Hästrådgivning - ta vara på hästgödslet

Varför rådgivning om hästgödsel?

Hästgödsel innehåller växtnäringsämnen och bidrar till övergödning av sjöar och hav – samtidigt som värdefulla resurser går förlorade från odlingssystemet. Enskilda hästgårdar kan få stor påverkan på närliggande vattensystem om näringen från hästgödsel letar sig ut till vattendrag och sjöar och sedan vidare ut till Östersjön.

Sveriges omkring 355 500 hästar producerar runt 3 miljoner ton gödsel per år. I Vallentuna finns det cirka 150 hästgårdar och 1 000-1 500 hästar. Dessa producerar omkring 3 000 ton gödsel per år. Det motsvarar 11 ton rent fosfor.

Vem kan få rådgivning?

Rådgivningen riktar sig till hästhållare eller markägare med hästar på mark i nästan hela Vallentuna kommun samt i grannkommunerna, i de delar som ligger inom Åkerströmmens eller Oxundaåns avrinningsområden.

Hur går rådgivningen till?

Rådgivaren går tillsammans med dig runt på gården och markerna för att se vilka förbättringar som kan genomföras. Rådgivaren tittar specifikt på det du vill ha hjälp med på gården kopplat till hästhållningen och kan göra en mer heltäckande vattenplan för hästgården med olika åtgärdsförslag.

Eventuellt kan rådgivaren följa med när kommunens miljöavdelning utövar tillsyn. Tanken är att de då direkt kan stödja dig som hästhållare med möjliga åtgärder, om tillsynen upptäcker brister kopplat till gödselhantering.

Rådgivarna kommer även erbjuda seminarier, möten och studiebesök.

Vilka åtgärder kan rådgivningen handla om?

Åtgärdsförslagen är endast rådgivande och inte bindande på något sätt. Rådgivarna kan även hjälpa till att söka pengar för att genomföra mer kostsamma åtgärder och projekt.

Exempel på åtgärder som kan vara aktuella:
• Flytta eller förbättra foderplatser i rasthagar, flyttbara foderhäckar
• Flytta eller öka antalet grindar till rasthagar
• Förbättring av förutsättningarna för att mocka i rasthagar (hårdgjorda ytor, dränering, maskiner, rutiner)
• Hantering av gödsel
• Foderstatsberäkning
• Dränering av rasthagar
• Dagvattenhantering på gårdsplan och stalltak
• Skyddszoner mot vattendrag samt anpassade skyddszoner
• Skåldiken/svackdiken
• Kalkfilterdiken
• Kalkfilterbrunnar
• Fosfordammar
• Minska markpackning genom att växla mellan vinter och sommarhagar
• Tillföra material som paddex och spån vid foderplatser som stabiliserar marken och binder näring
• Fler sommarhagar för att minska belastningen på hagar.

Kontakt

Du som är intresserad av att få rådgivning är varmt välkommen att kontakta rådgivarna på WRS via Barbro Back-Friis.

E-post: barbro@wrs.se
Telefon: 018-104812

Mer information finns på rådgivarnas hemsida wrs.se/hastgardar

Daglig mockning

Den viktigaste och enklaste åtgärden är att samla in hästgödslet och förvara det på en tät gödselplatta. Gödslet bör sedan återföras till åkermark där näringen kan sättas i kretslopp. Det är viktigt att även samla in gödsel från rasthagarna. Vid mockning av stora hagar kan en muck-truck, en skottkärra med motor, underlätta arbetet. 

Fosforläckaget från en hästgård halveras om hagarna mockas dagligen och gödsel lagras på ett säkert sätt tills det återförs till åkermark.

Markstabilisering och dränering

Hästar trampar ofta sönder marken med sina hovar. Trasiga markskikt släpper lätt ifrån sig näring och kan inte binda in ny näring i växter. Det är viktigt att se till att dräneringen är god och förstärka marken vid grindar och utfodringsplatser där hästarna vistas mycket. Om hästarna har tillräckligt stora ytor så slits inte marken lika hårt.

Genom att minska markslitage kan uppemot 15 % fosfor hindras från att läcka ut till vattendrag.

Skyddszoner och svackdiken

Omkring hälften av den näring som ändå läcker, trots mockning och
markstabilisering, kan fångas upp om ordentliga skyddszoner anläggs i anslutning till diken och vattendrag. Växtligheten i skyddszonerna tar upp näringen. Det är också viktigt att se till att hästarna hålls borta från diken med hjälp av stängsel.

Dikesvatten från hästgården kan ledas in i ett så kallat svackdike, genom en kalkbädd som binder mycket av den kvarvarande fosforn som finns i löst form i vattnet.