Missfärgat vatten

Orangebrun färg i diket och oljeaktig hinna? Vad är det för något? Är det ett utsläpp?

Det är vanligen en fråga om ett olyckligt naturfenomen som är negativt för vattenmiljön och för fisk, men ofarligt för människor. Det beror på sura ämnen och metaller som läcker ut från lerjordar. Bakterier som finns naturligt i vår miljö växer till på grund av höga halter av järn och mangan. Bakterierna kan bilda rostfärgat sediment på botten av diken och vattendrag, och orsaka en blåaktig hinna på vattenytan som påminner om olja.

Sedimentet och hinnan på vattenytan är inte farligt.

Sura jordar

I Vallentuna finns områden med potentiellt sur sulfatjord. De bildades på syrefria havsbottnar efter istiden. Ibland uppstår ett olyckligt naturfenomen som påverkar vattendragen negativt.

När marken dikats blir den torrare och syre tränger ner i marken. Då oxiderar järnet och svavlet i jorden. Perioder av torka kan förvärra problemet.

Vid höga vattenflöden, till exempel efter kraftiga eller ihållande regn, kan olika metaller läcka ut från den sura sulfatjorden och pH-värdet i vattendrag kan sjunka till mycket låga nivåer, så kallade surstötar. Det påverkar miljön i vattendragen negativt och är skadligt för fisk och andra vattenlevande organismer.

Ofarliga järnbakterier

Färgen orsakas av järnbakterier som växer till i järnhaltigt vatten. När järnbakterien oxiderar järnet i vattnet uppstår röd- eller orangebrunt sediment. Du kan hitta spåren av järnbakterier i strömmande diken, vid kanterna av järnhaltig fyllningsjord och i vattenpölar.

På vattenytan kan du eventuellt också se en oljeaktig hinna, det vill säga det kan se ut som om olja runnit ut i diket. Löst järn och mangan kan orsaka en blåaktig hinna på vattenytan som påminner om olja.

Du kan själv lätt ta reda på om det är olja eller järnbakterier som orsakar de oljeaktiga hinnan i diket, genom att dra till exempel med en kvist ett spår i vattnet. Om där finns olja sluter sig hinnan omedelbart till en jämn spegel. Järnföreningen i sin tur splittras sönder på ytan.

Sedimentet är ofta rostfärgat rött eller orangebrunt och det ser obehagligt ut, men det är ofarligt för de övriga organismerna och miljön. Sedimentet kan även lukta gyttja eller svavelväte eftersom det förutom järnbakterier kan förekomma svavelbakterier i vattnet.

Vad kan man göra?

Den går inte att göra mycket i själva vattnet som påverkats. Möjliga åtgärder handlar om att förebygga problemen i marken.

Strukturkalkning används främst för att förbättra och stabilisera markstrukturen på lerjordar och minska läckage av fosfor från jordbruksmark till vatten. Strukturkalkning och kalkfilterdiken/-bäddar kan även minska riskerna för problem med sura lerjordar.

Andra åtgärder som markägare kan göra är att undvika att dikesrensa i sulfatjordar, att reglera vattennivån i diken för att minska variationen över året, och att återställa tidigare sänkta sjöar och våtmarker. Åtgärderna minskar risken att potentiellt sura sulfatjordar kommer i kontakt med luftens syre.

Oljeutsläpp - kontakta kommunen

Om du tror att det är ett oljeutsläpp, att det luktar olja/petroleumprodukter ska du naturligtvis höra av dig till kommunen så får vi utreda det. Är det ett akut utsläpp av olja, till exempel vid en trafikolycka, ska du kontakta räddningstjänsten.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats