ända fram till Videgårdens förskola? Och vad användes egentligen den där märkliga skålgropsstenen till, var det så att älvorna malde sitt mjöl där så som sägnen säger?

Kulturarvet värnas, vårdas och visas

Genom att arbeta med de statliga stöd som tilldelas för att lyfta fram våra kulturmiljöer kan vi vårda och informera om det kulturarv vårt moderna Vallentuna vilar på.

 
Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats