Bekämpning av jätteloka

Jättelokan, även kallad jättebjörnloka eller endast björnloka, är en främmande växtart som sprider sig lätt och slår ut annan växtlighet.

Jättelokans växtsaft kan ge brännskador och återkommande eksem på djurs och människors hud i kombination med solljus. Barn är speciellt utsatta.

Om du har jätteloka på din tomt är du skyldig att bekämpa den. Bekämpningen bör göras flera gånger per år och upprepas under flera års tid.

Vem ansvarar för bekämpning av jätteloka?

Bekämpning av jätteloka ska skötas av den som äger eller sköter marken. 

• Vallentuna kommun ansvarar för bekämpning på kommunal mark.
• Trafikverket ansvarar för bekämpning på mark vid Trafikverkets vägområde.
• Privata fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ansvarar för bekämpning på egen mark.
• Delägare i samfällighet ansvarar för bekämpning på mark som ägs gemensamt av samfälligheten.

Hur bekämpar jag jätteloka?

Var mycket försiktig om du tar bort och bekämpar jätteloka. Använd skyddskläder och glasögon. Bekämpa arten metodiskt genom att ta bort fröställningar kontinuerligt under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Det är viktigt att se till att fröställningarna inte lämnas kvar. Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong. Det går också att kväva växten genom att täcka marken på våren.

Vad gör jag med avfallet?

Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare. OBS lägg det inte i trädgårdsavfallet! Om du har rensat bort en mindre mängd jätteloka på din tomt går det bra att slänga det i kärlet för hushållsavfall. Tänk på att förpacka det väl så att risken för spridning av frön minimeras. Större mängder jätteloka, eller andra invasiva arter, kan du slänga på Hagby ÅVC i en särskild container för invasiva växter. På andra återvinningscentraler kan du lämna växtmaterialet för förbränning.

Så här känner du igen jättelokan

Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) blommar i juli–augusti och har vita blommor som kan bli upp till 0,5 meter i diameter. Den påminner svagt om hundkex men kan bli mellan 2-4 meter hög, med en stjälk på uppemot 10 centimeter i diameter. Bladen kan bli upp till en meter breda. Den tränger ut annan växtlighet genom sina höga och täta bestånd.

Jättelokan växer framförallt i fuktiga miljöer och påträffas ofta vid bäckar, i kärr och på stränder. Men den kan även växa på torrare platser såsom i vägkanter, på industritomter, i banvallar och på avstjälpningsplatser.

Kommunens bekämpningsmetoder

Kommunen använder inte några kemiska bekämpningsmedel vid bekämpning av jättebjörnloka. Vi utför endast mekanisk bekämpning. Mekanisk bekämpning innebär att vi hugger av de ovanjordiska delarna av växten. Detta utför vi flera gånger under säsongen för att trötta ut växten. Första bekämpningen sker i april/maj har lokorna hunnit växa upp men ännu inte blivit så stora vilket gör arbetet lättare. Ju större plantan är desto kraftigare är stammen och roten. Detta är ett arbete som måste utföras under flera år. Efter att plantorna slagits så samlas alla växtdelar upp. Växtdelar får inte lämnas kvar på platsen. Efter uppsamlingen transporteras jättebjörnlokorna väl förslutna i påsar till Hagby återvinningscentral.

Fårbete mot jättebjörnlokan

Kommunen testar en ny bekämpningsmetod mot jättebjörnlokor under sommaren 2020, genom fårbete med gotlandsfår. Det är en metod som använts i andra kommuner, till exempel i Jönköping kommun med bra resultat. Det blir första gången det testas i Vallentuna kommun.

Får som används till bekämpning av jättebjörnlokor bör ha pigmentering i huden för att undvika risk för hudskador hos fåren.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats