Vallentuna kommun

Här kan du läsa Vallentuna kommuns avsiktsförklaring för utvecklingen av Kristineberg. Avsiktsförklaringen innehåller Vallentuna kommuns åtaganden och planerade insatser som bidrar till framväxten av den hållbara friluftsstadsdelen.

Avsiktsförklaringen har sin utgångspunkt i det miljöprogram som är styrande för hela utvecklingen av Kristineberg. De numrerade insatserna har en direkt koppling till miljöprogrammets krav på Vallentuna kommun. De insatser som återfinns under stjärnnivån är insatser där Vallentuna kommun överträffar miljöprogrammets lägstanivå.

Innehållet är uppbyggt kring de fyra teman som utgår från miljöprogrammet för Kristineberg.

Utemiljöer och gestaltning

Värdefulla naturområden i Kristineberg ska så långt som möjligt bevaras och tillgängligheten till naturmiljöerna ska öka utan för stort slitage på känsliga hällmarker. Naturvärden som påverkas negativt av utbyggnaden ska så långt som möjligt kompenseras. I stadsdelen ska andelen hårdgjorda ytor begränsas så att ytor för infiltration och fördröjning bevaras.

Insatser

1.1.3 Utformningen av Kristineberg ska öka tillgängligheten till Gävsjön för alla kommunens invånare oavsett ålder, kön och eventuella funktionsnedsättningar. Den gröna kopplingen som idag sträcker sig från Kragstalunds station österut mot Kristineberg ska tydliggöras genom området och förlängas ut mot Gävsjön.

1.2.1 En naturvärdesinventering på nivå detalj med tillägg värdeelement har genomförts och ger förslag på skydd av värdeelement eller på kompensationsåtgärder, och planstrukturen anpassas för att bevara naturvärdesklassade och skyddsvärda områden såsom värdefulla träd och hällmarker. Detta säkras genom upprättande av skötselplan samt genom skyddsåtgärder under tiden som området byggs ut.

1.2.2 Kompensationsåtgärder genomförs för att förstärka de nya bebyggda ytorna så att de bildar ett sammanhang med omgivande naturområdena. För etapp 1 tas specifika kompensationsåtgärder fram som anpassas till den närliggande naturmiljön och den mark som tas i anspråk.

1.2.4 Utpekade områden, där avverkning ej får ske, skyddas i detaljplanen genom att kräva lov för fällning av träd även efter genomförandefasen.

1.2.5 Länsstyrelsernas rekommendationer gällande skydd av träd vid arbeten ska gälla, t.ex. ska träd skyddas med staket under genomförandeskedet så att rötter inte tar skada.

1.2.6 På lämpliga platser längs gaturummen ska sparas karaktäristiska barrträd så långt detta är möjligt.

1.2.7 För att förstärka de stödjande ekosystemtjänsterna, kompensera för eventuell förlust av boträd och förbättra rekreativa upplevelsevärden sätts fågelholkar, insektshotell och ev. bikupor och fladdermusholkar upp på lämpliga platser.

2.1.2 Allmän platsmark, kvartersmark och gatumark ska höjdsättas så att gatorna kan användas som sekundära avrinningsvägar vid skyfall så att det inte riskerar att bli stående vatten runt fasaderna. Gator höjdsätts så att antalet lågpunkter minimeras, självfall erhålls och antalet pumpstationer minimeras.

2.1.3 Parkeringsplatser på allmän platsmark ersätts med genomsläppliga material (så kallade permeabla) där det är lämpligt.

2.1.5 Trädplantering vid gata (i belagda ytor) ska ske med skelettjord, biokol eller likvärdigt alternativ.

2.1.7 Dagvatten från huvudgatan (ÅDT 2700) och större parkeringar (> 50 platser) ska renas lokalt genom oljeavskiljare eller annan likvärdig rening innan det leds bort.

2.1.8 Utformningen av gatuområdet är anpassad efter krav på lokalt omhändertagande av dagvatten. Trafikdagvatten fördröjs genom att avledas i öppna system, t.ex. genom svackdiken där gatusektionen tillåter.

2.1.9 Lämpliga platser för mellanlagring av snö finns i området.

2.1.10 Torrdammar (en torr översvämningsyta) för att hantera tillfälliga översvämningar orsakade av skyfall finns inom programområdet.

2.2.1 Förskolegården ges en utemiljö som erbjuder både sol och svalka.

2.2.2 Förskolebyggnaden ska anpassas för att bidra till de lokala ekosystemtjänsterna, såsom minskat buller, förbättrad luftkvalitet och dagvattenhantering, genom grönt tak.

4.1.1 Stadsdelen och dess gaturum utformas så att det tydligt signalerar följande trafikhierarkiska prioritering: 1. Gång och cykel 2. Kollektivtrafik/godstrafik 3. Bilpool 4. Privatbilar

Stjärnnivå

  • Allmän platsmark ska utsmyckas med offentlig konst och ett konstprogram tas fram för att vägleda processen.
  • Stråket vid Gammeläng vars primära funktion är att fördröja och rena områdets dagvatten rustas upp och iordningsställs till ett rekreationsstråk med plats för lek och umgänge samt att delar av ytan anläggs som blomsteräng med inslag av död ved för att gynna pollinatörer och den biologiska mångfalden.

Resurseffektiv och hållbar stadsdel

De boende ska uppmuntras till smarta och medvetna val. Bostäder bör därför utrustas med informations- och kommunikationsteknik som ger boende snabb och enkel information om förbrukning av el, vatten och värme. Kommunen ska föregå med gott exempel och minst en fastighet som kommunen upprättar ska byggas som ett plusenergihus eller likvärdigt alternativ.

 

Det ska vara enkelt att sortera sitt avfall och göra sig av med det. Fastighetsnära hämtning av utsorterat avfall förenklar för invånarna vilket leder till ökad andel sorterat avfall.

Insatser

3.1.1 Kommunens egna byggnader ska uppnå minst Miljöbyggnad klass silver (≤ 75 % av BBR). Övrig bebyggelse ska motiveras att nå upp till samma eller bättre energiprestanda.

3.1.2 Förskolan blir ett så kallat plusenergihus eller likvärdigt alternativ.

3.1.3 Primärenergifaktorer (enligt SOU 2008:25) ska användas för planering och val av energihushållningsåtgärder. Kommunens byggnader ska uppnå kraven för "Miljöbyggnad brons" gällande energislag.

3.1.5 Kommunala lokaler/förskolan ska ha individuell mätning av el och varmvatten som möjliggör för personalen att få snabb och enkel information om sin förbrukning.

3.2.1 Uppvärmning av kommunens byggnader ska så långt som möjligt ske med ett energisnålt alternativ där förnybara källor och värmeåtervinning eftersträvas.

3.3.1 Förskolebyggnaden och Hemvärnsstugan anpassas för att enkelt kunna montera eller integrera solceller och andra förnybara energilösningar på fasader och tak. Taklutning och placering av objekt på taken bör optimeras för att säkerställa en god solenergipotential.

3.3.2 All elektricitet som används i området ska vara producerad med hjälp av förnybara energikällor.

3.3.3 Laddmöjligheter för el- och hybridfordon ska finnas vid centrumnoderna samt vid publika platser såsom torg och centrum.

3.4.1 Belysning på allmän platsmark ska utformas med energieffektiv teknik avseende styrning, verkningsgrad och totaleffekt. Belysningsprodukten ska även vara miljövänlig och gestaltningsmässigt tillfredställande avseende utformning och ljus.

5.1.1 Byggmaterial ska, vid både tillverkning och drift, inte använda, bestå av eller frisätta ämnen som är toxiska för människor eller djur.

5.1.2 Inomhusmiljön i kommunala lokaler ska vara god med en hälsosam luftkvalitet. Detta säkerställs bl.a. genom effektiv styrning av ventilation.

5.1.3 Förskolan byggs och inreds med giftfritt material (leksaker, möbler, köks- och serveringsutrustning med mera).

5.2.1 Väl utformad och praktisk källsorteringsutrustning ska finnas i varje bostad respektive verksamhetslokal.

5.2.3 I varje område med radhus- och villabebyggelse ska det på gångavstånd finnas goda återvinningsmöjligheter för källsorterade fraktioner. (Lösningen kan vara fastighetsnära insamling på tomt, gemensamt källsorteringsrum eller flyttbar mobil insamling av förpackningar, fastställs i senare skede)

5.2.4 Insamling av matavfall från kommunala verksamheter ska möjliggöras och uppmuntras.

5.2.6 System för att ta om hand farligt avfall från förskola sker via mobil insamling

5.2.7 Möjligheter att lämna batterier, lampor och smått elavfall ska finnas i förskolans soprum

Hållbara transporter

Kristinebergs transportsystem ska ge alla människor samma möjlighet att ta sig fram oavsett ålder, ekonomiska förutsättningar eller funktionsnedsättning. Kommunen och exploatörer tar gemensamt fram och genomför Mobility Managementinsatser så att områdets parkeringstal för bil kan sänkas. Det ska vara attraktivt att gå och cykla och tydliga kopplingar ska finnas för gång- och cykeltrafik såväl inom området som till andra stadsdelar. Cykelparkeringar ska vara attraktiva och lättillgängliga för cyklisterna.

Insatser

3.3.3 Laddmöjligheter för el- och hybridfordon ska finnas vid centrumnoderna samt större gemensamma anläggningar. P-laddningsnormer utvecklas och appliceras för flerbostadshus respektive verksamhetslokaler.

4.1.3 Viktiga målpunkter såsom skolor, förskolor, affärer förläggs så att de passeras på väg till eller från kollektivtrafik. Angöring till dessa via gång och cykel ska underlättas genom att det finns uppställningsplats för barnvagnar och cyklar i direkt anslutning till entréer.

4.1.4 Stadsdelen utformas så att barn uppmuntras till att gå, cykla eller på annat sätt själva kunna ta sig till skolan. Vägen dit ska vara trygg och säker.

4.2.1 Nya gång- och cykelstråk har god kapacitet, är gena och säkra. De knyter samman viktiga målpunkter i närområdet och förbinder området med resten av staden. Särskilt viktiga är kopplingen till Vallentuna station och centrum, Kragstalund station och busshållplatser på Arningevägen.

4.2.3 Arbetsplatser med lokaler i området ges tillgång till en cykelpool för arbetsrelaterade resor.

4.3.2 Stadsdelens busshållplatser utformas så att det är lätt och säkert att parkera cykeln i direkt anslutning till dessa.

4.3.3 Lättåtkomliga, bekväma och säkra cykelparkeringar med väderskydd och låsmöjligheter anläggs nära entréer till service- och verksamhetslokaler.

4.3.4 Bil-P-norm sätts till mellan 0,6-1,2 (p-norm för zon 1, flerbostadshus), och görs flexibel, d.v.s. så att normen kan sänkas om Mobility Management-åtgärder genomförs.

4.3.5 Plats för bilpoolsbilar (parkering och service) och laddstolpar ska finnas centralt lätt tillgängligt i området.

4.4.1 Busshållplatser lokaliseras strategiskt på gångavstånd för boende och verksamheter. Hållplatserna utformas med god komfort och väderskydd och för att upplevas trygga.

4.5.1 Boende och verksamma inom området erbjuds en personlig resplan/resecoachning för att stimulera till och underlätta användning av hållbara resealternativ.

4.5.2 Skolorna i området tar fram en skolreseplan.

Stjärnnivå

  • Kommunen anlägger cykelparkeringar som är anpassade för lastcyklar.
  • Kommunen ska utveckla rekreations- och friluftsområdet kring Gävsjön, bl.a. med ett elljusspår runt sjön och med anslutning till Roslagsleden så att Täby och Vallentunas spårsystem binds ihop.

Social hållbarhet

Den sociala hållbarheten innebär att skapa ett samhälle där alla får sina rättigheter respekterade, oavsett behov och förutsättningar. Stadsstrukturen måste ta hänsyn till alla människors behov och rörelsemönster och för att nå dit behöver man bland annat arbeta med integration, trygghet, tillgänglighet, jämställdhet, folkhälsa, livskvalitet, kultur, mångfald.

Insatser

1.1.2 Förstärkning och etablering av leder (såväl stigar som anläggande av GC-vägar) görs för att minimera slitage och skador orsakade av den förväntade ökade användningen. Historiska stigar tillvaratas och bevaras. Åtgärderna gäller såväl inom Kristineberg som i Gävsjödalen, där t.ex. anläggande av en naturstig ska genomföras.

1.1.3 Gävsjön och Roslagsleden/Angarnkilen är målpunkter av kommunalt värde som ligger utanför planområdet, men utformningen av Kristineberg ska öka tillgängligheten till dessa för alla kommunens invånare oavsett ålder, kön och eventuella funktionsnedsättningar. Den gröna kopplingen som idag sträcker sig från Kragstalunds station österut mot Kristineberg ska tydliggöras genom området och förlängas ut mot Gävsjön.

1.1.5 Lekplatsen i området utformas som en naturlekplats där områdets skogskaraktär utnyttjas. Några av målpunkterna anpassas till barn och vuxna med funktionsnedsättning.

1.1.6 Ytorna avsatta i plankartan för torrdammar ska göras lämpliga och tillgängliga för spontana fritidsaktiviteter, som t.ex. för bollspel.

3.1.4 Skolor och andra lokaler utformas så de kan vara multifunktionella och ha en funktion dagtid och en annan kvällstid. Även friytor för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet utformas så att de kan användas av lokalbefolkningen då verksamheten är stängd.

5.2.8 System för att återanvända eller vidareförädla varor och produkter såsom t.ex. textil, leksaker och möbler möjliggörs i Hemvärnsgården. Det innebär t.ex. att ett bytesrum eller "makerspace" med utrymmen och verktyg för t.ex. reparationer och slöjd m.m. inrättas.

4.1.2 Kristinebergs centrumdel/ar ska utformas så att det är attraktivt att handla i närområdet och därmed understödja god bärkraft på verksamheter som levererar daglig service, t.ex. livsmedelsbutik/er och kvartersrestauranger.

Stjärnnivå

  • Kommunen planerar för att iordningställa utegym.
  • Inom etapp 1 avsätt minst 0,5 % av investeringen i allmän plats för offentlig konst.
  • Området skyltas så att det blir lätt att orientera sig i, genom samt till och från området.
  • Belysning placeras så att utemiljön upplevs som trygg dygnet runt.
  • Kommunen uppmuntrar till och möjliggör för blandade boendeupplåtelseformer.
Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats